Annons:
Två banor i norr som nya
Upprustningen av Piteåbanan och nästan hela Skellefteåbanan fullbordas inom kort. Båda banorna har fått nya spår med betongsliprar och helsvetsade räler.
Text: Ulf Nyström Foto: Trafikverket
Under sommaren har spårbytena på Piteåbanan och Skellefteåbanan fullbordats. Här skiftas rälerna strax öster om Krångfors på Skellefteåbanan. Totalkostnaden blir drygt 600 miljoner kronor.
NRC Group och ett antal underentreprenörer har genomfört spårbytena på Piteåbanan och Skellefteåbanan.
”Vi har jobbat dag och natt under sommaren med vissa avbrott för att släppa fram godstågen på de båda banorna”, säger Christina Berggren, projektledare på Trafikverket.
”Jobbet har flutit på riktigt bra och vi har hållit både tidplan och budget.”
Piteåbanan som förbinder Piteå med Nyfors vid Stambanan genom Övre Norrland och Skellefteåbanan som förbinder Skelleftehamn med Bastuträsk vid samma stambana är 55 respektive 66 kilometer långa.
Persontågen borta sedan länge
Persontågstrafiken till Piteå lades ner 1972 medan persontågstrafiken till Skellefteå levde kvar till 1990. Numera trafikeras de båda banorna av vardera sex–åtta godståg per dag.
Banorna elektrifierades 1995 respektive 1997.
Trafikverket inledde spårbyte på de båda banorna 2022 och i år har det planerade spårbytet fullbordats och båda banorna ballastrenats.
Tidigare hade båda banorna träsliprar och helsvetsade räler som väger 50 kg/m.
Tyngre räler ger stabilare spår
”Vi har lagt in betongsliprar och 60 kg-räler”, säger Christina Berggren. ”Det ger ett mer stabilt spår som är lättare att underhålla. Dessutom har vi genomfört ballastrening på båda banorna och nu ska de hålla bra standard i 50 år.”
Största tillåtna axellast är sedan tidigare 25 ton.
Under sommaren har även spår 3 och spår 4 på Bastuträsk driftplats rustats upp.
Lyckat spårbyte på Malmbanan
Trafikverket fortsätter sitt arbete med att göra Malmbanan mer driftsäker och lättare att underhålla. Nyligen avslutades den första spårbytesetappen av två mellan Gällivare och Råtsi.
Annons:
På Piteåbanan återstår en del mindre arbeten för att justera besiktningsanmärkningar.
På Skellefteåbanan återstår mindre arbeten som makadamkomplettering, justering av plankorsningar och städning av upplagsytor.
Kostnad drygt 600 miljoner kronor
Upprustningen av Piteåbanan och Skellefteåbanan har kostat drygt 600 miljoner kronor. Kontraktssumman var 390 Mkr, materialkostnaden 170 Mkr och övriga kostnader som projektering cirka 50 Mkr.
Några kilometer av Skellefteåbanan har tills vidare lämnats orörd.
”Det handlar om en sträcka i och strax öster om centrala Skellefteå där Norrbotniabanan kommer att anslutas och förses med en station om några år”, säger Christina Berggren.
När Norrbotniabanan på sträckan Umeå–Skellefteå står klar om åtta–tio år kommer Skellefteåbanan att bli en viktig länk till Stambanan genom Övre Norrland och antalet tåg kommer att flerfaldigas.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Fjärrstyrda tåg och många innovationer på InnoTrans
Över 175 000 besökare kom till InnoTrans i Berlin, där 3 190 utställare visade allt från nya tåg till digital trafikstyrning. Bland totalt 113 fordon hörde fjärrstyrda tåg och digital trafikstyrning till mässans stora teman, samtidigt som nattågen också fick mycket utrymme. För svensk del visades våra framtida nattåg och nya innovationer på svenska mark.
Färre tvister med tidig dialog
Med tidigare och tätare samarbete med tågtrafikföretagen har Trafikverket lyckats arbeta fram tågplanen som gäller från 13 december i år och ett år framåt, T27. Tvisterna har blivit betydligt färre än under tidigare år.
Klart linjeförslag för Norrbotniabanans sträckning genom södra Piteå
Trafikverket har tagit fram järnvägslinjen som kommer att ligga till grund för fortsatt planering på sträckan mellan Länsgränsen Västerbotten/Norrbotten-Munksund.
De vill stoppa höjda banavgifter
Gärna sänkta banavgifter för godstågstrafiken men inga höjda avgifter för persontågen. Det kräver branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik och Tågföretagen och varnar för dyrare tågresor i framtiden.
