Annons:

Publicerad: 2021-10-23

Brakförlust för Vy Tåg 2020

Vy Tåg, som ägs av norska statliga Vygruppen, redovisar en förlust på 255 miljoner kronor för 2020. I praktiken betalar de norska skattebetalarna en betydande del av många svenska tågresor.

Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik

Vys nattåg 94 till övre Norrland är nära två timmar försenat och möter SJ tåg 87 i Oslättfors en augustikväll 2021.

Annons:

2020 var ett tufft år och även om resandet ökat i år är vi långt från intäkterna 2019, året före pandemin.

 

Dag Lokrantz-Bernitz, vd i Vy Tåg

Vy Tåg fick under förra året ett aktieägartillskott på 350 miljoner kronor för att täcka upp förlusterna under 2020 och de förluster som av allt att döma uppstår i år.

”2020 var ett tufft år och även om resandet ökat i år är vi långt från intäkterna 2019, året före pandemin”, säger Dag Lokrantz-Bernitz, vd i Vy Tåg. ”Vi har helt andra siffror i verkligheten än vi hade i vår budget.”

Vy Tåg kör tåg på uppdrag av en lång rad länstrafikbolag i Sverige och sedan december förra året nattågen mellan Stockholm och övre Norrland på uppdrag av Trafikverket.

Tågkompaniet blev Vy Tåg 2019

Vy Tåg, som tidigare bedrev verksamheten under namnet Tågkompaniet, kör all regionaltrafik i mellersta och övre Norrland på uppdrag av Norrtåg, X-tågen på uppdrag av Region Gävleborg, lokal och regional tågtrafik i Värmland på uppdrag av Region Värmland samt till och med 11 december i år trafiken med Krösatågen i Småland och angränsande regioner.

Avtalen med Norrtåg och Region Värmland är så kallade tjänstekoncessioner vilket innebär att operatören, i det härfallet Vy Tåg, står för alla kostnader och erhåller alla intäkter från försäljning av periodkort och enkelbiljetter. En mindre ärligt tillskott utgår från uppdragsgivarna.

Minskade intäkter, oförändrade kostnader

Den kraftiga nedgången av resandet under pandemiåret 2020 innebar att Vy Tåg tappade en stor del av intäkterna samtidigt som utgifterna var i stort sett oförändrade eftersom regionala kollektivtrafikmyndigheter, Folkhälsomyndigheten och regeringen krävde att tågtrafikbolagen fortsatte med oförändrad trafik.

”Vi har fått ta nästan hela smällen”, säger Dag Lokrantz-Bernitz. ”I Norge har tågtrafikbolagen delvis kompenserats för de förlorade intäkterna men inte i Sverige där länstrafikbolagen fått viss ersättning men vi i stort sett blivit utan.”

I årsredovisningen finns dock en uppgift om ”Upplupet stöd från RKM” på 29 Mkr. Ersättningen kom från Norrtåg

Norrtåg skriver i sin årsredovisning att parterna är överens om att fortsätta dialogen angående stöd under 2021.

X-tåget X52 9053 på Norra stambanan vid Bollnäs i juli 2021.

Bruttoavtal i Småland och Gävleborg

Avtalen om Krösatågen och X-Trafik är bruttoavtal där de regionala kollektivtrafikmyndigheterna tar hela affärsrisken vid resandebortfall.

Vy Tåg redovisar för 2020 en förlust på 255 miljoner kronor efter finansiella poster. Året innan, 2019, var förlusten 27 Mkr.

I förlusten 2020 ingår en avsättning på 143 Mkr för att täcka kommande förluster i befintliga avtal.

Nettoomsättningen var i stort sett oförändrad, 674 Mkr år 2020 och 688 Mkr år 2019.  Det antyder att Vy Tåg kompenserats nästan fullt ut för minskningen av biljettintäkterna.

350 Mkr från Norge

För att klara förlusterna och undvika konkurs tillfördes alltså Vy Tåg under förra året ett aktieägartillskott från Vygruppen i Norge på 350 miljoner svenska kronor.

Vygruppen redovisar en förlust på sammanlagt 781 miljoner norska kronor för år 2020.

Det betyder det att de norska skattebetalarna som betalar 4,1 miljarder norska kronor för den tågtrafik Vygruppen utför i Norge dessutom betalar en inte oväsentlig del av kostnaderna för tågresorna även i Sverige.

421 Mkr i förlust på fem år

En summering av resultaten för Vy Tåg under femårsperioden 2016-2020 visar att verksamheten resulterat i en samlad förlust på 421 miljoner kronor.

Det är ungefär lika mycket som danska DSB:s dotterbolag i Sverige redovisade åren innan de danska politikerna tvingade DSB att dra sig ur de svenska äventyren.

Vy Tåg vann Trafikverkets upphandling av nattågstrafiken mellan Stockholm och Övre Norrland, trafiken inleddes 13 december förra året.

Uppstartskostnader för nattågstrafiken har kostnadsförts under 2020 i stället för att bokföras i balansräkningen och sedan avskrivas under avtalsperioden.

Ökat resande under 2021

Dag Lokrantz-Bernitz konstaterar att resandet ökat under 2021, såväl i nattågen som i den lokala och regionala trafiken.

”Resandet ökade en del under försommaren allteftersom smittspridningen minskade, gjorde ett kliv uppåt när de besvärliga och kostsamma reserestriktionerna hävdes 15 juli och ökade ytterligare något när de flesta av övriga restriktioner i samhället togs bort i slutet av september”, säger han.

”Vi gör ju prognoser för utvecklingen av resandet och intäkterna löpande och ser att det går åt rätt håll men arbetspendlingen och affärsresandet är långt från de nivåer som gällde hösten 2019.”

”Däremot gynnas ju resandet med nattågen av den ökande inhemska turismen och intresset för att rädda klimatet.”

Vy Tåg hade 489 anställda vid utgången av 2020.

Ulf Nyström

Ulf Nyström

Redaktör på Järnvägar.nu

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Sista tåget har gått från Hyltebruk

På fredagen gick det sista godståget med papper från Hyltebruk. Transporterna har pågått i 111 år men i fortsättningen kommer Stora Enso att skicka allt tidningspapper med lastbilar, ett dussintal varje dag.

Nyhet

Begagnat lyft för Inlandsbanan

Om ett halvår kan de två första av fem nya motorvagnar sättas i trafik på Inlandsbanan. Lint 41 ersätter de 41 år gamla motorvagnarna Fiat levererade till SJ 1979-1980. Men de nya tågen är inte nya, de är snart 20 år gamla men blir grundligt moderniserade.

Nyhet

Vätgas framtiden på Inlandsbanan

Kanske var det framtiden som var synlig mellan Östersund och Lit på Inlandsbanan i veckan. Alstom visade upp iLint som i serieutförande ska klara 1 000 kilometer på en tankning. Men klimatneutrala resor är inte billiga.

Vätgaståget iLINT från Alstom i närheten av Åskott strax norr om Östersund 23 augusti 2021.
Notis

Sju regioner: Kollektivtrafiken måste ges plats på spåren

Pendlarna måste kunna lita på pendel- och regionaltågen när reglerna för järnvägen görs om i Sverige och EU. Med både ökad gods- och passagerartrafik behövs långsiktighet, flexibilitet och förståelse för kollektivtrafikens behov i planeringen för järnvägen. Det skriver de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete i ett gemensamt svar till regeringen och Europeiska kommissionen.