Annons:
Två banor i norr som nya
Upprustningen av Piteåbanan och nästan hela Skellefteåbanan fullbordas inom kort. Båda banorna har fått nya spår med betongsliprar och helsvetsade räler.
Text: Ulf Nyström Foto: Trafikverket
Under sommaren har spårbytena på Piteåbanan och Skellefteåbanan fullbordats. Här skiftas rälerna strax öster om Krångfors på Skellefteåbanan. Totalkostnaden blir drygt 600 miljoner kronor.
NRC Group och ett antal underentreprenörer har genomfört spårbytena på Piteåbanan och Skellefteåbanan.
”Vi har jobbat dag och natt under sommaren med vissa avbrott för att släppa fram godstågen på de båda banorna”, säger Christina Berggren, projektledare på Trafikverket.
”Jobbet har flutit på riktigt bra och vi har hållit både tidplan och budget.”
Piteåbanan som förbinder Piteå med Nyfors vid Stambanan genom Övre Norrland och Skellefteåbanan som förbinder Skelleftehamn med Bastuträsk vid samma stambana är 55 respektive 66 kilometer långa.
Persontågen borta sedan länge
Persontågstrafiken till Piteå lades ner 1972 medan persontågstrafiken till Skellefteå levde kvar till 1990. Numera trafikeras de båda banorna av vardera sex–åtta godståg per dag.
Banorna elektrifierades 1995 respektive 1997.
Trafikverket inledde spårbyte på de båda banorna 2022 och i år har det planerade spårbytet fullbordats och båda banorna ballastrenats.
Tidigare hade båda banorna träsliprar och helsvetsade räler som väger 50 kg/m.
Tyngre räler ger stabilare spår
”Vi har lagt in betongsliprar och 60 kg-räler”, säger Christina Berggren. ”Det ger ett mer stabilt spår som är lättare att underhålla. Dessutom har vi genomfört ballastrening på båda banorna och nu ska de hålla bra standard i 50 år.”
Största tillåtna axellast är sedan tidigare 25 ton.
Under sommaren har även spår 3 och spår 4 på Bastuträsk driftplats rustats upp.
Lyckat spårbyte på Malmbanan
Trafikverket fortsätter sitt arbete med att göra Malmbanan mer driftsäker och lättare att underhålla. Nyligen avslutades den första spårbytesetappen av två mellan Gällivare och Råtsi.
Annons:
På Piteåbanan återstår en del mindre arbeten för att justera besiktningsanmärkningar.
På Skellefteåbanan återstår mindre arbeten som makadamkomplettering, justering av plankorsningar och städning av upplagsytor.
Kostnad drygt 600 miljoner kronor
Upprustningen av Piteåbanan och Skellefteåbanan har kostat drygt 600 miljoner kronor. Kontraktssumman var 390 Mkr, materialkostnaden 170 Mkr och övriga kostnader som projektering cirka 50 Mkr.
Några kilometer av Skellefteåbanan har tills vidare lämnats orörd.
”Det handlar om en sträcka i och strax öster om centrala Skellefteå där Norrbotniabanan kommer att anslutas och förses med en station om några år”, säger Christina Berggren.
När Norrbotniabanan på sträckan Umeå–Skellefteå står klar om åtta–tio år kommer Skellefteåbanan att bli en viktig länk till Stambanan genom Övre Norrland och antalet tåg kommer att flerfaldigas.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Ostlänken valde tysk och fransk leverantör
Ostlänken Järna–Linköping är Sveriges största infrastrukturprojekt. Kostnaden beräknas till 110 miljarder kronor. Trafikverket har valt tyska Hochtief och franska Bouygues för att bygga etapperna Vagnhärad och Skavsta. Planen är att öppna den nya järnvägen till Norrköping 2035 men det finns ingen prognos för när hela Ostlänken kan stå klar.
Färre tåg i tid i januari
Snöstormarna under första delen av januari medförde att många tåg ställdes in eller försenades. Det innebar att tågens punktlighet försämrades. 84,9 procent av persontågen kom fram i rätt tid, 94.0 procent kom fram högst en kvart efter annonserad ankomsttid.
Infranord tilldelas ramavtal för teknikbyggnader
Trafikverket har tilldelat Infranord, som en av två leverantörer, ramavtal för tillverkning av teknikbyggnader. Avtalet gäller från 1 mars 2026 och två år framåt med 2+1 år som option. Affärsvärdet för avtalet bedöms till cirka 200 miljoner kronor.
Bättre underhåll av snögallerierna
Trafikverket har sett över konstruktion och underhåll av snögallerier för att skydda spåret mot snödrev och svårforcerade drivor och anbefallt samråd mellan lokförare och tågklarerare för att minska risken för urspårning i samband med drivbildning.
