Plats för fler tåg på Malmbanan

LKAB har fått tillstånd av länsstyrelsen i Norrbotten att transportera järnmalm med lastbil från ett upplag vid den nedlagda gruvan i Mertainen väster om Svappavaara de tre milen till Kiruna.

LKAB har svårigheter att få upp tillräckligt med järnmalm i gruvan i Kiruna och länsstyrelsen har givit LKAB klartecken att köra upp till 80 lastbilar och 1 800 ton malm per dygn på E10 som bland de boende i området kallas ”Dödens väg” efter många svåra olyckor.

LKAB:s tillstånd gäller i 18 månader.

LKAB säger sig vilja köra tåg

LKAB understryker att de helst vill köra malmen på järnväg, men att det inte är möjligt.

”Det är väldigt bristande kapacitet på järnvägen. Det är ytterligare ett tecken på behovet utav att vidareinvestera för att få upp kapaciteten på Malmbanan. För vi vill naturligtvis alltid köra med tåg om vi kan”, säger Niklas Johansson, direktör externa relationer på LKAB till SVT.

Enligt Linda Bjurholt, logistikchef på LKAB och vd i LKAB Malmtrafik, vill LKAB använda Malmbanan men hon anser att kapacitetsbristen på järnvägen tvingar LKAB att köra en del av järnmalmen till Kiruna på landsväg.

”Vi väljer järnvägen alla dagar i veckan om vi kan”, säger hon till DN.

”Men när järnvägen har bristande kapacitet är det väg som är alternativet, det är klart att det inte är önskvärt.”

Men LKAB:s kritik mot bristande kapacitet på Malmbanan tillbakavisas av Hans Boysen på Trafikverket.

Lågt kapacitetsutnyttjande på Malmbanan

”Malmbanan av i dag har, enligt Trafikverkets årliga uppföljning, hög kapacitet men lågt kapacitetsutnyttjande”, säger han.

”Det finns outnyttjad kapacitet och det är möjligt att köra fler tåg på Malmbanan utan några tillkommande åtgärder. Däremot behöver driftsäkerheten förbättras.”

Enligt Trafikverkets rapport ”Järnvägens kapacitetsutnyttjande 2025” är kapacitetsutnyttjandet över dygnet för Malmbanan inklusive banan till Svappavaara lågt, den lägsta av de tre nivåerna lågt, medel eller högt, med mindre än 60 procents kapacitetsutnyttjande.

Det innebär att det finns ledig kapacitet på Malmbanan och möjlighet att köra fler tåg och underhålla banan.

Snabbare tomtåg ger plats för fler tåg

Enligt Hans Boysen kan det dessutom vara möjligt att köra ännu fler tåg på banan genom att köra tomtågen snabbare.

”I dag körs de tomma malmtågen i 70 kilometer i timman. Hastigheten har hittills begränsats av signalsystemets förbeskedavstånd och tågens bromsprestanda men det borde vara möjligt att köra tomtågen snabbare och därmed åstadkomma både snabbare omlopp för tågsätten och ökad transportkapacitet och mer tid för banunderhåll”, säger han.

Malmvagnarna är av oklar anledning inte godkända för högre hastighet än 70 km/h.

”De gamla bromstabellerna för trafiksäkerhetssystemet ATC har begränsat hastigheten för de tomma malmtågen på Malmbanan till 70 kilometer i timmen men de nya bromstabellerna för de delar av Malmbanan som fått det nya trafiksäkerhetssystemet ERTMS medger 140 kilometer i timmen för tomtågen”, säger Hans Boysen.

”Detta innebär att det inte längre är tågens bromsprestanda utan att det i praktiken är andra faktorer som begränsar tomtågens största tillåtna hastighet.”

Liknande vagnar körs i 113 km/h i USA

”I praktiken är det nu lokens största tillåtna hastighet, 80 kilometer per timme, och vagnarnas gångstabilitet som begränsar hastigheten. Vagnar med liknande boggier körs i USA stabilt i upp till 70 miles per hour, det vill säga 113 km/h, även tomma.”

Iore-loken som LKAB använder i malmtågen har 80 km/h som största tillåtna hastighet medan de Traxx-lok som Railcare använder i malmtågen för Kaunis Iron har största tillåtna hastighet 140 km/h.

Transportkapaciteten kan också ökas genom att köra längre och därmed tyngre tåg.

Ökade transporter med längre tåg

”Genom att förlänga fem mötesspår mellan Svappavaara och Narvik med vardera 20 meter kan malmtågen förlängas till samma längd som det befintliga vändspåret i Narvik, 770 meter”, säger Hans Boysen. ”Det betyder två vagnar till och drygt 200 ton järnmalm mer per tåg, motsvarande ungefär 2 000 ton mer malm per dygn.”

Det gäller driftplatserna Aptas, Bergfors, Torneträsk, Stordalen och Vassijaure.

”Genom att förlänga mötesspåren ytterligare kan tåglängderna ökas ytterligare. Inför man dessutom samtidig infart på driftplatserna förkortas tiden för tågmöten, omloppen blir effektivare och det möjliggör fler tåglägen per dygn.”

Hans Boysen sammanfattar situationen.

”Kapacitetsutnyttjandet på Malmbanan är för närvarande lågt och det finns goda möjligheter att köra både fler, snabbare och tyngre tåg med delvis enkla, snabba och billiga åtgärder”, säger han.

”Dessutom är det naturligtvis så att en operatör som vill öka sina transporter också behöver ha tillgång till tillräckligt många vagnar.”