Trafikverket måste lära sig räkna

Mycket av problemen med järnvägsbyggen och järnvägsunderhåll som vi sett de senaste tio åren beror ju på kompetensbrist på Trafikverket.

 

Jens Holm, Vänsterpartiet

“Ryckigheten största problemet”

Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott, välkomnar Riksrevisionens granskning som han hoppas ska påskynda regeringens löfte om nya direktiv till Trafikverket om planering och upphandling.

”Men mycket att problemen med järnvägsbyggen och järnvägsunderhåll som vi sett de senaste tio åren beror ju på kompetensbrist på Trafikverket”, säger Jens Holm.

”När Trafikverket bildades tog Vägverket i praktiken över ansvaret för de svenska järnvägarna, experterna från Banverket blev överkörda eller utstötta och cheferna på Vägverket tog kontrollen över Trafikverket. Under flera år saknade Trafikverket kunskaper om hur man bygger och underhåller järnväg.”

Jens Holm anser att huvudproblemet är ryckigheten i planeringen och anslagen till Trafikverket.

”Planerna omprövas vart fjärde år medan anslagen ges ett år i taget och det ger ingen långsiktighet i projekten”, säger han.

”Nu har riksdagen beslutat att utöka anslagskrediten till Trafikverket så att verket slipper stoppa byggen på hösten när pengarna är slut och sätta igång dem igen på våren när nya friska pengar anslagits till Trafikverket”.

”De stora projekten, bland annat höghastighetsbanorna, borde finansieras med lån genom Riksgälden i stället för med årliga anslag, Det skulle ge en helt annan kontinuitet och långsiktighet i både planering och byggande.”

”Trafikverket måste helt klart jobba bättre i planeringsfasen”

Anders Åkesson (C) är förste vice ordförande i riksdagens trafikutskott och menar att riksdagen redan skärpt kraven på transparens i Trafikverket.

”Riksdagen tog ju beslutet om infrastrukturinvesteringarna 2022–2033 strax före midsommar och där ger vi rätt rejäla riktlinjer för bättre kostnadskontroll inom Trafikverket”, säger han.

”Trafikverket måste helt klart jobba bättre i planeringsfasen.”

”Det saknas ju inte personal eller hjärnkapacitet inom Trafikverket, det gäller att hålla bättre kontroll på kostnaderna genom hela processen och att öppet redovisa kostnadsutvecklingen.”

Anders Åkesson är medveten om svårigheterna att överblicka kostnaderna i stora projekt som löper över år eller till och med årtionden.

”Ostlänken har ju utretts oerhört länge och är nu en av Europas största arkeologiska utgrävningar. Nya lagar, nya krav på riskbedömningar, nya natur- och miljöhänsyn – allt gör projekten dyrare ju längre det dröjer innan spadarna sätts i jorden.”

”Järnvägstunneln under Varberg blev ju nästan en miljard kronor dyrare sedan SMHI lämnat nya prognoser för höjningen av havsnivån och tunneln och anslutningarna fått projekteras om.”

Anders Åkesson tycker dock att Trafikverket och regering och riksdag måste kunna stoppa projekt som ”rysligt” mycket dyrare än planerat.

”Det kan vara tufft att avbryta stora projekt där Trafikverket lagt ner mycket arbete på men blir projektet mycket dyrare och försämras därmed nyttan avsevärt är det bättre att sätta stopp än att låta pengarna rulla.

”Det verkar finnas omfattande strukturella problem inom Trafikverket”

Maria Stockhaus (M) är ledamot i trafikutskottet och mycket kritisk mot Trafikverkets förmåga att presentera tillförlitliga kostnadskalkyler och regeringens förmåga att styra Trafikverket.

”Det verkar finnas omfattande strukturella problem inom Trafikverket”, säger hon.

”Vi har under åren fått flera rapporter om brister i hanteringen av anslagen till byggande av vägar och järnvägar och att Trafikverket har dålig koll på järnvägsanläggningarna.”

”Nästan alla projekt blir dyrare än beräknat och nästan alla projekt tar längre tid att förverkliga än vad Trafikverket anger”.

”Det finns massor av kompetenta medarbetare på Trafikverket”, säger Maria Stockhaus.

”Men det hjälper uppenbarligen inte, det är för mycket som görs fel och blir fel”.

Maria Stockhaus anser att regeringen måste se över Trafikverkets organisation och arbetssätt.

”När staten nu satsar 900 miljarder kronor på infrastrukturen under tolv år vill man se att pengarna verkligen går till vägar och järnvägar”, säger Maria Stockhaus.

”Nu känner jag mig inte alls trygg med detta.”

Ett slags Moment 22 kring projekten i nationell plan

Emma Berginger (MP), ledamot av trafikutskottet, är inte förvånad över att Riksrevisionen hittat betydande fördyringar i många infrastrukturprojekt.

”Trafikutskottet har noterat att många projekt blivit dyrare och det är bra att Riksrevisionen nu visar svart på vitt hur mycket dyrare projekten blivit”, säger hon.

”Jag hoppas att Trafikverket tar till sig detta och förändrar sina processer.”

Berginger anser att Trafikverket måste bli bättre på att bedöma kostnaderna för projekt i tidiga skeden.

”Regering och riksdag fattar ofta beslut om projekt på tidiga kalkyler som sedan visar sig stämma dåligt med de verkliga anläggningskostnaderna. Det kan vara svårt att bedöma kostnader i ett tidigt skede, det kan dyka upp oväntade geologiska problem och lagkraven på infrastrukturprojekt kan förändras men kalkylerna i de tidiga skedena måste kvalitetssäkras.”

Emma Berginger pekar på att det blir ett slags Moment 22 kring projekten i de nationella planerna.

”Projekten måste in i Nationell plan för utredas ordentligt och när de väl finns i Nationell plan är det svårt att lyfta ut dem om kostnaderna skenar”, säger hon. ”När projekten väl hamnat i Nationell plan ses som löften som ska förverkligas.”

Fördyringarna har drabbat både väg- och jä4rnvägsprojekt och allra störst har kostnadsstegringen blivit för Ostlänken, höghastighetsjärnvägen mellan Järna och Linköping.

”Med tanke på klimatförändringarna skulle jag säga att det är bättre att stoppa vägprojekt som blir dyrare än järnvägsprojekt som blir dyrare”, säger Emma Berginger.

”Trafikverket har legat efter i sin bedömning och inte insett att klimat- och miljöstörande biltrafik tillåts öka medan tågtrafik inte premieras”.