Starka röster för mer kapacitet

Järnvägsdagen 2024 inleddes av Tågföretagens ordförande Monica Lingegård och Swedtrains ordförande Björn Asplund som sedan hälsade Kristoffer Tamsons, ordförande i JBS, Järnvägsbranschens samverkansforum, välkommen.

Kristoffer Tamsons gav publiken statusuppdatering av Vision 2050 och färdplanen för den. Han adresserade också de stora utmaningar som Sverige måste komma tillrätta med, vilket kräver att branschen samverkar, samarbetar och agerar tillsammans på sätt som tidigare skett.

”Här kan inte minst järnvägens vision och färdplan spela en central roll”, menade han.

Sedan drog dagen igång med en första temadel som handlade om hur investeringar i järnvägen driver ekonomisk tillväxt och regional utveckling.

Tina Petersson Lind, vd Ikea Älmhult AB, pekade på ett akut behov av en modern och effektiv infrastruktur för näringslivet.

”Utan en välfungerande infrastruktur riskerar Sverige att förlora både investeringar och konkurrenskraft. Det går för långsamt, det måste gå fortare. Varje dag kämpar våra många pendlande kollegor på Ikea i Älmhult för att få vardagen att fungera”, sa hon.

Johan Davidson, statssekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, lyfte regeringens satsning på järnvägen i budgeten 2025,

”Ingen annan har satsat så mycket pengar i planen som denna regering, men det är fortfarande så att det är de mest samhällsekonomiskt lönsamma projekten som måste prioriteras”, sa han.

Ulrika Heie (C), ordförande i trafikutskottet, tyckte inte att det görs tillräckligt för järnvägen.

”Visst, det satsas på underhåll men det är ju bara hygienfaktorer. Det saknas en vision för järnvägen från regeringens sida. Satsningarna räcker inte, vi behöver även ny kapacitet”, sa hon.

2026 börjar underhållsskulden betalas av

I början av 2024 presenterade Trafikverket nio områden för ökat samarbete, ökad anläggningskunskap och ökad effektivitet. Jonatan Lennartsson, projektledare Trafikverket, berättade hur långt man kommit i det arbetet.

”De produktiva åtgärderna tar vi fram tillsammans med branschen, eftersom allt måste gå snabbare än idag”, sa han. 

Jonatan Lennartsson underströk att Trafikverkets beställarkompetens är en nyckelfaktor för att nå framgång och visade konkreta siffror för reinvesteringar i järnvägsnätet, som har ökat från 37 procent år 2020 till 44 procent år 2024.

”Målet är att nå 50 procent år 2026, då underhållsskulden också börjar att betalas av.”

Samtalet fortsatte med en panel som diskuterade vad branschen mer kan göra för att få underhållet att fungera bättre.

”Det räcker inte att veta hur anläggningen mår. Vi måste klara av att omsätta det i underhåll också”, sa Jon Sundh som är chef för Järnvägsunderhåll på Trafikverket.

”Vi måste utmana regelverket, vara mer proaktiva och omsätta befintlig teknik i mycket större omfattning än idag.”

“Vi vill flytta gränserna”

Han avslöjade att Trafikverket håller på att trimma dagens affärsplaner.

”Vi vill flytta gränserna hos oss själva och hos alla våra leverantörer och samarbetspartners, så att vi på Trafikverket kan beställa när vi vill beställa”, sa han.

Ramin Karim, professor vid Luleå tekniska universitet, menade att det är viktigt med förståelse för anläggningen och för hur nedbrytningen fungerar.

”Att få till kostnader, risker, samt förväntad leverans och kvalitet är en komplicerad avvägning. Här kan till exempel AI bidra till att optimera och i det stora hela kommer automation i underhållsprocessen för järnväg öka markant framöver”, sa han och fortsatte:

”Men för att lyckas har vi behov av ett dynamiskt regelverk, eftersom teknik utvecklas exponentiellt och regelverk logaritmiskt.”

Stefan Gustavsson, vd för Infranord, efterlyste mer långsiktig planering.

”Det är viktigt att infrastrukturägare delar med sig av tillståndsbedömningar så att också vi entreprenörer har en chans att göra vår bedömning och värdering av läget”, sa han.

”Vi underhållsentreprenörer kan inte investera i nya maskiner om vi inte vet hur marknaden ser ut.”

Tyskland situation liknar Sveriges

Oliver Sellnick från DB InfraGo berättade om hur Tyskland hittat ett sätt att genomföra stora underhållsarbeten och samtidigt ha järnvägstrafiken igång.

”Våra passagerarantal och godston på järnväg är all time high, samtidigt som punktligheten är all time low och investeringsskulden enorm. Vår situationen liknar till mångt och mycket den ni har i Sverige”, sa han.

De mest prioriterade investeringarna sker längs TEN-T-nätverket i Tyskland. Där ser DB absolut störst behov, eftersom det också är här all internationell trafik passerar. Den generella strategin är att skapa så mycket kapacitet om möjligt i det existerande nätet, ungefär 9 000 kilometer järnväg.

”Det vi konstaterat är att vi behöver fler växlar på de här sträckorna för att skapa en robustare anläggning. Det betyder att vi kan stänga av bara ett spår på en betydligt kortare sträcka. Det är värt den extra investeringen så att hålla kapaciteten i anläggningen uppe”, säger han.

”Samma sak gäller signalsystemen, vi bygger på båda sidor i båda riktningarna.”

Oliver Sellnick lyfte också vikten av att involvera alla intressenter och ta hand om resenärerna under perioder med störningar.

Utöver det hade han fyra huvudbudskap för att uppnå hög kapacitet på kort tid:

• Gör så mycket som möjligt – byt ut och förbättra allt som går under en 5–6 månaders avstängning av ett spåravsnitt.
• Dela upp den återstående trafiken – håll långväga gods- och passagerartrafik mer eller mindre intakt och använd fullgod bussersättning för lokal och regional trafik.
• Glöm inte det operativa – korrekta tidtabeller, rätt personalresurser och fungerande processer är avgörande för framgång.
• Proof of concept – alla måste vara redo att avsätta finansiering.

Därefter var det dags för Trafikverket att berätta hur de ser på stora avstängningar.

”Vi arbetar för att resenärer och gods ska påverkas så lite som möjligt, men vi har inte samma möjlighet till omledning som man har i Tyskland”, sa Jon Sundh.

Inte helt enkelt att bygga triangelspår

”Att bygga triangelspår är inte heller helt enkelt. Det tar lång tid och kräver mycket planering och andra insatser. Därför blir det sällan aktuellt inför stora avstängningar”, sa Ann-Sofie Atterbrand, biträdande avdelningschef Nationell Planering Trafikverket, på en fråga om det inte hade varit möjligt att bygga ett triangelspår i Herrljunga inför avstängningarna på Västra stambanan.

”Men Trafikverket ställer om för att klara det här och för att bli bättre inom alla områden när hela järnvägsstråk stängs av”, sa hon.

”Jag tror att vi är på rätt väg, men det som Trafikverket säger om stora avstängningar, det hade jag velat höra för tio år sedan”, sa Jens Larsson, Head of public affairs på Göteborgs Hamn.

”Den stora svagheten nu på Västra stambanan är att vi inte har några omledningsmöjligheter. Det kommer att bli fem tuffa år. Extra frustrerande är att vi alla i det här rummet har vetat om det och delar ansvaret för att det här händer nu.”

“Alla har gjort som vi vill”

Jens Larsson lyfte också att svenskt näringsliv har gjort exakt det som branschen trummat ut de senaste 20 åren.

”Det har privatresenärerna också gjort. De har också tagit tåget. Och nu när vi fått dem hit – då fallerar systemet. Det är här vi är nu”, sa han.

”Jag väljer att se det som att vi har det här mötet nu, det som vi skulle haft för tio eller 20 år sedan”, sa Stefan Gustavsson från Infranord.

”Nu gäller långsiktighet och planering. Vad gör vi nu och vad gör vi samtidigt som i gör det vi gör nu?”, sa han.

”Våra resenärerna gillar inte ersättningstrafik. Vi omleder hellre trafiken och låter det ta längre tid, för då får mer nöjda kunder samtidigt som vi sparar pengar”, sa Bjarni Skipper, Head of Price and Product SJ.

Han sa också att upplägget som Trafikverket presenterat för Västra stambanan är oerhört störningskänsligt.

”Det är också något som oroar oss väldigt mycket”, sa han.

Maria Fuxborg, näringspolitisk chef på Västsvenska handelskammaren konstaterade att det här handlar om Sveriges konkurrenskraft och tillväxdt.

”Avstängningen sker i en region som omsätter 900 miljarder kronor per år och som har investerat 250 miljarder i den gröna omställningen, där järnvägen är central”, sa hon.

”Mitt budskap är att vi måste sluta att vara bekymrade och oroade. Gör vi inget på kort sikt nu så har vi ingen lång sikt. Vi kan göra skillnad här och nu”, sa hon.

Dagen fortsatte med ett pass om det digitala järnvägssystemet, som gav en bra bild av var svensk järnväg står inom digitalisering, inklusive aktuella utmaningar och potentiella lösningar.

Bland annat gav Christian Löf, programchef uppgradering järnväg Trafikverket, en statusuppdatering på ERTMS-utrullningen och Martin Bäfverfeldt, Railway Technical Director på RMD gav en bild av hur det nya digitala järnvägssystemet kommer att se ut och hur ska kan implementeras.

I passet om datadelning menade Anders Aabakken, avdelningschef Teknik och miljö på Trafikverket, att det finns en enorm potential i hur vi arbetar med underhållsdata och fick medhåll av hela sin panel.

”Det är varken tekniska eller juridiska hinder som stoppar oss att gå vidare. Det är snarare så att det saknas ramverk och affärsmodeller för att komma vidare. Ingen av oss har en bra bild av hur affären ska se ut”, sa Veronica Jägare från Luleå tekniska universitet.

Dagen avslutades med samtal om hur järnvägsbranschen bemöter kompetensbristen.

”Någonting har hänt. Utbildningsanordnare rapporterar att man både fyller sina platser och att man har reserver. Branschen är på uppgång”, sa Andreas Pernblad från Järnvägscollege.

Bilden delades av Magnus Wallerå, generaldirektör Myndigheten för Yrkeshögskolan

”Lokförare är en av yrkeshögskolans mest populära utbildningar.”

”Men faran är inte över. Långt ifrån. Alla branscher har brister och stora utmaningar med kompetensförsörjning”, sa Susanne Andersson, bransch- och kansliansvarig Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer.

Hon passade också på att dela den glada nyheten att JBS, Järnvägsbranschens samverkansforum, tilldelats priset Årets bransch på Stora karriärdagen 2024.

Christina Ohlson, HR-chef Vossloh Nordic Switch Systems och Anton Groth, COO Predge berättade hur de som företag arbetar med långsiktig kompetensförsörjning.

”Vi arbetar med vår kultur, eftersom allt vi gör på Vossloh ska skapa värde för våra kunder, leda till ständiga förbättringar eller skapa värde för våra medarbetare. Vi bygger en arbetsplats där alla känner sig välkomna och där mångfald och inkludering är lika självklart som innovation och utveckling”, sa Christina Ohlson.

​