fbpx

ANNONS

22 år från tanke till verklighet

Det tog 22 år från den första utredningen startade till tåget sattes i trafik. Utmaningarna var gigantiska, bakslagen många. Men 4 september 1990 sattes X2000 i trafik mellan Stockholm och Göteborg.

 

AV ULF NYSTRÖM • Publicerad 1 september 2020


FOTO: Seved Walther / SvJvm

Provkörningar med provtåget X15, ett äldre motorvagnståg som utrustats med radialstyrda boggier och korglutning, vid Töreboda 1975.

”Det fanns ett massivt motstånd mot att införa snabbtågstrafik i Sverige”, säger Evert Andersson, i många år chef på Asea och ABB och järnvägsprofessor emeritus i järnvägsteknik på KTH. ”Det var väldigt modigt av SJ:s ledning att våga satsa på ny och oprövad teknik.”

Strax efter andra världskriget, 1948, höjdes den högsta tillåtna hastigheten för tågen i Sverige från 120 till 130 km/h.

Många utom och inom SJ tyckte det räckte. När Västra och Södra stambananorna byggts ut till dubbelspår klarades sträckan Stockholm-Göteborg på fyra timmar och Stockholm-Malmö på fem timmar med direkttåg.

Tågen förlorade marknadsandelar

Men konkurrensen från flyg, bil och buss blev allt mer besvärande, tågresandet minskade sakta men säkert medan tågens marknadsandel minskade snabbt och resolut.

SJ utredde vad som kunde och borde göras, en snabbtågsutredning tillsattes 1968. Slutsatserna presenterades året därpå:

  • Att bygga nya höghastighetsbanor som man gjort i Japan var inte ekonomiskt försvarbart
  • Sverige borde i stället satsa på tåg för de befintliga kurviga banorna
  • Betydligt högre kurvhastighet med någon form av korglutning
  • Högre topphastighet, 220−250 km/h
  • Kraftigt minskade restider, 35-45 procent
  • Tåg i trafik redan 1975

SJ-ledningen med den milt sagt impopuläre Lars Peterson, de många nedläggningarna av järnvägar under 60- och 70-talen sågs som hans fel, i spetsen beslutade att gå vidare.

1970 inleddes prov med ett pendeltåg från Stockholmsområdet, X1 3015. Tåget, som normalt klarade 120 km/h, växlades upp och försågs med korglutning. Provtåget nådde 222 km/h mellan Moholm och Skövde.

”Det fanns ett massivt motstånd mot att införa snabbtågstrafik i Sverige”.

Evert Andersson, i många år chef på Asea och ABB och järnvägprofessor emeritus i järnvägsteknik på KTH

 

FOTO: Seved Walther / SvJvm
Fartprov med X15 vid Töreboda, som mest kom man upp till 238 km/h

Stort motstånd mot snabbtåg

Problemen var dock många och motståndet, inom och utom SJ, var fortfarande stort. Men Asea, som vid den tiden levererade de flesta loken och motorvagnarna till SJ, hade blivit intresserat av snabbare tåg och tillsammans med SJ utvecklades provtåget X15.

1975 inleddes prov med X15, ett motorvagnståg från det sena 40-talet byggt för 130 km/h, som fått nya radialstyrda boggier och korglutning.

Tåget nådde 238 km/h mellan Finnerödja och Töreboda 1975 och provkördes senare i fyra olika utföranden i nästan 15 år, en snabbrullande provbänk som bland annat visade att hydraulisk korglutning var bättre än pneumatisk och att det var komplicerat att luta strömavtagarna utåt i kurvorna för att kompensera för korglutningen som lutade vagnarna inåt.

De mjuka boggierna med radialstyrning av hjulaxlarna minskade påkänningarna på spåren med 35-40 procent. Korglutningen minskade sidokrafterna på passagerarna så att det gick att köra snabbare i kurvorna utan att folk föll omkull eller spillde ut kaffet.

Christer Sjöborg började som lokbiträde 1975, 19 år gammal. Från 1981 deltog i provkörningarna med X15, endast 25 år gammal och yngst bland provtågsförarna.

Då hade han redan hunnit bygga en loksimulator och en modelljärnväg för signal- och säkerhetsutbildning till SJ-skolan i Mjölby.

Åtta år som testförare

”Jag träffade rätt människor vid rätt tillfälle, därför fick jag börja jobba på SJ:s tågdriftavdelning och möjlighet att vara med i X15-projektet”, säger han. ”Det blev oerhört många mil på spåren med X15 under de följande åtta åren men det var oerhört intressanta och roliga år”.

Sex SJ-förare delade på körningarna som kunde pågå dag som natt, vardag som helgdag. Allt provades: korglutningsmekaniken, olika kompensation för sidoaccelerationen, boggikonstruktionerna, strömavtagarstyrningen, strömriktare, kompressorer, datoriserade styrsystem, spårkrafterna och vintertåligheten.

Problemen med strömavtagarna löstes så småningom genom att drivenheten inte försågs med korglutning, lokförarna får klara sidoaccelerationen och försöka behålla kaffet i koppen på egen hand.

Till förarnas kvällsnöjen under de många åren av provkörningar hörde att byta bromsbelägg, de höga hastigheterna och de hårde inbromsningarna ledde till att hälften av bromsbeläggen måste bytas varje kväll. Jobbet tog minst två timmar och skedde liggande på makadamen under tåget sommar som vinter.

”Men vi var ett bra gäng från SJ och Asea som löste alla praktiska problem och vi hade full stöttning från ledningen på SJ och ledningen på Asea”, säger Sjöborg. ”Då var det lätt att jobba även om det var långa dagar.”


Många inbjudna till provtåget

Tusentals gäster fick åka med på särskilda demonstrationsturer och pressvisningar av X15-tåget. Fyra kommunikationsministrar åkte i farter över 200 km/h, det gällde att sälja in tanken på snabbare tåg i Sverige till beslutsfattare och allmänhet.

1980 blev SJ:s andra snabbtågsutredning klar. Där drog man slutsatsen att det var tekniskt möjligt att köra upp till 200 km/h och 35 procent snabbare än dåtidens tåg i kurvorna.

Restiden skulle kunna pressas till minuten under tre timmar Stockholm-Göteborg och minuten under fyra timmar Stockholm-Malmö utan omfattande ombyggnader av banorna; vägkorsningarna borde dock bli betydligt färre och kvarvarande få bättre säkerhetssystem, kontaktledningen förstärkas och avstånd mellan försignaler och huvudsignaler förlängas.

SJ-ledningen var splittrad med generaldirektören Bengt Furbäck drev igenom en satsning på snabbtåg för 200 km/h.

1981 fick SJ tillstånd av regeringens att anskaffa tre prototyper för snabbtåg, på den tiden finansierades SJ:s investeringar över statsbudgeten.

Dåvarande kommunikationsministern Ulf Adelsohn (M) var måttligt road men gick ändå med på prototypbeställningen. Att Adelsohn 20 år senare skulle bli styrelseordförande för SJ AB anade nog varken han eller dåvarande SJ-chefer då.


FOTO: Jan Lindahl
Provtåget X15 på Stockholm C i november 1984.

Tunga, dyra och långsamma

SJ begärde in flera anbud på snabbtåg som förkastades, tågen var för tunga, för långsamma och för dyra.

”Det fanns något eller några utländska tågtillverkare med i upphandlingen men de var inte särskilt intresserade av vare sig korglutningstekniken eller de krav på livscykelkostnader (LCC) som SJ då ställde”, säger Evert Andersson.

Utvecklingen av asynkronmotorer hade samtidigt hunnit så långt att det gick att bygga en förhållandevis lätt drivenhet med tillräcklig effekt för att klara Stockholm-Göteborg med ett tåg med fem vagnar under tre timmar.

Men motståndet mot planerna på snabbtågstrafik i Sverige var omfattande. Linjeflyg och SAS skrev brev till riksdagsmän och regering och krävde stopp för alla planer på snabba tåg i Sverige.

SAS-ledningen ansåg att snabbtågssatsningen var ”samhällsekonomiskt våghalsig” och ”ett slöseri med resurser”.

Ett antal folkpartistiska riksdagsledamöter motionerade om ”en samhällsekonomisk utredning av konsekvenserna av en investering i snabbtåg”.

Även inom SJ, främst bland ekonomer och jurister, fanns ett utbrett motstånd mot snabbtåg.

”Ekonomerna tyckte snabbtåget var för dyrt och att kalkylerna såg väldigt osäkra ut”, säger Evert Andersson.

Protesterna hjälpte inte

Protesterna hjälpte dock inte. 22 augusti 1986 kunde SJ och Asea äntligen, med regeringens nådiga bifall, skriva avtal om leverans av snabbtåg. 20 tåg för 200 km/h och 2000-talet gjorde att tågen med den officiella beteckningen X2 fick produktnamnet X2000.

Kontraktet var 1.6 miljarder kronor.

Hur köpet av tre prototyptåg kunde förvandlades till ett köp 20 snabbtåg är inte riktigt klarlagt men dåvarande SJ-chefen Bengt Furbäck från Göteborg och dåvarande kommunikationsministern Sven Hulterström (S), också från Göteborg, lär tillfälligt ha implementerat Göteborgsandan i maktens korridorer.

Förhandlingarna blev inte svårare av att Furbäck tidigare varit statssekreterare i kommunikationsdepartementet.

Ett par koppar kaffe, lite tjöt och ett handslag på departementet så var saken klar.

”Nu började ett intensivt arbete för att konstruera och bygga snabbtågen”, säger Andersson. ”Proven med X15 fortsatte men grunden var ju redan lagd efter många års utvecklingsarbete.”

”Nu började ett intensivt arbete för att konstruera och bygga snabbtågen. Proven med X15 fortsatte men grunden var ju redan lagd efter många års utvecklingsarbete.”

 

Evert Andersson, i många år chef på Asea och ABB och järnvägprofessor emeritus i järnvägsteknik på KTH

Prototypvagn i gamla provtåget

X15-tåget fick 1987 en fjärde vagn som var en prototyp till X2000-tågets mellanvagnar, en vagn i rostfritt stål med radialstyrda boggier och hydraulisk korglutning.

Samma år utsågs Evert Andersson till professor på KTH men han fortsatte att jobba på Asea, som 1988 blev ABB, 1996 Adtranz och 2001 Bombardier.

Mycket ändrades från kontraktsskrivningen till färdigställandet av det första tåget och inredning och färgsättning ändrades flera gånger.

Från 1986 deltog Stefan Utterström, lokförare i Göteborg, i provkörningarna med X15.

”Då var jag 34 år och fick dispens eftersom jag var så ung, på den tiden var det ”ålder i tjänst” som var viktigast på SJ och det var lite gnäll om att så unga förare som Christer Sjöborg och jag fick ta hand om provkörningarna”, säger Utterström.

Han jobbade nästan heltid med provkörningarna av X15 från 1986 till 1989.

”Vi hade ju ett halvdussin provsträckor, några extremt kurviga och några nästan raka som stambanan norr om Skövde och vi rullade där dag ut och dag in till något rasade och vi fick åka till någon SJ-verkstad, oftast Åmål eller Älvsjö, för reparation.”

Glasspinnar och tändsticksaskar

”Ibland fanns inte grejor som passade i provtåget eller prototypvagnen, vi tryckte in glasspinnar eller tändsticksaskar i reläerna. Det funkade utmärkt.”

Stefan Utterström bekräftar bilden som Christer Sjöborg har av kamratskapet, den informella stämningen och de långtgående befogenheterna.

”Vi gick fritt på verkstäderna och plockade de reservdelar bi behövde”, säger Utterström. ”Ingen gnällde, ingen frågade om fakturering eller kontonummer, alla ville hjälpa till. Det var en fin tid på SJ.”

Under sensommaren 1989 började provkörningarna med det första X2000-tåget, det hann rulla många tusen mil, innan pressvisningen 30 augusti 1990.

”Det var ju i stora stycken ett unikt tåg med korglutningen och de radialstyrda boggierna”, säger Andersson. ”Både England och USA hade misslyckats mot motsvarande projekt. I Italien byggdes Pendolino-tågen som hade lutningsteknik men inte lika avancerade boggier.”

”Dessutom var utvecklingen av asynkronmotorerna och de datoriserade styrsystemen en förutsättning för X2000”.

”Även om det fanns en del avvikelser fångades de snabbt upp och åtgärdades”, säger Andersson. ”Samarbetet mellan lokförarna och teknikerna på SJ och teknikerna från ABB, som det då hette, fungerade utomordentligt väl.”

FOTO: JAN LINDAHL
X2 2001 i närheten av Tidan vid en provkörning i september 1989

Fungerande tåg på fyra år

Evert Andersson är ännu i dag förundrad över att man lyckades få ett fungerande X2000-tåg på fyra år från kontrakt till premiärtur.

”Vi hade gjort mycket arbete under två årtionden men datortekniken var ju med dagens mått oerhört primitiv i slutet av 1980-talet och det är nästan ett under att vi fick allt att fungera så bra så fort”, säger han.

Andra länder som Japan, Tyskland och Frankrike och senare Kina satsade på höghastighetståg med toppfarter upp till 350 km/h på nybyggda banor med stora kurvradier.

Christer Sjöborg ägnade de sista åren på 1980-talet åt att köra provtågen, utbilda SJ-förare på det skulle bli X2000 och att skriva handhavandeböcker för att lokförare och verkstadspersonal skulle kunna köra och sköta snabbtågen.

Tisdag 4 september 1990 klockan 06:33 avgick det första X2000-tåget med betalande passagerare från Stockholm C och anlände tre timmar och 34 minuter senare till Göteborg C.

Christer Sjöborg och Ingwar Åfeldt körde tåget.

”Det var ett enda stort solsken”, säger Christer Sjlöborg.

Nya tåg till Småland försenas

Nya tåg till Småland försenas

Leveransen av nya tåg till länstrafikbolagen i Småland och Blekinge försenas minst ett år.

Vill stoppa bidrag till Green Cargo

Vill stoppa bidrag till Green Cargo

Riksdagen måste stoppa regeringens förslag om ett kapitaltillskott på 1,4 miljarder kronor till Green Cargo. Det kräver ledningen för konkurrenten Hector Rail, landets näst största godstågsbolag.

Premiär för långrälsåtervinning

Premiär för långrälsåtervinning

Rälerna från Södra stambanan mellan Malmö och Lund får nytt liv i södra Halland. Flytten 16 mil norrut sparar cirka tio miljoner kronor och utsläpp av 2 200 ton koldioxid.

Halvt spårbyte på Älvsborgsbanan

Halvt spårbyte på Älvsborgsbanan

37 kilometer av Älvsborgsbanan får i höst ny makadam och nya betongsliprar. Tre driftplatser får nya växlar. Men rälerna byts inte ut, de svetsas samman till skarvfritt spår.

1,4 miljarder kr till Green Cargo

1,4 miljarder kr till Green Cargo

Godstågsbolaget Green Cargo kommer att få 1,4 miljarder kronor i kapitaltillskott av ägaren, staten.

Tre månader till start

Tre månader till start

Om tre månader tar Vy Tåg över nattågstrafiken mellan Stockholm och Övre Norrland.

Coop-trailrar går som tåget

Coop-trailrar går som tåget

Det börjar bra och det slutar ändå bättre. Coop-tåget från Malmö godsbangård till terminalen i Bro avgår elva minuter tidigt och går i mål 48 minuter före utsatt tid.

Nya X2000 fyra år försenad

Nya X2000 fyra år försenad

2013 beslöt SJ att modernisera X2000-tågen. Det första skulle vara klart 2016. Men provkörningarna inleddes först 2017 och ännu är det första tågen inte klart för trafik. Nu lovar SJ premiärtur i vinter.

Räddaren i nöden behöver hjälp

Räddaren i nöden behöver hjälp

I 30 år har X2000 varit Sveriges snabbaste och bekvämaste tåg. Utan X2000 hade SJ förmodligen inte överlevt det senaste sekelskiftet.

22 år från tanke till verklighet

22 år från tanke till verklighet

Det tog 22 år från den första utredningen startade till tåget sattes i trafik. Utmaningarna var gigantiska, bakslagen många. Men 4 september 1990 sattes X2000 i trafik mellan Stockholm och Göteborg.

610 miljoner kr i EU-bidrag

610 miljoner kr i EU-bidrag

Sverige får 59 miljoner euro, motsvarande ca 610 miljoner kronor, i EU-bidrag till fyra järnvägsprojekt. De största delarna går till fyrspårsutbyggnaden Flackarp-Arlöv och Västlänken genom Göteborg.

BIM gör sitt intåg på järnvägarna

BIM gör sitt intåg på järnvägarna

Sista etappen på renoveringen av Getingmidjan är den första järnvägsprojekt där entreprenörerna använt virtuella tredimensionella modeller i stor utsträckning.

Ballastfria spår minskar underhåll

Ballastfria spår minskar underhåll

Räler och växelsektioner kördes på lastbil från Ystad till Tallinn. Spår och växlar är bultade i broarnas stålsektioner. Det finns sju och en halv växel på bron.

Tågstopp sex dygn Malmö-Lund

Tågstopp sex dygn Malmö-Lund

Under sex dygn ska två tillfälliga spår mellan Hjärup och Åkarp och två helt nya spår genom Arlöv kopplas in på Södra stambanan.

Getingmidjan snart som ny

Getingmidjan snart som ny

150 år efter invigningen av sammanbindningsbanan genom centrala Stockholm 1871 är Getingmidjan som ny.

720 miljoner över hela landet

720 miljoner över hela landet

Regeringen föreslog i maj 720 miljoner kronor extra på järnvägsunderhållet 2020. Trafikverket har i sommar beslutat att använda pengarna för förstärka basunderhållet och öka reinvesteringarna över hela landet.

Rekord i inställda tåg

Rekord i inställda tåg

Tågtrafiken på Stångådalsbanan Linköping-Kalmar har i många år fungerat uselt. Trafiken på Tjustbanan Linköping-Västervik har fungerat ännu sämre.

Förlust för Green Cargo

Förlust för Green Cargo

Coronapandemin har inte påverkat godstransporterna och lönsamheten så mycket som befarat. Men Green Cargo tvingas ändå redovisa ett minusresultat.

Första vagnarna på plats i Lund

Första vagnarna på plats i Lund

29 juli kom Åsa-Hanna. I fredags kom Sfinxen. Om fyra månader invigs spårvägen i Lund. Den sex kilometer långa banan kommer att trafikeras med sju vagnar.

Strid om Inlandsbanans framtid

Strid om Inlandsbanans framtid

En bana i avfolkningsbygderna med undermålig standard eller en outnyttjad resurs. Åsikterna om Inlandsbanan går isär.

Ökande transporter till Båramo

Ökande transporter till Båramo

Transporterna av containrar i Båramopendeln ökade med fyra procent under första halvåret i år.

Nattåg till Hamburg och Bryssel

Nattåg till Hamburg och Bryssel

Regeringen vill återuppväcka nattågstrafiken mellan Sverige och kontinenten och beredd att satsa 400 miljoner kronor under fyra år.

1409 blir app för alla

1409 blir app för alla

Är tåget en halvtimma sent kanske man kan ta en fika i lugn och ro i stället för att rusa till stationen. Med appen 1409 är det möjligt.

Enhetlig trafikledning

Enhetlig trafikledning

Trafikledningscentralen i Boden fick i juni ett nytt system för styrning av tågtrafiken i Övre Norrland.

SJ tappade 900 miljoner

SJ tappade 900 miljoner

SJ:s rörelseresultat försämrades med drygt 900 miljoner kronor andra kvartalet i år och antalet resenärer minskade med 77 procent.

Kardonbanan klar i höst

Kardonbanan klar i höst

Den sju kilometer långa järnvägen som ska förbinda Södra stambanan med hamnar och industriområdena på Händelö i Norrköping är klar för trafik i höst.

ERTMS sänker tågtrafiken

ERTMS sänker tågtrafiken

Kostnaden för införandet av ERTMS på järnvägarna i Sverige blir 46 miljarder kronor. Det har Ramböll räknat ut på uppdrag av Trafikverket och Tågföretagen.

20 år med Öresundsförbindelsen

20 år med Öresundsförbindelsen

(2020-06-30). 134 år efter den första ansökan men flera månader för tidigt invigdes Öresundsförbindelsen för 20 år sedan.

Mycket politik i tågen på bron

Mycket politik i tågen på bron

(2020-06-30). Mycket politik i tågen på bron.

Ingen dröm för godstrafiken

Ingen dröm för godstrafiken

(2020-06-30). Öresundsbron skulle bli för brant och för dyr. Därför var den fasta förbindelsen över och under Öresund inte särskilt populär på SJ Gods.

Avbokade resor ställer in tåg

Avbokade resor ställer in tåg

(2020-06-29). Det blir ingen persontrafik på Inlandsbanan i sommar.

Många vill till Norrland i sommar

Många vill till Norrland i sommar

(2020-06-25).Sedan Folkhälsomyndigheten aviserade att reserestriktionerna skulle bli mindre strikta har bokningarna till SJ:s nattåg till Jämtland och Övre Norrland ökat drastiskt.

Nattåg Stockholm-Berlin 2021

Nattåg Stockholm-Berlin 2021

(2020-06-22). Det blir ingen nattågstrafik mellan Malmö och Berlin i sommar. Men nästa år storsatsar Snälltåget och kör liggvagnar mellan Stockholm och Berlin via Malmö och Hamburg.

Oro för trängsel i sommartrafiken

Oro för trängsel i sommartrafiken

(2020-06-18). Midsommar är normalt en av de största resehelgerna i Sverige. Men i år är flygtrafiken så gott som inställd och tågtrafiken mer än halverad. Oron för trängsel och spridning av coronavirus är stor.

Euromaint flyttar in i Raladepån

Euromaint flyttar in i Raladepån

(2020-06-17). Euromaint hyr den nya tågverkstaden i Hallsberg. TXG Maintenance lämnade verkstaden i vredesmod sedan fastighetsägaren Train Alliance aviserat kraftigt höjd hyra.

EQT säljer Hector Rail

EQT säljer Hector Rail

(2020-06-16). Det svenska investmentbolaget EQT säljer Hector Rail, Sveriges största privatägda godstågsbolag, till Ancala, ett betydligt mindre brittiskt investmentbolag.

Railcare kör malm åt LKAB

Railcare kör malm åt LKAB

(2020-06-15). Railcare kommer att transportera 600 000 ton rågods för LKAB från Svappavaara till Kiruna. Transporterna sker med två lastade tåg per dygn i tre månader.

Begagnat lyft för Inlandsbanan

Begagnat lyft för Inlandsbanan

(2020-06-12). Om ett halvår kan de två första av fem nya motorvagnar sättas i trafik på Inlandsbanan.

SJ ökar trafiken efter midsommar

SJ ökar trafiken efter midsommar

(2020-06-10). SJ utökar fjärrtågstrafiken med 25 procent efter midsommarhelgen.

Första tåget från Norvik

Första tåget från Norvik

(2020-06-09). Ett historiskt ögonblick för Stockholms Hamnar och Green Cargo – det första lastade tåget från Norvikshamnen.

Fler tåg när restriktioner avskaffas

Fler tåg när restriktioner avskaffas

(2020-06-08). Tågtrafiken utökas när restriktionerna för resor inom Sveriges avskaffas.

Green Cargo i ekonomisk kris

Green Cargo i ekonomisk kris

(2020-06-05) Godstågsbolaget Green Cargo behöver ett kapitaltillskott.

Lönsamt satsa på 250 km/h

Lönsamt satsa på 250 km/h

(2020-06-01). Det är lönsamt att uppgradera Västkustbanan, Vänerbanan, Mälarbanan, Ostkustbanan, Botniabanan och Norrbotniabanan för 250 km/h.

Mer trafik i Malungsfors

Mer trafik i Malungsfors

(2020-05-29). I höstas återinvigdes virkesterminalen i Malungsfors och tågtrafiken mellan Vansbro och Malung på Västerdalbanan återuppstod.

Inlandsbanan fjärrmanövreras

Inlandsbanan fjärrmanövreras

(2020-05-27) Växlar och signaler styrs från de nya tågledningscentralerna.

Tio röjningslok i ständig beredskap

Tio röjningslok i ständig beredskap

(2020-05-25) Röjningslok står nu i beredskap dygnet runt året runt på tio platser i Sverige.

Danska diesellok poppis i Sverige

Danska diesellok poppis i Sverige

(2020-05-23) Lokuthyrningsföretaget Nordic Re-finance köpte tre starka diesellok från danska DSB.

Oklart om nattågen till Berlin

Oklart om nattågen till Berlin

(2020-05-22) Pandemin och osäkerheten kring tågresor över gränserna gör det osäkert om och när trafiken kan komma igång.

Omvägar för godset från hamnen

Omvägar för godset från hamnen

(2020-05-19). Utbyggnaden av Hamnbanan i Göteborg till dubbelspår har åter tagit fart efter ett par års stiltje.

Hamnrekord för containertrafiken

Hamnrekord för containertrafiken

(2020-05-19). Containertransporterna till och från Göteborgs hamn är trots coronapandemin nära tidigare rekordnivåer.

Ny tågdepå i Hässleholm

Ny tågdepå i Hässleholm

(2020-05-15). Om två veckor, 29 maj, invigs den nya tågdepån i Hässleholm, en av de största i Sverige. Här ska de 111 Öresundstågen städas, tvättas och underhållas.

Hyresbråk stänger verkstad

Hyresbråk stänger verkstad

(2020-05-14) TXG Maintenance lämnar verkstaden i Hallsberg.

SJ kör nattåg Göteborg – Umeå

SJ kör nattåg Göteborg – Umeå

(2020-05-12). SJ fortsätter att köra nattåg från både Stockholm och Göteborg till Umeå och Duved.

Västlänken – Första sprängsalvan

Västlänken – Första sprängsalvan

(2020-05-08) På torsdagen sköts den första sprängsalvan för järnvägstunneln under centrala Göteborg, Västlänken.

Allt längre väntan för godstågen

Allt längre väntan för godstågen

(2020-05-06). Godstågen får stå åt sidan när snabbtåg, regionaltåg och lokaltåg ska fram.

Långt till vinst för Green Cargo

Långt till vinst för Green Cargo

(2020-05-04). Något ökad omsättning, något minskad förlust och något fler nya affärer.

Vinsten utraderad på två veckor

Vinsten utraderad på två veckor

(2020-05-04). Resandet med SJ:s tåg ökade kraftigt under årets första tio veckor. Fallet i mars i coronapandemins spår blev brant och hela kvartalets vinst raderades ut på två veckor.

Svag ökning av tågresandet

Svag ökning av tågresandet

(2020-04-30). Tågresandet ökar. Men mycket försiktigt och från en extremt låg nivå.

Nattåg till Bryssel kräver beslut

Nattåg till Bryssel kräver beslut

(2020-04-29) Trafikverket föreslår att Malmö-Köln-Bryssel blir den första sträckningen för nattåg till kontinenten som upphandlas.

Flera frågetecken för Vy

Flera frågetecken för Vy

(2020-04-27) Inget är ännu klart. Det är beskedet från Vy Tåg när det gäller möjligheten att köra nattågen mellan Luleå och Stockholm till och från Göteborg.

Oviss framtid för SJ:s nattåg

Oviss framtid för SJ:s nattåg

(2020-04-24) SJ kan komma att köra nattåg till och från Umeå trots att Norskägda Vy tar över den upphandlade trafiken i december.

Trafikverket vill köpa nya nattåg

Trafikverket vill köpa nya nattåg

(2020-04-22) Trafikverket vill köpa lok och vagnar för den upphandlade tågtrafiken mellan Stockholm och Norrland.

Cororna bromsar utbildningar

Cororna bromsar utbildningar

(2020-04-20). Coronapandemin sätter käppar i hjulen för många av Sveriges blivande lokförare.

Mer livsmedel på tåg efter corona

Mer livsmedel på tåg efter corona

(2020-04-18) Lastbilstransporter fungerar sämre under Coronapandemin. En lösning kan vara att köra fler varor med tåg.

Tågen rullar åter för ICA

Tågen rullar åter för ICA

(2020-04-14) Scanlog, Ica, Volvo och Green Cargo har kommit överens om att köra godstågen mellan Gent och Sverige.

De gula maskinernas högtid

De gula maskinernas högtid

(2020-04-09) Ingen annan tid på året arbetas så mycket på de svenska järnvägarna som under påsken. 2020 är inget undantag.

Alstom får stororder på ERTMS

Alstom får stororder på ERTMS

(2020-04-07) Alstom ska installera ombordsystem för det nya europeiska tågsäkerhetssystemet ERTMS på 77 Öresundståg med option på resterande 34 tågsätt.

Här byggs flaskhalsen bort

Här byggs flaskhalsen bort

(2020-04-06) I december 2024 ska den sista betydande flaskhalsen på Västkustbanan förvandlas till historia.

Akut kris för tågtrafikbolagen

Akut kris för tågtrafikbolagen

(2020-04-03) Tågtrafikföretagen hotas av akut likviditetskris och konkurs.

Coronakris för länstrafikbolagen

Coronakris för länstrafikbolagen

(2020-04-02) Det kraftigt minskade resandet med kollektivtrafiken drabbar de svenska länstrafikbolagen och de 21 regionerna hårt.

Tätare tågtrafik i Västsverige

Tätare tågtrafik i Västsverige

(2020-04-01) Västtrafik vill trefaldiga tågresandet till år 2035.

Sex järnvägsbyggen får klartecken

Sex järnvägsbyggen får klartecken

(2020-03-31) Regeringen ger klartecken till Trafikverket att starta byggandet av sex stora järnvägsprojekt de närmaste åren.

Coronaviruset ger fler kombitåg

Coronaviruset ger fler kombitåg

(2020-03-29) Spridningen av coronaviruset och stängningen av många fabriker tycks inte drabba de svenska godstågsbolagen så hårt som väntat.

”Det är en kraftig nedgång”

”Det är en kraftig nedgång”

(2020-03-25) Från all-time-high till all-time-low på tre veckor. Rädslan för spridningen av Coronaviruset har medfört att SJ och MTR Express förlorat en mycket stor del av resenärerna.

Corona försenar nya spårvagnar

Corona försenar nya spårvagnar

(2020-03-24) I början av mars kom den andra av de 40 nya spårvagnarna till Göteborg. Den första vagnen har provkörts ett par månader.

Ståltåget genom vinterkvällen

Ståltåget genom vinterkvällen

(2020-03-24) Det har börjat mörkna och klockan har hunnit bli 15:09 innan tåg 9107 lämnar Boden C. Det har varit ett växelfel i Notviken och trafikstopp mellan Luleå och Boden.

Plats för fler tåg på stambanan

Plats för fler tåg på stambanan

(2020-03-24) På några årtionden har tågtrafiken på Västra stambanan mer än fördubblats.

Framtiden har sex axlar

Framtiden har sex axlar

(2020-03-24) Framtiden har sex axlar. Markus Gardbring, COO på Green Cargo, Sveriges största godstågsbolag, är helt säker. Fyraxliga lok, hur starka de än är, får inte ner kraften i spåret.

Tre procent fler på Västtrafiks tåg

Tre procent fler på Västtrafiks tåg

(2020-03-24) Resandet med Västtrafiks tåg ökade med tre procent 2019 jämfört med året innan. Under året gjordes 20,2 miljoner resor med Västtågen.

2021 får Västtrafik nya tåg

2021 får Västtrafik nya tåg

(2020-03-23) Nästa år kommer det första nya motorvagnståget till Västtrafik, om knappt fem år ska 45 beställda tåg vara i trafik.

Effektivare rangerbangårdar

Effektivare rangerbangårdar

(2020-02-27) Green Cargo har gått med förlust varje år under hela 2010-talet trots en ihållande högkonjunktur och ökande transporter.

Statsbidrag hjälper Green Cargo

Statsbidrag hjälper Green Cargo

(2020-02-27) 2019 var ännu ett bekymmersamt år för statliga Green Cargo, Sveriges största godstågsbolag.