Annons:
Sliprar från Malmbanan får nytt liv
Trafikverket ska återanvända sliprar från Malmbanan till andra järnvägssträckor. Initiativet är ett steg i att stärka Sveriges beredskapsförmåga och även minska kostnader och klimatpåverkan.
Spårbyte på Malmbanan. FOTO: Trafikverket
Trafikverket genomför ett av sina största återbruksinitiativ någonsin. Cirka 87 000 begagnade betongsliprar ska sparas för återbruk i syfte att stärka Sveriges försörjningsberedskap och totalförsvar. Andra liknande insatser planeras även för 2026.
De begagnade sliprarna har tagits upp från spårbyte mellan Gällivare och Råtsi (ca 89 kilometer) och levereras med järnvägstransporter på Inlandsbanan till Arvidsjaur för tillfällig mellanlagring i väntan på att de ska återbrukas.
“Initiativet är ett viktigt bidrag för att stärka Trafikverkets beredskapsförmåga. Men återbruk av sliprar är också ett viktigt verktyg för att minska kostnader och minska klimatpåverkan”, säger Helena Eriksson, regional direktör vid Trafikverket.
Leveranserna kommer att pågå löpande fram tills i början av november. Initiativet har lyckats genom ett tätt samarbete mellan flera olika funktioner inom Trafikverket, Infrakraft, Railcare och Inlandsbanan AB.
Lång livslängd på sliprarna
Skälet till spårbytet på Malmbanan var framförallt rälerna, inte betongsliprarna. Dessa bedöms ha många års teknisk livslängd kvar om de läggs på en bana med måttlig trafikbelastning.
Det säkerhetspolitiska läget i Europa och opålitlig global handel gör att försörjningen av kritiska material blir en allt viktigare fråga. Genom en cirkulär materialhantering, där vi skapar möjligheter att återanvända järnvägsmaterial, minskar vi inte bara klimatpåverkan utan tryggar också försörjningen.
Genom att tillvarata och återbruka 87 000 betongsliprar från Malmbanan som annars skulle ha gått till destruktion, skapar vi en försörjningsberedskap som bidrar till Sveriges totalförsvar och järnvägens återställningsförmåga. Det minskar också kostnader och klimatpåverkan.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Nytt dubbelspår för godstågen
Om två år ska Godsstråket genom Bergslagen fått dubbelspår mellan Avesta Krylbo och Dalslund, bangården i Avesta Krylbo fått 17 nya växlar och de flesta driftplatserna mellan Avesta Krylbo och Storvik ska ha förlängts och försetts med utrustning för samtidig infart.
Stora satsningar men lägre bidrag till Inlandsbanan
Nya räler mellan Brunflo och Sveg och flera förlängda mötesstationer. På Inlandsbanan genomförs i år och nästa år de första större investeringarna för att banan ska klara ökade krav på militära transporter. Men samtidigt vill regeringen kraftigt minska driftbidraget till Inlandsbanan.
Klart linjeförslag för Norrbotniabanan genom norra Piteå
Arbetet med Norrbotniabanan genom norra Piteå går vidare. Nu har Trafikverket tagit fram en förordad linje mellan Öjebyn och Rosviksbodarna som blir utgångspunkt för den fortsatta planeringen av järnvägen.
Arlanda express bygger för nästa generation
Arbetet med att bygga ut A-Trains depå på Arlanda är igång. Utbyggnaden är en del av A-Trains långsiktiga investering i nästa generations Arlanda express-tåg och förbereder anläggningen för sju nya, längre tåg med över 50 procent högre passagerarkapacitet.
Fritt fram för höghastighetsväxlar
Transportstyrelsen har efter moget övervägande godkänt användningen av höghastighetsväxlar för 160 km/h till avvikande huvudspår. Inom kort läggs två sådana växlar in i Gerstaberg för Ostlänkens anslutning till Västra stambanan.
Mer importgods på järnväg
Den ökade importen av konsumtionsvaror inför Black Friday och julhandeln medförde att antalet containrar som hanterades i Göteborgs hamn var det högsta antalet under någon septembermånad hittills. Hälften av det importerade godset gick vidare på järnväg.
Nya spår på övergiven järnväg
1990 lades tågtrafiken mellan Jörn och Arvidsjaur ner. 36 år senare får åtta kilometer av banan nytt spår med betongsliprar och helsvetsade räler. Trafikverket undersöker hur övergivna banor kan förvandlas till fungerande järnvägar.
Fyra svenska järnvägsprojekt riskerar missa EU:s tidsmål
Ostlänken, Göteborg–Landvetter–Borås, kapacitetsutbyggnaden Hässleholm–Lund och Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå pekas ut som riskprojekt i den nya arbetsplanen för transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet.
Green Cargo tar över Årsta kombiterminal
Från och med 1 oktober 2026, är Green Cargo terminaloperatör för Årsta kombiterminal. Genom avtal med Jernhusen tar Green Cargo över driften av en av Sveriges viktigaste noder för intermodala transporter till och från Mälardalen.
Fler invånare när tågen stannar
Orter som fått tågstation har haft en starkare befolkningsutveckling än jämförbara orter utan tågtrafik. Efter 20 år var den beräknade skillnaden drygt 18 procent, enligt en svensk studie.
