Trafikverket får tung kritik: missar målen och räknar fel

En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.

Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.

“Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör”, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.

Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. I en sammanställning som presenteras på 2030-sekretariatets hemsida finns kritiken sammanfattad i fem punkter:

• Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
• Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
• Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
• Basprognosen ifrågasätts
• Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet

Sammanställningen redogör för kritiken punkt för punkt: vari kritiken består, vilka som uttrycker den, och hur. Till exempel tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås och får medhåll av såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket.

På samma sätt ifrågasätter en lång rad myndigheter de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.

“Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven istället för bilen som primärt färdslag”, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.

En motsvarande granskning gjordes år 2021, när det förra inriktningsunderlaget presenterades. Organisationen Klimatkommunerna skrev då att ”de många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik.”.

Våren 2024 noterar IVL och 2030-sekretariatet att kritiken är – i princip – densamma nu som då.

Läs sammanfattningen här.