Det är nu förväntningarna skapas
Tilltro till framtida förmåga skapas i upplevelsen av dagens leverans. Det sa en av mina chefer för tio–femton år sedan. Och det är en bra sammanfattning av läget för pendeltågstrafiken i Stockholm.
Jonas Friberg
Nätverksexpert, organisationskonsult och ledarskapsutbildare med hundratusentals kilometer tågresor i bagaget. Ordförande i Resenärerna.
Foto: Kasper Dudzik
Utifrån vad jag upplevde av MTR Express så tänkte jag att MTR nog skulle göra ett bra jobb med Pendeln. Men det har ju verkligen inte gått bra, inte på något område, inte för politiken, inte för Trafikförvaltningen och inte för MTR Pendeltågen. Ett som jag upplever det föga framåtlutande avtal med viten och tjafs i alla riktningar, med detaljstyrning från byråkrater och politiker med föga insikt i daglig tågdrift.
Kan det bli bättre nu?
Ny spelplan och nytt läge är ofta ett bra steg till utveckling och möjlighet att ta nya steg i gemensamma frågor och i att angripa tidigare fastlåsningar på nytt sätt.
Ett nödavtal torde vara lönsamt för SJ, annars skulle de knappast våga gå in. Så bara där finns en bra grund för framåtsyftande förändring. Det jag sedan själv handgripligen upplevt och sett hos SJ de senaste åren talar för att det finns ännu en god grund för positiv förändring.
Kundupplevelsen för mig som resenär har tagit stora steg de senaste åren och uppenbarligen också medarbetarnöjdheten. Ett nytt avtal och gott ledarskap och de fackliga organisationerna borde vara intresserade av att komma framåt gemensamt.
Inga fler rigida avtal
Kvarstår trafikförvaltningen då. Där är det dags att kliva in och ta ansvar för vad det blir av det här framåt. Det måste vara slut på rigida avtal som bara klargör syndabockar men inte skapar trafik. Vi kunder/medborgare/brukare/finansiärer har rätt att kräva att vi får en trafik vi kan lita på.
Sluta fokusera på att inte göra fel – sätt fokus på att göra rätt för helheten!
MTR Pendeltågen har kört pendeltåg för SL i Stockholmsområdet sedan december 2016. I mars nästa år tar SJ över igen. I mars 2016 rullade X60 6090 mellan Tumba och Rönninge.
Annons:
SJ:s vd skrev att hon ser fram emot att kavla upp ärmarna och ödmjukt ta sig an uppdraget. Låt oss hoppas att det engagemanget och den ödmjukheten och ledarskapet finns hos både politik och byråkrati i Trafikförvaltningen, vi som reser förväntar oss det och ser fram emot att kunna lita på pendeln igen.
Tågtrafiken ska skötas av proffs
En mer principiell tanke från #mannensomtogtåget är om vi med detta kan börja se en början på en mer operativt och verksamhetsnära synsätt i kollektivtrafiken generellt. Tågtrafik ska skötas av proffs, inte byråkrater och politiker precis som busstrafik och båttrafik.
Omtaget för svensk järnväg kanske ska innehålla en ny lösning, en långsiktig och mer förankrande och samhällsbyggande lösning än fragmentiserade, rigida upphandlingar med jämna mellanrum där det enda som ändras är personalens uniformer och platsen för var högsta tjänstemannen i organisationen sitter. Det är dags för att reformera det här nu!
Många operativa beslut måste komma närmare vardagen och kunderna och många beslut kan tas på långt förre ställen än i dag
Spännande tider – som alltid – med järnvägen!
Vi ses på tågen!
Jonas Friberg
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Protester mot indragna nattåg
På söndagskvällen rullade det sista nattåget inom överskådlig tid från Narvik via Kiruna, och Gällivare söderut mot Boden och Stockholm. I Gällivare demonstrerade närmare 100 personer mot indragningen av nattåget och regeringens trafikpolitik.
Olika moms på tågmat
1 april sänktes momsen på livsmedel från tolv till sex procent. Men restaurangmomsen är fortfarande tolv procent. Därför blir det skillnad på mat som serveras på tågen och mat som hämtas för förtäring på annan plats i tågen.
Stora Tågsemesterboken – för alla som vill resa med tåg
Nu är Stora Tågsemesterboken här, som med sina 384 sidor gör skäl för namnet. ”Jag tror att det är många som funderar på att börja resa eller vill resa mer med tåg på semestern”, säger författaren Susanna Elfors.
Vi gjorde oss fria från kolet, varför går vi tillbaka?
I maj i år är det hundra år sedan Västra stambanan elektrifierades. Det säger något om hur transportsystem formas. Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen hade då redan varit elektrifierad i ett decennium. Erfarenheterna visade att det gick att driva tunga transporter med inhemsk el i stället för importerade bränslen.
