Annons:
Triss i nya vd:ar hos MTR
Anders Gustafsson och Lena Herrmann har utsetts till nya verkställande direktörer för MTR Mälartåg respektive MTR Pendeltågen. De ersätter därmed Joakim Sundh som valt att lämna MTR för en ny tjänst utanför koncernen. Oliver Bratton har utsetts till ny vd för MTR Tunnelbanan.
Anders Gustafsson och Lena Herrmann tillträdde sina nya vd-poster den 15 december. Oliver Bratton har sedan augusti arbetat inom tunnelbanan som senior rådgivare och tillträder rollen som vd den 8 januari 2024.
MTR Mälartåg har nyligen gått upp i trafik och ökat antalet avgångar på samtliga fem linjer sedan den nya tidtabellen lanserades den 10 december. Utökningen av trafiken är bland annat möjlig tack vare att många nya lokförare utbildats i MTR:s egen regi och utexamineras månaderna före och efter årsskiftet.
Anders Gustavsson började på MTR som vd för MTR Tech i augusti 2022. MTR Tech ansvarar även för fordonsunderhållet på Mälartåg. Tidigare har han bland annat varit vd för SJ Öresund AB som ansvarade för Öresundstågstrafiken. Anders Gustavsson kvarstår även som vd för MTR Tech.
Lena Herrmann är sedan augusti 2022 Sustainability & Operational Excellence Director på MTR Nordic och medlem i koncernledningen. Hon kvarstår i sin nuvarande roll vid sidan av vd-uppdraget. Lena har tidigare arbetat på bland annat SJ där hon haft roller som Strategi- och affärsutvecklingsdirektör samt Hållbarhetschef.
Oliver Bratton har lång erfarenhet från ledningsroller inom spårtrafikområdet, bland annat som Operations Director för MTR i Storbritannien. Han har även varit Network Operations Director på Network Rail, som är ägare och infrastrukturförvaltare för större delen av järnvägsnätet i Storbritannien. Han har också arbetat i ledande roller inom tunnelbanan i Newcastle och Sunderland, och faktiskt även med tunnelbanan i Stockholm, under sina år på MTR i Storbritannien.
Foto: MTR
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Linköpings station utsedd till Årets station
Linköpings station får Resenärernas utmärkelse Årets station 2026. Organisationen lyfter fram det centrala läget och de smidiga bytena mellan tåg och buss.
Fler resenärer och ökad vinst för SJ
Allt fler reser med SJ, omsättningen ökar och vinsten växer. För tredje kvartalet kan SJ redovisa ett rörelseresultat på 462 miljoner kronor.
Spårarbete i Norrahammar flyttar spåren
Arbetet ska göra det möjligt att flytta spåret västerut där det ligger nära ån.
Fler försenade fjärrtåg i september
Fler lokal- och regionaltåg var i tid i september än under september förra året men andelen försenade fjärrtåg ökade. Det visar Trafikverkets statistik för tågtrafiken i Sverige.
Klart linjeförslag för Norrbotniabanan genom norra Piteå
Arbetet med Norrbotniabanan genom norra Piteå går vidare. Nu har Trafikverket tagit fram en förordad linje mellan Öjebyn och Rosviksbodarna som blir utgångspunkt för den fortsatta planeringen av järnvägen.
Arlanda express bygger för nästa generation
Arbetet med att bygga ut A-Trains depå på Arlanda är igång. Utbyggnaden är en del av A-Trains långsiktiga investering i nästa generations Arlanda express-tåg och förbereder anläggningen för sju nya, längre tåg med över 50 procent högre passagerarkapacitet.
Mer importgods på järnväg
Den ökade importen av konsumtionsvaror inför Black Friday och julhandeln medförde att antalet containrar som hanterades i Göteborgs hamn var det högsta antalet under någon septembermånad hittills. Hälften av det importerade godset gick vidare på järnväg.
Fyra svenska järnvägsprojekt riskerar missa EU:s tidsmål
Ostlänken, Göteborg–Landvetter–Borås, kapacitetsutbyggnaden Hässleholm–Lund och Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå pekas ut som riskprojekt i den nya arbetsplanen för transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet.
Green Cargo tar över Årsta kombiterminal
Från och med 1 oktober 2026, är Green Cargo terminaloperatör för Årsta kombiterminal. Genom avtal med Jernhusen tar Green Cargo över driften av en av Sveriges viktigaste noder för intermodala transporter till och från Mälardalen.
Fler invånare när tågen stannar
Orter som fått tågstation har haft en starkare befolkningsutveckling än jämförbara orter utan tågtrafik. Efter 20 år var den beräknade skillnaden drygt 18 procent, enligt en svensk studie.









