Annons:
Regeringen prioriterar vägunderhållet
Inga stora satsningar på nya eller utbyggda järnvägar. Marginellt ökat underhåll av befintliga järnvägar. Satsning av Malmbanan om någon annan betalar. Kraftigt ökat underhåll av vägar med fokus på längre och tyngre lastbilar.
Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik

Regeringen vill öka underhållet av de svenska järnvägarna med 18 procent under kommande tolvårsperiod. Sommaren 2020 renoverades järnvägsbron över Norrström i Stockholm.
Regeringen vill eliminera underhållsskulden på det svenska vägnätet under de kommande tolv åren.
Underhållsskulden på järnvägarna som nu omfattar 90 miljarder kronor minskas endast marginellt till 78 miljarder kronor.
”Vi gör en historisk satsning på infrastrukturen”, sade Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) när han på torsdagsförmiddagen tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M) och företrädare för Liberalerna och Sverigedemokraterna presenterade propositionen om drift, underhåll och investeringar i det svenska väg- och järnvägsnätet.
Propositionen bär det talande namnet ”Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur”.
”Vi måste bryta den destruktiva trenden”
”Sveriges vägar och järnvägar behöver förstärkas, vi måste bryta den destruktiva trenden och vi måste prioritera underhållet”, sade Andreas Carlson.
Regeringen föreslår att staten under åren 2026–2037 satsar 1 171 miljarder kronor på den svenska infrastrukturen.
Därav, anser regeringen, bör 210 mdr kr användas för järnvägsunderhåll, 354 mdr kr till vägunderhåll och 607 mdr kr till investeringar.
Särskilt anslag för Trafikverkets förvaltning
Genom att bryta ut de medel som används för Trafikverkets förvaltning tillförs ytterligare 59 miljarder kronor.
Därmed kan underhållet av järnvägar ökas till 236 mdr kr, vägunderhållet till 364 mdr kr och investeringar i vägar och järnvägar till 631 mdr kr.
Det skulle medföra en ökning av järnvägsunderhållet med 18 procent jämfört med nuvarande nationella plan som omfattar åren 2022–2033 omräknat till 2025 års prisnivå, en ökning av vägunderhållet med 53 procent och en ökning av investeringarna med 19 procent
Satsningarna innebär att hela underhållsskulden för vägnätet arbetas bort medan endast 13 procent av underhållsskulden för järnvägarna åtgärdas.
Det beror, enligt Andreas Carlson, på att Trafikverket inte förmår upphandla ett mer omfattande järnvägsunderhåll under den kommande tolvårsperioden.
Bättre kostnadskontroll
Andreas Carlson och Elisabeth Svantesson betonade också vikten av ökad kostnadskontroll.
”Om projekt blir mycket dyrare än vad Trafikverket räknat med kommer regeringen att kunna ompröva projekten”, sade Elisabeth Svantesson.
Andreas Carlson.
Annons:
Samtidigt vill regeringen skapa en reserv för oförutsedda utgifter för att projekt som fördyras inte ska medföra att andra satsningar måste skjutas upp eller skrinläggas.
Regeringen pekar inte ut några investeringsprojekt som kommer att bli aktuella under perioden.
Privata pengar till Malmbanan?
Däremot anser regeringen att alternativa finansieringsformer bör prövas för utbyggnaden av Malmbanan, utbyggnaden till dubbelspår mellan Luleå och Boden och den så kallade östliga förbindelsen i Stockholm och att de framtida intäkterna från Öresundsförbindelsen bör användas för satsningar i Öresundsregionen.
”Vi vill se om utbyggnaden av Malmbanan kan ske i samverkan med privata aktörer”, sade finansminister Elisabeth Svantesson.
Det betyder i klartext att LKAB och andra företag i norr, enligt regeringens önskemål, bör vara med och bekosta förstärkningen av kapaciteten på Malmbanan.
Snabbare utbyggnad av ERTMS
Regeringen vill dessutom snabba på införandet av trafiksäkerhetssystemet ERTMS som enligt nuvarande plan inte skulle vara helt utbyggt förrän år 2070.
Utbyggnadstakten bromsades kraftigt i nuvarande plan jämfört med tidigare planer.
”Vi anser att ERTMS bör finnas på hela järnvägsnätet år 2042”, sade Thomas Morell, riksdagsledamot (SD) och vice ordförande i trafikutskottet.
”Det vore fel att satsa stora pengar på att hålla liv i ATC-systemet i många år, det är mer kostnadseffektivt att snabba på ERTMS-utbyggnaden.”
Helena Gellerman, riksdagsledamot (L) och ledamot av trafikutskottet, betonade vikten av mer förebyggande underhåll i stället för dagens alltför omfattande felavhjälpning.
Fokus på tyngre lastbilar
”Vi måste få också ett ökat fokus på längre och tyngre lastbilar och därmed fler vägar som klarar bärighetsklass 4” sade hon.
Regeringens proposition om de ekonomiska ramarna för drift, underhåll och investeringar i infrastrukturen ska behandlas av riksdagen i vår.
Därefter kan Trafikverket utarbeta ett förslag till ny nationell plan och regionerna utarbeta länsplaner.
Regeringen beslutar om ny Nationell plan för transportinfrastrukturen samt ramar för länsplanerna under första halvåret 2026.

Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
Elisabeth Svantesson.
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Tågen kör i full hastighet igen efter snabb reparation av rälsen
Den 16 januari sänkte Trafikverket hastigheten för tågen på vissa sträckor söder om Stockholm för att kunna laga sprickor i rälsen. Sprickorna har åtgärdats snabbare än förväntat och nu rullar tågen i full hastighet igen.
Mindre gods men bättre resultat
Godsvolymerna minskade och rörelseresultatet försämrades under 2024 för Green Cargo. Men exklusive den krympta statliga miljökompensationen förbättrades resultatet och Green Cargo tecknade många nya avtal under sista kvartalet.
SJ:s nya snabbtåg får premiär på Västkustbanan
SJ:s nya snabbtåg sätts först i trafik på Västkustbanan mellan Göteborg och Köpenhamn. Premiären blir troligen hösten 2027. Året därpå tar SJ upp konkurrensen från norska Vy och danska DSB med genomgående tåg Oslo-Göteborg-Köpenhamn.
2024 ett bra år för SJ
Trots en besvärlig start blev 2024 ett riktigt bra år för SJ. Resenärerna blev fler, biljettintäkterna ökade och resultatet förbättrades.