Annons:

Publicerad: 2026-09-02

Trafikverket röjer längs järnvägen mellan Mora och Filipstad

Under september inleder Trafikverket arbetet med vegetationsröjning längs järnvägen mellan Mora och Filipstad. Det är ett första steg i en utredning av möjligheten att återuppta trafik på sträckan utifrån ett totalförsvarsbehov.

Röjd del av järnvägen mellan Morjärv - Karungi - Haparanda. Foto: Trafikverket
FOTO: Trafikverket

Det pågår en återuppbyggnad av svensk järnväg över hela landet för ökad tillgänglighet för såväl medborgare som näringsliv, men även för Sveriges ökade totalförsvarsförmåga. 

Inlandsbanan mellan Filipstad och Mora och i dess förlängning hela vägen Kristinehamn–Gällivare är prioriterad för att skapa redundans och en grundläggande transportförmåga för totalförsvarets behov. 

Vegetationsröjningen är en förutsättning för vidare utredningsarbete, bland annat inspektioner av trummor och avvattning, inmätningar och siktmätningar i plankorsningar

“Stora delar av banan har inte trafikerats sedan länge. Därför behöver vi genomföra röjning av vegetationen för att kunna komma vidare i vårt utredningsarbete”, säger Thomas Andersson, enhetschef infrastrukturplanering järnväg i Mellersta regionen.

Viktig del i totalförsvaret

Vegetationsröjningen kommer att genomföras på Trafikverkets fastighet ut till cirka sju meter från mitten av spåret. Vid plankorsningar kommer röjningen om möjligt ske ut till Trafikverkets fastighetsgräns för att vi ska kunna analysera och utreda sikten vid plankorsningarna.

“Inlandsbanan är mycket viktig för totalförsvaret och för transporter och genom att röja och utreda banans skick bidrar Trafikverket med en viktig pusselbit för att öka Sveriges försvarsförmåga”, berättar Thomas Andersson.

Just nu har Trafikverket endast fattat beslut om vegetationsröjning och utredningsarbete. Det finns inget beslut och inte heller finansiering för genomförande av åtgärder på banan som innebär upprustning och återtrafikering.

ANNONS:

Senaste nyheterna:

Nyhet

Nytt dubbelspår för godstågen

Om två år ska Godsstråket genom Bergslagen fått dubbelspår mellan Avesta Krylbo och Dalslund, bangården i Avesta Krylbo fått 17 nya växlar och de flesta driftplatserna mellan Avesta Krylbo och Storvik ska ha förlängts och försetts med utrustning för samtidig infart.

Nyhet

Stora satsningar men lägre bidrag till Inlandsbanan

Nya räler mellan Brunflo och Sveg och flera förlängda mötesstationer. På Inlandsbanan genomförs i år och nästa år de första större investeringarna för att banan ska klara ökade krav på militära transporter. Men samtidigt vill regeringen kraftigt minska driftbidraget till Inlandsbanan.

Notis

Arlanda express bygger för nästa generation

Arbetet med att bygga ut A-Trains depå på Arlanda är igång. Utbyggnaden är en del av A-Trains långsiktiga investering i nästa generations Arlanda express-tåg och förbereder anläggningen för sju nya, längre tåg med över 50 procent högre passagerarkapacitet.

Nyhet

Fritt fram för höghastighetsväxlar

Transportstyrelsen har efter moget övervägande godkänt användningen av höghastighetsväxlar för 160 km/h till avvikande huvudspår. Inom kort läggs två sådana växlar in i Gerstaberg för Ostlänkens anslutning till Västra stambanan.

Notis

Mer importgods på järnväg

Den ökade importen av konsumtionsvaror inför Black Friday och julhandeln medförde att antalet containrar som hanterades i Göteborgs hamn var det högsta antalet under någon septembermånad hittills. Hälften av det importerade godset gick vidare på järnväg.

Reportage

Nya spår på övergiven järnväg

1990 lades tågtrafiken mellan Jörn och Arvidsjaur ner. 36 år senare får åtta kilometer av banan nytt spår med betongsliprar och helsvetsade räler. Trafikverket undersöker hur övergivna banor kan förvandlas till fungerande järnvägar.

Notis

Green Cargo tar över Årsta kombiterminal

Från och med 1 oktober 2026, är Green Cargo terminaloperatör för Årsta kombiterminal. Genom avtal med Jernhusen tar Green Cargo över driften av en av Sveriges viktigaste noder för intermodala transporter till och från Mälardalen.

Notis

Fler invånare när tågen stannar

Orter som fått tågstation har haft en starkare befolkningsutveckling än jämförbara orter utan tågtrafik. Efter 20 år var den beräknade skillnaden drygt 18 procent, enligt en svensk studie.