Annons:
Byggstarten för Tjärnbäcksbron försenas
Söder om Skellefteå kommer en unik landbro att byggas för Norrbotniabanan. Nu har Trafikverket fått miljötillståndet som innehåller flera villkor som kommer att påverka både tidplan och kostnad.
Visionsbild på Tjärnbäcksbron. FOTO: Trafikverket
“Vi hade planerat för en byggtid på 1,5–2 år för bron, men på grund av villkoren i domen förlängs byggtiden till ungefär tre år. Målsättningen var att vi skulle starta bygget av bron i höst, men nu skjuter vi på byggstarten till hösten 2027”, säger Helena Westberg, produktionschef vid Norrbotniabanan.
Bakgrunden till förskjutningen är vitryggig hackspett. Domen innebär att byggarbetet för bron måste pausas varje år under häckningsperioden, som pågår från mars till juni. Domen bedöms medföra kostnadsökningar kopplade till bland annat längre byggtid och anpassningar i produktionen, men det är ännu för tidigt att uppskatta den totala kostnadspåverkan.
“Vi har valt att acceptera domen och inte överklaga den, eftersom det ger oss tydliga förutsättningar att planera efter. Att överklaga hade inneburit en osäker tidplan”, säger Helena Westberg, produktionschef vid Norrbotniabanan.
Mark- och broarbeten i Innervik utförs parallellt
I nuläget bedömer vi att den övergripande tidplanen för Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå inte påverkas.
Arbetet planeras nu om så att entreprenören kan fortsätta med mark- och broarbeten på andra delar av sträckan i Innervik när arbetet vid Tjärnbäcksbron pausas under häckningsperioden.
Brotyp med lägre klimatpåverkan
Bron som ska byggas är en cirka 480 meter lång landbro som uppförs i standardiserade sektioner. Byggmetoden är vanlig internationellt, men bron blir en av de första i sitt slag i Sverige.
“Bron byggs med fler brostöd, vilket ger en slankare konstruktion och ett lägre klimatavtryck. Samma koncept planeras att användas på fler platser längs Norrbotniabanan norr om Skellefteå”, säger Helena Westberg, produktionschef vid Norrbotniabanan.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Nytt dubbelspår för godstågen
Om två år ska Godsstråket genom Bergslagen fått dubbelspår mellan Avesta Krylbo och Dalslund, bangården i Avesta Krylbo fått 17 nya växlar och de flesta driftplatserna mellan Avesta Krylbo och Storvik ska ha förlängts och försetts med utrustning för samtidig infart.
Stora satsningar men lägre bidrag till Inlandsbanan
Nya räler mellan Brunflo och Sveg och flera förlängda mötesstationer. På Inlandsbanan genomförs i år och nästa år de första större investeringarna för att banan ska klara ökade krav på militära transporter. Men samtidigt vill regeringen kraftigt minska driftbidraget till Inlandsbanan.
Klart linjeförslag för Norrbotniabanan genom norra Piteå
Arbetet med Norrbotniabanan genom norra Piteå går vidare. Nu har Trafikverket tagit fram en förordad linje mellan Öjebyn och Rosviksbodarna som blir utgångspunkt för den fortsatta planeringen av järnvägen.
Arlanda express bygger för nästa generation
Arbetet med att bygga ut A-Trains depå på Arlanda är igång. Utbyggnaden är en del av A-Trains långsiktiga investering i nästa generations Arlanda express-tåg och förbereder anläggningen för sju nya, längre tåg med över 50 procent högre passagerarkapacitet.
Fritt fram för höghastighetsväxlar
Transportstyrelsen har efter moget övervägande godkänt användningen av höghastighetsväxlar för 160 km/h till avvikande huvudspår. Inom kort läggs två sådana växlar in i Gerstaberg för Ostlänkens anslutning till Västra stambanan.
Mer importgods på järnväg
Den ökade importen av konsumtionsvaror inför Black Friday och julhandeln medförde att antalet containrar som hanterades i Göteborgs hamn var det högsta antalet under någon septembermånad hittills. Hälften av det importerade godset gick vidare på järnväg.
Nya spår på övergiven järnväg
1990 lades tågtrafiken mellan Jörn och Arvidsjaur ner. 36 år senare får åtta kilometer av banan nytt spår med betongsliprar och helsvetsade räler. Trafikverket undersöker hur övergivna banor kan förvandlas till fungerande järnvägar.
Fyra svenska järnvägsprojekt riskerar missa EU:s tidsmål
Ostlänken, Göteborg–Landvetter–Borås, kapacitetsutbyggnaden Hässleholm–Lund och Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå pekas ut som riskprojekt i den nya arbetsplanen för transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet.
Green Cargo tar över Årsta kombiterminal
Från och med 1 oktober 2026, är Green Cargo terminaloperatör för Årsta kombiterminal. Genom avtal med Jernhusen tar Green Cargo över driften av en av Sveriges viktigaste noder för intermodala transporter till och från Mälardalen.
Fler invånare när tågen stannar
Orter som fått tågstation har haft en starkare befolkningsutveckling än jämförbara orter utan tågtrafik. Efter 20 år var den beräknade skillnaden drygt 18 procent, enligt en svensk studie.
