Annons:
En hund begraven i Järna
Skelettet av en hund, en bendolk, bearbetade pålar och en mjärde. Det är några av de unika 5 000 år gamla fynd från stenåldern som Arkeologerna vid Statens historiska museer har grävt fram ur en mosse i Gerstaberg, utanför Järna.
Ett ovanligt och mycket välbevarat fynd har gjorts i Logsjömossen, en 5 000 år gammal hund – nedlagd tillsammans med en 25 centimeter lång bendolk. FOTO: Trafikverket
Ett ovanligt och mycket välbevarat fynd har gjorts i Logsjömossen, där arkeologer under hösten undersökt fornlämningar i samband med Ostlänkens anläggningsarbeten. I bottensedimentet påträffades en 5 000 år gammal, begravd hund – nedlagd tillsammans med en 25 centimeter lång bendolk.
För flera tusen år sedan såg det 3 500 kvadratmeter stora området annorlunda ut, då var mossen en glittrande insjö som nyttjades för fiske.
“Att hitta en intakt hund från den här perioden är mycket ovanligt, men att den dessutom lagts ned tillsammans med en bendolk är näst intill unikt”, säger Linus Hagberg, arkeolog och projektledare på Arkeologerna.
Hunden var en stor och kraftig hanhund med en mankhöjd på 52 centimeter. Den var cirka 3–6 år gammal och har levt ett aktivt liv. Skallen var krossad och i direkt anslutning till tassarna fanns en 25 centimeter lång, fint slipad dolk, gjord av ben från älg eller kronhjort. Troligen lades hunden i någon typ av skinnpåse eller behållare med stenar.
“Den hade sänkts medvetet på 1,5 meters djup och runt 30–40 meter ut i sjön. Det är ett känt fenomen att man använder hundar i rituella handlingar under den här perioden”, säger Linus Hagberg.
Han poängterar att de vetenskapliga analyserna som C-14-datering, isotopanalys och DNA-analyser kommer att kunna berätta mer.
“Vi kan till exempel se när hunden levde, dess ålder, och vad den har ätit. Hundens levnadshistoria kan i sin tur berätta mer om hur de människor som ägde hunden levde och livnärde sig”, säger Linus Hagberg.
Undersökningen genomfördes parallellt med att ett påldäck för den kommande järnvägsbanken anlades. De vattenrika torvlagren gjorde arbetet logistiskt utmanande, men ett nära samarbete mellan arkeologer och entreprenörer möjliggjorde säker dokumentation.
“Samarbetet har fungerat mycket bra trots svåra förhållanden”, säger Magnus Johansson, projektledare för Ostlänkens Arkeologiprojekt.
Arkeologerna har även hittat välbevarat trämaterial från perioderna 3 300–2 900 f.Kr. och 2 900–2 600 f.Kr, bland annat bearbetade stående pålar som stuckits ner i sjöbotten och stolpar som kan vara delar av bryggor. Andra fynd är utplacerade stenar som troligen fungerade som ankare eller sänken och en två meter lång konstruktion bestående av sammanflätade trävidjor, ett gammalt fiskeredskap – en mjärde. Dessutom hittades spår av hur människor rört sig ute i sjön.
” I anslutning till mjärden finns trampzoner där man kan se att människor har stått och rört sig på botten ute i sjön, det syns som fläckar i gyttjan. Kanske man har vittjat sina fällor”, säger Linus Hagberg.
Nu vidtar ytterligare analysarbete och konservering av fynden innan rapporten kommer.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Klart linjeförslag för Norrbotniabanan genom norra Piteå
Arbetet med Norrbotniabanan genom norra Piteå går vidare. Nu har Trafikverket tagit fram en förordad linje mellan Öjebyn och Rosviksbodarna som blir utgångspunkt för den fortsatta planeringen av järnvägen.
107 år med och utan tåg över Torneälven
Tågtrafiken mellan Sverige och Finland kom inte igång förrän 1919, året efter första världskriget tog slut. Efter 69 år verkade det vara färdigkört, 1988 drog VR in persontrafiken Kemi-Torneå-Haparanda. Men i augusti återuppstod persontågstrafiken över Torneälven.
Arlanda express bygger för nästa generation
Arbetet med att bygga ut A-Trains depå på Arlanda är igång. Utbyggnaden är en del av A-Trains långsiktiga investering i nästa generations Arlanda express-tåg och förbereder anläggningen för sju nya, längre tåg med över 50 procent högre passagerarkapacitet.
Mer importgods på järnväg
Den ökade importen av konsumtionsvaror inför Black Friday och julhandeln medförde att antalet containrar som hanterades i Göteborgs hamn var det högsta antalet under någon septembermånad hittills. Hälften av det importerade godset gick vidare på järnväg.
Fyra svenska järnvägsprojekt riskerar missa EU:s tidsmål
Ostlänken, Göteborg–Landvetter–Borås, kapacitetsutbyggnaden Hässleholm–Lund och Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå pekas ut som riskprojekt i den nya arbetsplanen för transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet.
Green Cargo tar över Årsta kombiterminal
Från och med 1 oktober 2026, är Green Cargo terminaloperatör för Årsta kombiterminal. Genom avtal med Jernhusen tar Green Cargo över driften av en av Sveriges viktigaste noder för intermodala transporter till och från Mälardalen.
Fler invånare när tågen stannar
Orter som fått tågstation har haft en starkare befolkningsutveckling än jämförbara orter utan tågtrafik. Efter 20 år var den beräknade skillnaden drygt 18 procent, enligt en svensk studie.
Trafikverket måste öka säkerheten vid spårarbeten
Statens haverikommission rekommenderar Transportstyrelsen att genomföra tillsyn av hur Trafikverket säkerställer sin riskkontroll i alla entreprenörsled vid arbete i spårområde och Trafikverket att vidta åtgärder för att stärka säkerheten vid arbete i spår.
Trafikverket vill tidigarelägga stora järnvägsbyggen
Fyrspåret söder om Uppsala och dubbelspåret söder om Sundsvall kan komma i gång tidigare. Trafikverket föreslår att sex järnvägsprojekt får byggstartsbeslut för perioden 2027–2029. Regeringen avgör vilka som får gå vidare.
Infrakraft gör nya investeringar.
Infrastrukturkoncernen Infrakraft fortsätter att växa och har gjort nya investeringar i järnvägsmaskiner. Under InnoTrans köpte man ytterligare en spårriktare och en makadamplog.
