Annons:
Två banor i norr som nya
Upprustningen av Piteåbanan och nästan hela Skellefteåbanan fullbordas inom kort. Båda banorna har fått nya spår med betongsliprar och helsvetsade räler.
Text: Ulf Nyström Foto: Trafikverket
Under sommaren har spårbytena på Piteåbanan och Skellefteåbanan fullbordats. Här skiftas rälerna strax öster om Krångfors på Skellefteåbanan. Totalkostnaden blir drygt 600 miljoner kronor.
NRC Group och ett antal underentreprenörer har genomfört spårbytena på Piteåbanan och Skellefteåbanan.
”Vi har jobbat dag och natt under sommaren med vissa avbrott för att släppa fram godstågen på de båda banorna”, säger Christina Berggren, projektledare på Trafikverket.
”Jobbet har flutit på riktigt bra och vi har hållit både tidplan och budget.”
Piteåbanan som förbinder Piteå med Nyfors vid Stambanan genom Övre Norrland och Skellefteåbanan som förbinder Skelleftehamn med Bastuträsk vid samma stambana är 55 respektive 66 kilometer långa.
Persontågen borta sedan länge
Persontågstrafiken till Piteå lades ner 1972 medan persontågstrafiken till Skellefteå levde kvar till 1990. Numera trafikeras de båda banorna av vardera sex–åtta godståg per dag.
Banorna elektrifierades 1995 respektive 1997.
Trafikverket inledde spårbyte på de båda banorna 2022 och i år har det planerade spårbytet fullbordats och båda banorna ballastrenats.
Tidigare hade båda banorna träsliprar och helsvetsade räler som väger 50 kg/m.
Tyngre räler ger stabilare spår
”Vi har lagt in betongsliprar och 60 kg-räler”, säger Christina Berggren. ”Det ger ett mer stabilt spår som är lättare att underhålla. Dessutom har vi genomfört ballastrening på båda banorna och nu ska de hålla bra standard i 50 år.”
Största tillåtna axellast är sedan tidigare 25 ton.
Under sommaren har även spår 3 och spår 4 på Bastuträsk driftplats rustats upp.
Lyckat spårbyte på Malmbanan
Trafikverket fortsätter sitt arbete med att göra Malmbanan mer driftsäker och lättare att underhålla. Nyligen avslutades den första spårbytesetappen av två mellan Gällivare och Råtsi.
Annons:
På Piteåbanan återstår en del mindre arbeten för att justera besiktningsanmärkningar.
På Skellefteåbanan återstår mindre arbeten som makadamkomplettering, justering av plankorsningar och städning av upplagsytor.
Kostnad drygt 600 miljoner kronor
Upprustningen av Piteåbanan och Skellefteåbanan har kostat drygt 600 miljoner kronor. Kontraktssumman var 390 Mkr, materialkostnaden 170 Mkr och övriga kostnader som projektering cirka 50 Mkr.
Några kilometer av Skellefteåbanan har tills vidare lämnats orörd.
”Det handlar om en sträcka i och strax öster om centrala Skellefteå där Norrbotniabanan kommer att anslutas och förses med en station om några år”, säger Christina Berggren.
När Norrbotniabanan på sträckan Umeå–Skellefteå står klar om åtta–tio år kommer Skellefteåbanan att bli en viktig länk till Stambanan genom Övre Norrland och antalet tåg kommer att flerfaldigas.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Plats för fler tåg på Malmbanan
LKAB anser sig tvingat att köra malm med lastbilar på E10 mellan Mertainen och Kiruna eftersom kapaciteten på Malmbanan är otillräcklig. Men enligt Trafikverket utnyttjas Malmbanan i relativt liten utsträckning och det finns plats för fler och snabbare tåg.
Färre tåg gav färre turister
Den försämrade tågtrafiken till och från Lappland har medfört att antalet turister minskat markant. Även om de genomgående nattågen Stockholm och Narvik återkommer i december kan omfattande banarbeten på Malmbanan medföra inställda tåg även nästa sommar.
Starkt kvartal för Green Cargo
För första gången på många år kan Green Cargo redovisa ett starkt kvartal. Rörelseresultatet blev 144 miljoner kronor, en förbättring med 100 Mkr jämfört med andra kvartalet 2025.
Åter tågtrafik Göteborg–Alingsås
Klockan 05:15 på måndagsmorgonen, fyra minuter tidigt, passerade tåg 400 Lerum på sin väg från Göteborg till Stockholm. Därmed hade tågtrafiken mellan Göteborg och Alingsås återupptagits efter åtta veckors avstängning.
