”Sluta sopa och sätt spaden i marken”​

Framåt och uppåt. Det är rubriken för JBS-konferensen som hölls den 6 mars 2025 på Nalen i Stockholm. JBS står för Järnvägsbranschens Samverkansforum och bildades 2016 av aktörer inom järnvägsbranschen i Sverige, sammanlagt ett 70-tal branschorganisationer, myndigheter och företag.

Dagen bjöd på allt från spännande spaningar till insiktsfulla utblickar – allt kryddat med nedslag i färdplanens framdrift. Moderatorer var Britt-Marie Olsson från SJ och Ulf Carlsson från Trafikverket.

”Den svenska järnvägen bidrar till ett starkt och tryggt Sverige i en orolig tid”, konstaterade JBS ordförande Kristoffer Tamsons i sitt inledningsanförande och beskrev en järnväg som har utmaningar, men som också levererar över tid.

”Det är många som vill polarisera just nu. Därför är det viktigt att vi delar samma sanning om järnvägen. Vi vet vad vi står inför, men vi vet också att järnvägen aldrig har varit så populär och så nyttig och samhällskritisk som idag.”

”Utan järnvägen stannar Sverige”

Kristoffer Tamsons lyfte Vision 2050 och den färdplan som branschen nu bygger tillsammans under ledorden kvalitet, punktlighet och robusthet.

”Det är dags att räta på ryggen och vara stolta. Utan järnvägen stannar Sverige. Därför är det oerhört viktigt att järnvägen inte stannar. Och det är vi här i rummet som ska göra det jobbet”, sa han och rev ner stora applåder i salongen.

JBS-konferensen är ett forum för aktuella frågor och utvecklingsområden inom järnväg och i år var den dedikerad färdplanen för Vision 2050.

Det var våren 2024 som JBS presenterade en vision om Sveriges järnväg och transportsystem. Sedan dess har också en första version av en färdplan kommit på plats, som visar vägen mot 2050.

Henrik Dahlin, vd Green Cargo och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket diskuterade vad JBS Vision 2050 inneburit sedan den lanserades.

”JBS är det enda forum där vi tänker tillsammans på systemet som en helhet. Visionen har hjälpt oss framåt”, sa Henrik Dahlin.

”Vår gemensamma ambition, som sammanfattas i visionen, handlar om att skapa ett robust, effektivt och pålitligt järnvägssystem både resenärer och godsaktörer kan lita på”, sa Roberto Maiorana och pekade på en tydlig strategi där saker och ting från och med nu ska gå snabbare från beslut till genomförande.

Tre prioriterade områden

”För att lyckas med detta har vi 2025–2027 kommit överens om tre prioriterade områden”, förklarade Roberto Mairoana.

Det första området är en kraftsamling för ökad punktlighet och pålitlighet, där stort fokus läggs på att bland annat minimera spårspring, minimera påverkan vid planerade underhållsåtgärder, optimera kapacitetsplaneringen och minska systematiska förseningar.

Det andra området är ett intensifierat arbete med långsiktiga utvecklingsinsatser. Här ligger fokus på att förbättra förutsättningarna för underhåll och trimningsåtgärder, att utveckla planeringsprocessen och att driva kompetensförsörjningen framåt.

Det tredje området handlar om utvecklade former för effektivare framdrift. JBS ska med färdplanen från och med nu få tydligare ansvar och roller och det skapas branschgemensamma nyckeltal för att kunna mäta framsteg.

”Samverkan är JBS styrka och vi behöver bli ännu bättre på att arbeta tillsammans”, sa Roberto Maiorana.

Bäst i världen på samverkan och enkelspår

Bertrand Gryspeert, vd vid Vossloh Switch Systems, stod för dagens utblick i den stora världen.

”Vi är bäst i världen på samverkan. Vi är också bäst i världen på enkelspår”, började han och fick många att dra på smilbanden.

”Vision 2050 ska hjälpa oss att lösa obalansen som finns i svensk järnväg, den ska hjälpa oss att gå från enkelspår till dubbelspår”, fortsatte han.

Järnvägen är en europeisk bransch. Det är i Europa den mesta järnvägen finns. Och det är en lönsam bransch. Enligt den europeiska branschorganisationen Unife växer järnvägen med 3 procent om året.

”Det stämmer inte. Våra siffror och prognoser visar på minst 7 procent”, säger Bertrand Gryspeert.

Han pekar på den växande underhållsskulden i de flesta europeiska länderna som förklaringen. Den syns inte i Unifes tillväxtsiffror.

Efterlyser långsiktig politik

”Vi kommer alla att tävla om samma kapacitet. I Tyskland planerar Friedrich Merz den största ekonomiska stimulansen i Tyskland sedan Berlinmurens fall genom att skapa en tioårig infrastrukturfond på 500 miljarder euro.”

Vill vi i Sverige göra samma sak krävs enligt Bertrand Gryspeert att vi är stolta över vår järnväg och klubbar en långsiktig och visionär politik.

”Alla måste vara med, annars funkar det inte. Vår infrastrukturminister har sett problemet. Vi måste sluta sopa underhållsskulden framför oss.”

Sveriges infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson var på gott humör. Han kom tidigt, passade på att tala med många i publiken och stannade också kvar efter att han stått på scen.

Han började med att peka finger och efterlyste mer självförtroende.

”Det inte bra om olika aktörer pekar på varandra och pratar om varandra istället för med varandra, speciellt inte när ni pratar med oss politiker”, sa han och lyfte JBS som ett bra exempel på samverkan i praktiken.

” Järnvägen är avgörande för den svenska beredskapen och för vår försvarsförmåga. Vi har i det här rummet svaret på de flesta av de utmaningar vi står inför”, sa han.

Underhåll ökad kapacitet

Fokus för sittande regering är underhåll och städa upp. När de bygger ny kapacitet handlar det om små åtgärder som ska ge stor effekt.

”När vi skiftade järnvägsprojekteten från 320 km/h till 250 km/h i Skåne kunde vi till exempel aktivera sex åtgärder i Skåne som ger 30 procent ökad kapacitet över Öresundsbron”, berättade Andreas Carlson.

När han fick frågan vad regeringen göra för färdplanen fram till 2050 var svaret tydligt.

”Vi vill ha mer fart. Till exempel har vi satt 2042 som slutdatum för ERTMS för att klara gränsöverskridande transporter. Samma sak gäller investeringar i militär mobilitet. De måste också vara klara tidigare än 2050.”

Ministern ville liksom Bertrand Gryspeert från Vossloh sopa mer.

”Absolut. Det är ett önskemål från regeringen att vi måste sopa undan underhållsskulden. Men vi ska göra det med kostnadskontroll och metoder och en maskinpark som gör skillnad. Det är oerhört viktigt att få spaden i backen”, sa Andreas Carlson.

Ulrika Heie (C), ordförande i Trafikutskottet, avslöjade att hon nästan sökte jobb som lokförare i mitten av 1980-talet innan hon till slut blev lärare.

”Det är bra att Andreas Carlson engagerar sig i de här frågorna, för han är den bästa infrastrukturministern vi har just nu”, sa hon och påpekade i samma andetag att det är viktigt att inte glömma bord att järnvägen också behöver mer kapacitet, inte bara underhåll.

”Djävulen sitter i detaljerna i färdplanen mot 2050. Därför måste vi politiker hjälpa till för att den ska bli framgångsrik”, sa hon och lyfte Mälardalsrådets plan för infrastruktur Lagt kort ligger som ett bra exempel på hur man kan jobba.

Många insatser 2025

”Under 2025 har vi 70 större insatser, 1 700 tillfälliga kapacitetsförsämringar och tusentals servicefönster som kommer att påverka kapacitet och punktlighet.”

Så beskrev Jonatan Lennartsson året som kommer. Han jobbar med strategier och utveckling av järnvägsunderhåll på Trafikverket och talade om effektivare underhåll tillsammans med Jimmy Hagström, affärschef för Strukton Rail.

”Vi entreprenörer är mycket glada att det idag finns en strategi. Information om tid och kvantitet har historiskt kommit alldeles för sent till oss entreprenörer”, sa Jimmy Hagström.

”Vi behöver framförhållning. Vi har till exempel 3–5 års ledtid på en ny maskin. Lagt kort måste ligga, annars vågar vi inte satsa pengar på investeringar.”

Jonatan Lennartsson nämnde Trafikverkets rapport Ökad operativ förmåga för ett närmare Sverige och att det finns fyra övergripande fokusområden från Trafikverkets sida: effektivare reinvesteringsåtgärder, utvecklat basunderhåll, digitaliserad tillgångsförvaltning och mer användbar kapacitet.

”Trafikverket arbetar idag hårt med beställarkompetens och större funktionellt ansvar hos entreprenörerna”, sa Jonatan Lennartsson.

”Basunderhållet är komplext. Idag har vi nått kapacitetstaket för fordonsflottan vi har idag”, sa Jimmy Hagström.

”Men, vi utnyttjar våra resurser alldeles för ineffektivt idag. Med bättre planering av projekten och bättre spridning under året så kan vi göra betydligt mer”, sa han.