Annons:
Två banor i norr som nya
Upprustningen av Piteåbanan och nästan hela Skellefteåbanan fullbordas inom kort. Båda banorna har fått nya spår med betongsliprar och helsvetsade räler.
Text: Ulf Nyström Foto: Trafikverket
Under sommaren har spårbytena på Piteåbanan och Skellefteåbanan fullbordats. Här skiftas rälerna strax öster om Krångfors på Skellefteåbanan. Totalkostnaden blir drygt 600 miljoner kronor.
NRC Group och ett antal underentreprenörer har genomfört spårbytena på Piteåbanan och Skellefteåbanan.
”Vi har jobbat dag och natt under sommaren med vissa avbrott för att släppa fram godstågen på de båda banorna”, säger Christina Berggren, projektledare på Trafikverket.
”Jobbet har flutit på riktigt bra och vi har hållit både tidplan och budget.”
Piteåbanan som förbinder Piteå med Nyfors vid Stambanan genom Övre Norrland och Skellefteåbanan som förbinder Skelleftehamn med Bastuträsk vid samma stambana är 55 respektive 66 kilometer långa.
Persontågen borta sedan länge
Persontågstrafiken till Piteå lades ner 1972 medan persontågstrafiken till Skellefteå levde kvar till 1990. Numera trafikeras de båda banorna av vardera sex–åtta godståg per dag.
Banorna elektrifierades 1995 respektive 1997.
Trafikverket inledde spårbyte på de båda banorna 2022 och i år har det planerade spårbytet fullbordats och båda banorna ballastrenats.
Tidigare hade båda banorna träsliprar och helsvetsade räler som väger 50 kg/m.
Tyngre räler ger stabilare spår
”Vi har lagt in betongsliprar och 60 kg-räler”, säger Christina Berggren. ”Det ger ett mer stabilt spår som är lättare att underhålla. Dessutom har vi genomfört ballastrening på båda banorna och nu ska de hålla bra standard i 50 år.”
Största tillåtna axellast är sedan tidigare 25 ton.
Under sommaren har även spår 3 och spår 4 på Bastuträsk driftplats rustats upp.
Lyckat spårbyte på Malmbanan
Trafikverket fortsätter sitt arbete med att göra Malmbanan mer driftsäker och lättare att underhålla. Nyligen avslutades den första spårbytesetappen av två mellan Gällivare och Råtsi.
Annons:
På Piteåbanan återstår en del mindre arbeten för att justera besiktningsanmärkningar.
På Skellefteåbanan återstår mindre arbeten som makadamkomplettering, justering av plankorsningar och städning av upplagsytor.
Kostnad drygt 600 miljoner kronor
Upprustningen av Piteåbanan och Skellefteåbanan har kostat drygt 600 miljoner kronor. Kontraktssumman var 390 Mkr, materialkostnaden 170 Mkr och övriga kostnader som projektering cirka 50 Mkr.
Några kilometer av Skellefteåbanan har tills vidare lämnats orörd.
”Det handlar om en sträcka i och strax öster om centrala Skellefteå där Norrbotniabanan kommer att anslutas och förses med en station om några år”, säger Christina Berggren.
När Norrbotniabanan på sträckan Umeå–Skellefteå står klar om åtta–tio år kommer Skellefteåbanan att bli en viktig länk till Stambanan genom Övre Norrland och antalet tåg kommer att flerfaldigas.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
ERTMS på en tredjedel av Malmbanan
Drygt en tredjedel av Malmbanan har nu det nya tågsäkerhetssystemet ERTMS. 6 maj kopplades sträckan mellan Kiruna och Bergfors in i systemet som nu omfattar 15 mil på Malmbanan och knappt tre mil på sidobanan Råtsi-Svappavaara.
Kaos i containertrafiken
All trafik till containerbangården i Skandiahamnen i Göteborg låg nere under nästan en vecka. Godstågsbolagen försöker nu köra ikapp men har svårt att få tåglägen.
Green Cargo går bättre och sämre
Färre förseningar, ökad trafiksäkerhet, krympande godsvolymer men flera nya transportavtal, i stort sett oförändrad omsättning men något mindre förluster och svag soliditet. Vändningen har ännu inte kommit för Green Cargo.
Tågtransporter hotas av nedläggning
Hösten 2021 inleddes virkestransporter från Fiskarheden på Västerdalbanan. Nu hotas de av nedläggning. Det gamla ERTMS-systemet som finns på Västerdalbanan klarar inte de många och långa godstågen som nu trafikerar banan.
