Sju regioner: Kollektivtrafiken måste ges plats på spåren

Pendlarna måste kunna lita på pendel- och regionaltågen när reglerna för järnvägen görs om i Sverige och EU. Med både ökad gods- och passagerartrafik behövs långsiktighet, flexibilitet och förståelse för kollektivtrafikens behov i planeringen för järnvägen. Det skriver de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete i ett gemensamt svar till regeringen och Europeiska kommissionen.

Ny lagstiftning från EU förändrar den svenska järnvägstrafiken. Sveriges årliga tågplaneprocess för kapaciteten på spåren, kommer att övergå i en mer långsiktig planering, där pendeltåg, regionaltåg, långväga persontrafik och godståg, vägs mot varandra. Mälardalsrådet ser positivt på förslaget, men framhåller att helhetsperspektiv, flexibilitet och förståelse för kollektivtrafikens behov måste prägla trafikplaneringen. Det måste noga övervägas vilken fördelning av kapacitet mellan gods- och persontransporter som ger störst samhällsnytta på varje sträcka.

“Vi välkomnar Europeiska kommissionens förslag om en mer långsiktig och förutsägbar planering av järnvägskapaciteten, men vi vill vara tydliga med att det för regionens invånare är viktigt att persontrafiken ges tillräckligt utrymme också på stambanorna. Det kräver en flexibilitet i planeringen över tid och att det fortsatt är de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som beskriver behovet av pendel- och regionaltåg”, säger Jens Sjöström (S), investeringsregionråd Region Stockholm och ordförande Mälardalsrådet.

“Det är mycket välkommet med längre planering för tågavgångar och ett krafttag kring godstransporterna. Samtidigt får inte grundbulten kollektivtrafiken prioriteras ned eller överstatlighet bli regel för styrningen av Sveriges järnväg”, säger Kristoffer Tamsons (M), regionråd Region Stockholm och 1:e vice ordförande Mälardalsrådet.

Genom Mälardalsrådets infrastruktursamarbete har sju regioner lämnat ett gemensamt svar till regeringen och Europeiska kommissionen om utvecklingen av järnvägsinfrastrukturkapaciteten i EU. Bakom svaret står Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län, Region Sörmland, Region Östergötland och Region Gotland. Förslaget har remitterats av den svenska regeringen (LI2023/02909).

Remissvaret i korthet:

• Hög nationell och internationell tillgänglighet förutsätter att infrastrukturutvecklingen på nationell och europeisk nivå samspelar med de storregionala förutsättningarna och ambitionen i Stockholm-Mälarregionen. I synnerhet när det kommer till kollektivtrafikens utveckling.
• Användningen av järnvägsinfrastrukturkapaciteten måste följa utvecklingen av det transeuropeiska transportinfrastruktursystemet (TEN-T) och Mälardalsrådets prioriteringar för Stockholm-Mälarregionens transportinfrastrukturutveckling.
• De stora och skiftande behoven på järnvägen behöver samordnas, vilket talar för en större långsiktighet och utökad strategisk planering av järnvägsinfrastrukturkapaciteten. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna ska även fortsättningsvis ha uppdraget att beskriva behovet av pendel och regionaltåg.
• En tidig uppbokning av järnvägsinfrastrukturkapacitet i kritiska stråk och noder får inte hota systemperspektivet i Stockholm-Mälarregionens transportinfrastrukturutveckling.
• Det måste noga övervägas vilken fördelning av kapacitet mellan gods- och persontransporter som ger störst samhällsnytta. Detta kan se olika ut i olika geografier och på olika banor.
• Mälardalsrådet vill framhålla mervärdet i att fortsätta inkludera regionala och storregionala aktörer i planeringen av järnvägssystemets utveckling och i förordningens implementering.

Remissvaret kan läsas i sin helhet nedan eller på Mälardalsrådets hemsida.