Regeringen prioriterar vägunderhållet

Regeringen vill eliminera underhållsskulden på det svenska vägnätet under de kommande tolv åren.

Underhållsskulden på järnvägarna som nu omfattar 90 miljarder kronor minskas endast marginellt till 78 miljarder kronor.

”Vi gör en historisk satsning på infrastrukturen”, sade Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) när han på torsdagsförmiddagen tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M) och företrädare för Liberalerna och Sverigedemokraterna presenterade propositionen om drift, underhåll och investeringar i det svenska väg- och järnvägsnätet.

Propositionen bär det talande namnet ”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur”.

”Vi måste bryta den destruktiva trenden”

”Sveriges vägar och järnvägar behöver förstärkas, vi måste bryta den destruktiva trenden och vi måste prioritera underhållet”, sade Andreas Carlson.

Regeringen föreslår att staten under åren 2026–2037 satsar 1 171 miljarder kronor på den svenska infrastrukturen.

Därav, anser regeringen, bör 210 mdr kr användas för järnvägsunderhåll, 354 mdr kr till vägunderhåll och 607 mdr kr till investeringar.

Särskilt anslag för Trafikverkets förvaltning

Genom att bryta ut de medel som används för Trafikverkets förvaltning tillförs ytterligare 59 miljarder kronor.

Därmed kan underhållet av järnvägar ökas till 236 mdr kr, vägunderhållet till 364 mdr kr och investeringar i vägar och järnvägar till 631 mdr kr.

Det skulle medföra en ökning av järnvägsunderhållet med 18 procent jämfört med nuvarande nationella plan som omfattar åren 2022–2033 omräknat till 2025 års prisnivå, en ökning av vägunderhållet med 53 procent och en ökning av investeringarna med 19 procent

Satsningarna innebär att hela underhållsskulden för vägnätet arbetas bort medan endast 13 procent av underhållsskulden för järnvägarna åtgärdas.

Det beror, enligt Andreas Carlson, på att Trafikverket inte förmår upphandla ett mer omfattande järnvägsunderhåll under den kommande tolvårsperioden.

Bättre kostnadskontroll

Andreas Carlson och Elisabeth Svantesson betonade också vikten av ökad kostnadskontroll.

”Om projekt blir mycket dyrare än vad Trafikverket räknat med kommer regeringen att kunna ompröva projekten”, sade Elisabeth Svantesson.

Samtidigt vill regeringen skapa en reserv för oförutsedda utgifter för att projekt som fördyras inte ska medföra att andra satsningar måste skjutas upp eller skrinläggas.

Regeringen pekar inte ut några investeringsprojekt som kommer att bli aktuella under perioden.

Privata pengar till Malmbanan?

Däremot anser regeringen att alternativa finansieringsformer bör prövas för utbyggnaden av Malmbanan, utbyggnaden till dubbelspår mellan Luleå och Boden och den så kallade östliga förbindelsen i Stockholm och att de framtida intäkterna från Öresundsförbindelsen bör användas för satsningar i Öresundsregionen.

”Vi vill se om utbyggnaden av Malmbanan kan ske i samverkan med privata aktörer”, sade finansminister Elisabeth Svantesson.

Det betyder i klartext att LKAB och andra företag i norr, enligt regeringens önskemål, bör vara med och bekosta förstärkningen av kapaciteten på Malmbanan.

Snabbare utbyggnad av ERTMS

Regeringen vill dessutom snabba på införandet av trafiksäkerhetssystemet ERTMS som enligt nuvarande plan inte skulle vara helt utbyggt förrän år 2070.

Utbyggnadstakten bromsades kraftigt i nuvarande plan jämfört med tidigare planer.

”Vi anser att ERTMS bör finnas på hela järnvägsnätet år 2042”, sade Thomas Morell, riksdagsledamot (SD) och vice ordförande i trafikutskottet.

”Det vore fel att satsa stora pengar på att hålla liv i ATC-systemet i många år, det är mer kostnadseffektivt att snabba på ERTMS-utbyggnaden.”

Helena Gellerman, riksdagsledamot (L) och ledamot av trafikutskottet, betonade vikten av mer förebyggande underhåll i stället för dagens alltför omfattande felavhjälpning.

Fokus på tyngre lastbilar

”Vi måste få också ett ökat fokus på längre och tyngre lastbilar och därmed fler vägar som klarar bärighetsklass 4” sade hon.

Regeringens proposition om de ekonomiska ramarna för drift, underhåll och investeringar i infrastrukturen ska behandlas av riksdagen i vår.

Därefter kan Trafikverket utarbeta ett förslag till ny nationell plan och regionerna utarbeta länsplaner.

Regeringen beslutar om ny Nationell plan för transportinfrastrukturen samt ramar för länsplanerna under första halvåret 2026.