100 år med el med 101-åring i spetsen

Jubileumståget dras av Ds-loket 101 som levererades till Statens Järnvägar 28 maj 1925 från Stockholm till Katrineholm och från Alingsås till Göteborg och av Du 432, levererat som Dk 432 till SJ 19 september 1936, mellan Katrineholm och Alingsås.

De tio vagnarna är med ett undantag från perioden 1930-1950: två 1-klassvagnar, tre 2-klassvagnar, restaurangvagn där maten lagas ombord, kafé- och barvagn, SJ:s generaldirektörsvagn från 1947 samt personal- och sovvagnar.

”Vi är förberedda”

”Vi är ordentligt förberedda”, säger Henrik Reuterdahl, affärsutvecklare på Järnvägsmuseet i Gävle.

”Lok och vagnar är i gott skick och personalen är laddad.”

”Det 101 år gamla loket Ds 101 genomgick en omfattande översyn i vintras och vi provkörde det nyligen mellan Gävle och Skutskär.”

Järnvägsmuseet har sålt 1 800 biljetter till jubileumståget.

”De flesta åker delsträckor i andra klass medan de riktiga entusiasterna åker hela sträckan i första klass med tillgång till lunch och middag i restaurangvagnen”, säger Henrik Reuterdahl.

14 timmar från kust till kust

Jubileumståget avgår från spår 11 på Stockholm C klockan 08.49 och framförs på den ursprungliga stambanan via Tumba till Södertälje. Tåget gör uppehåll för av- och påstigande i Södertälje Hamn, Flen, Katrineholm, Hallsberg, Laxå, Töreboda, Skövde, Falköping, Herrljunga och Alingsås och anländer till spår 7 på Göteborg C klockan 22.42.

Tågets framfart genom landet kommer att uppmärksammas på många stationer, bland annat i Hallsberg, Töreboda, Skövde och Falköping.

Anledningen till bytena av främre lok i Katrineholm och Alingsås är att Ds 101 inte är utrustat med det automatiska tågsäkerhetssystemet ATC.

”Lok som inte har ATC får inte gå först i tåget längre än totalt 20 mil”, säger Henrik Reuterdahl.

”Dessutom krävs dubbelbemanning på loket med lokförare och lokbiträde.”

Äldst går först först och sist

”Vi har valt att låta Ds 101 gå först på sträckan Stockholm–Katrineholm och Alingsås–Göteborg C. Däremellan är det Du 432 som går först i tåget med Ds 101 som andralok.”

Det äldsta loket får gå i 75 km/h och de något nyare i 100 km/h men tidtabellen är lagd för 70 km/h vilket innebär en mycket lång gångtid från Stockholm till Göteborg. Tåget får ofta stå på sidan för att släppa förbi snabbare tåg, bland annat görs ett längre uppehåll i Kolke mellan Gnesta och Flen och i Stenkullen mellan Alingsås och Göteborg.

15 maj 2026 var det 100 år sedan Västra Stambanan i sin helhet var elektrifierad och det första tåget kunde framföras hela sträckan mellan Stockholm och Göteborg med ellok.

När Malmbanans elektrifierades tio år tidigare utvecklades två typer av ellok: dubbelloket O för malmtåg och enkelloket P för persontåg.

Allroundlok för Västra stambanan

Inför elektrifieringen av Västra stambanan konstruerades ett allroundlok för både person- och godstrafik som fick littera D.

Man kunde på verkstäderna byta utväxling med hjälp av olika kuggväxlar. Lok med snälltågsväxel fick då litt Ds med s för snälltåg och lok med godstågsväxel fick litt Dg med g för godståg.

SJ beställde 50 lok som skulle få numren 101-150 den 30 oktober 1923 från ASEA. Loken skulle alla vara levererade 1926. Loken kostade då 214 000 kronor styck vilket motsvarar 7,5 miljoner kronor i nuvarande penningvärde.

Ds 105 blev det första loket som levererades till SJ 23 maj 1925 och Ds 101 följde 28 maj 1925.

Ds 101 transporterades till Luleå för att genomgå mycket lyckade prov på sträckan Luleå–Narvik 13–14 juni 1925.

50 lok byggdes på två och ett halvt år

Därefter rullade leveranserna på och i mars 1926 hade samtliga 50 lok byggts klart och provkörningar av loken och utbildning av personal pågick för fullt. Vid trafikstarten var 13 lok godkända för trafik.

D-loken kom att bli en mycket lyckad loktyp och 333 lok byggdes fram till 1943. De enda större skillnaderna var successivt ökad motorstyrka samt att de ursprungliga korgarna i trä ersattes med stålkorgar från 1933.

Loken hade från början största tillåtna hastighet på 70 respektive 90 km/h men det ändrades efter några år till 75 respektive 100 km/h.

Lok 432 från 1936 har stålkorg medan lok 101 har träkorg.

Sveriges nästa längsta lokserie

Serien av lok är Sveriges näst längsta lokserie, endast slagen av Rc-loken som byggdes 1967–1988 i ett antal av 360 lok.

Ds 101 hade sista tiden godstågsväxel och som Dg 101 slopades loket 1971, renoverades och överlämnades till Järnvägsmuseet.

Inför jubileumsturen har loket fått en rejäl, teknisk översyn, klass 4, och genomgått provkörning.

D 432 blev museilok 1986 och har sedan 2012 tillhört Järnvägsmuseet. Loket är i praktiken ett Du-lok med starkare motorer än 101 och har av Järnvägsmuseet försetts med Automatic Train Control (ATC).

Vagnarna i jubileumståget

• 2-klassvagn med kaféavdening Co8cs 3200 från 1938
• 2-klassvagn Co8d 3137 från 1936
• 2-klassvagn Co9b 2798 från 1930
• Kafé och barvagn S1 3607 ”Sahlins vagn” från 1950
• 1-klassvagn Ao15b 3295 från 1940
• 1-klassvagn Ao15b 4356 från 1950
• Restaurangvagn Ro3 3749 ”Cronstedts vagn” från 1946
• SJ:s representationsvagn Ao3 3945 från 1947 (personalvagn)
• Sovvagn WL5DE 4639, från 1958 (personalvagn)
• Post- och resgodsvagn DFo25b 3096 (följevagn)

I dag, fredag, körs tåget som tomtåg från Gävle till Stockholm C. Efter det körs till Hagalund för nattuppställning. Lördag morgon går tåget går som tomtåg från Hagalund till Stockholm C, dit det anländer spår 11 klockan 08.05.

På söndag, 24 maj, kommer tåget köras tomt hem till Gävle men för att inte vara i vägen för de snabbare tågen på Västra stambanan går färden med avgång 07.55 från Göteborg C via Öxnered–Åmål–Kil–Kristinehamn–Nykroppa–Ludvika–Fagersta–Avesta Krylbo och med ankomst till Gävle 22.25.