Stora satsningar men lägre bidrag till Inlandsbanan
Nya räler mellan Brunflo och Sveg och flera förlängda mötesstationer. På Inlandsbanan genomförs i år och nästa år de första större investeringarna för att banan ska klara ökade krav på militära transporter. Men samtidigt vill regeringen kraftigt minska driftbidraget till Inlandsbanan.
Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik
Ett av Railcares tåg ankommer Sveg för lastning av timmer i september 2010. Tåget dras av T68 902, ett Euro4000-lok från Vossloh, som för närvarande hyrs av Cargonet för användning i Norge.
Sverige ska satsa 30 miljarder kronor på upprustning av vägar och järnvägar som av vital betydelse för Försvarsmakten. Beslut om vilka projekt som kommer att innefattas skulle fattas i höst men den segdragna regeringsbildningen kan senarelägga beslutet.
Regeringen har dock avsatt 100 miljoner kronor för förberedande arbeten under 2026 och 2027.
Slyröjning och spårläggning
En del av beloppet har använts för att röja sly på järnvägarna Orsa–Bollnäs, Jörn–Arvidsjaur och delar av södra Inlandsbanan där det inte förekommit tågtrafik på flera årtionden.
Dessutom har olika spårläggningsmetoder testats på järnvägen mellan Jörn och Arvidsjaur där tågtrafiken lades ner 1990 men där det gamla spåret legat kvar.
Samtidigt pågår projektering av förlängning av ett dussintal mötesstationer på Inlandsbanan.
”Omledningstrafiken mellan Storuman och Östersund förra hösten när Stambanan genom Övre Norrland och Botniabanan var oframkomliga efter översvämningar och skred visade klart och tydligt att våra mötesstationer är för korta för dagens långa godståg”, säger Otto Nilsson, vd i Inlandsbanan AB.
Mötesstationerna kommer att förlängas för att klara möten mellan 750 meter långa godståg.
”Dessutom kommer vi att installera utrustning för fjärrstyrning av växlar och signaler på de mötesstationer som ännu saknar sådan utrustning”, säger Otto Nilsson.
Tyngre räler mellan Brunflo och Sveg
De klena rälerna med metervikten 34 kg som ligger mellan Brunflo och Sveg kommer att bytas ut mot kraftigare räler med metervikten 50 kg.
”Vi byter räler på flera sträckor med gamla räler”, säger Otto Nilsson.
”Det är sammanlagt fem–sex mil.”
50 kg-rälerna kommer från banorna Bastuträsk–Skelleftehamn och Nyfors/Älvsbyn–Piteå som fick nya 60 kg-räler 2022–2024.
De begagnade rälerna har lagrats i Bastuträsk respektive Arnemark i väntan på användning på banor med mindre trafik och lättare tåg.
”Banan mellan Brunflo och Sveg klarar tåg med 22,5 tons axellast liksom större delen av Inlandsbanan i övrigt”, säger Otto Nilsson.
Höjd hastighet för godståg
”Men med tyngre räler kan vi höjda den största tillåtna hastigheten för godstågen från 40 till 70 kilometer i timman.”
Nya spår på övergiven järnväg
1990 lades tågtrafiken mellan Jörn och Arvidsjaur ner. 36 år senare får åtta kilometer av banan nytt spår med betongsliprar och helsvetsade räler. Trafikverket undersöker hur övergivna banor kan förvandlas till fungerande järnvägar.
Godstågen tar Inlandsbanan
Det dröjer troligen till måndag nästa vecka innan tågtrafiken kan återupptas på Ådalsbanan och Botniabanan. Tågtrafikbolagen står nu i kö får att få köra tåg på Inlandsbanan men kapaciteten är ytterst begränsad. Under tisdagen kunde fyra tåg omledas via Storuman.
Två banor i norr som nya
Upprustningen av Piteåbanan och nästan hela Skellefteåbanan fullbordas inom kort. Båda banorna har fått nya spår med betongsliprar och helsvetsade räler.
Annons:
Vilka ytterligare satsningar som kommer att göras på Inlandsbanan är ännu höljt i dunkel. Frågan avgörs av regeringen efter önskemål från Försvarsmakten och samråd mellan Inlandsbanan och Trafikverket.
På kort sikt hotar dock betydande ekonomiska problem för Inlandsbanan.
Driftbidraget kan minskas med en tredjedel
Det statliga driftbidraget till Inlandsbanan ska enligt regeringens beslut om den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037 sänkas från 276 miljoner kronor i år till 181 miljoner kronor för 2027.
”En sänkning av bidraget med 95 miljoner kronor skulle slå väldigt hårt mot underhållet och driften av Inlandsbanan”., säger Otto Nilsson.
Driftbidraget till Inlandsbanan ska enligt den nationella planen vara 2,3 miljarder kronor under de tolv år som planen omfattar. En jämn fördelning skulle ge 191 miljoner kronor med bidraget antas vara något lägre de första åren och något högre de sista.
”Dröjer många år innan banan är i bra skick”
”När Inlandsbanan är upprustad kommer underhållsbehovet att minska men det kommer att dröja väldigt många år innan inlandsbanan är i så bra skick att underhållet kan skäras ner”, säger Otto Nilsson.
”Det är märkligt att skära ner driftbidraget med mer än en tredjedel när Försvarsmakten och många andra vill ha en robust bana som tål många och tunga tåg.”
Otto Nilsson har uppmärksammat regeringskansliet på den märkliga prioriteringen men ännu inte fått några lugnande besked.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Klart linjeförslag för Norrbotniabanan genom norra Piteå
Arbetet med Norrbotniabanan genom norra Piteå går vidare. Nu har Trafikverket tagit fram en förordad linje mellan Öjebyn och Rosviksbodarna som blir utgångspunkt för den fortsatta planeringen av järnvägen.
107 år med och utan tåg över Torneälven
Tågtrafiken mellan Sverige och Finland kom inte igång förrän 1919, året efter första världskriget tog slut. Efter 69 år verkade det vara färdigkört, 1988 drog VR in persontrafiken Kemi-Torneå-Haparanda. Men i augusti återuppstod persontågstrafiken över Torneälven.
Stort intresse men få resenärer
För två månader sedan var det nypremiär för persontågstrafik mellan Sverige och Finland. Intresset för resor över gränsen har varit stort men antalet resenärer har varit mer begränsat.
Arlanda express bygger för nästa generation
Arbetet med att bygga ut A-Trains depå på Arlanda är igång. Utbyggnaden är en del av A-Trains långsiktiga investering i nästa generations Arlanda express-tåg och förbereder anläggningen för sju nya, längre tåg med över 50 procent högre passagerarkapacitet.
