”Fakta behövs i debatten om järnvägens eftersatta underhåll”
I den offentliga debatten diskuteras Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen, där målet är att till 2050 ta igen större delen av det eftersatta underhållet på järnvägen. Målet välkomnas av många, men ifrågasätts också. Kritiken bygger ofta på en förenklad bild av vad eftersatt underhåll är och på en underskattning av hur snabbt underhåll och investeringar faktiskt ökar. Det skriver Ann-Sofie Atterbrand, avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket och Robin Backebjörk, avdelningschef järnvägssystem Trafikverket.
Ann-Sofie Atterbrand
Avdelningschef järnvägsplanering Trafikverket
Robin Backebjörk
Avdelningschef järnvägssystem Trafikverket
Som expertmyndighet vill vi därför bidra med fakta och förklara hur vi arbetar för att nå målet.
Eftersatt underhåll handlar om järnvägskomponenter som spår, växlar och kontaktledningar som borde ha bytts ut men där bytet skjutits upp. Det betyder inte att de är trasiga, men att risken för fel och störningar har ökat och att det på sikt blir dyrare att fortsätta underhålla dem.
Historiskt stora satsningar
Med satsningar som är mycket större än någonsin tidigare kommer vi till 2037 att ha bytt ut järnvägskomponenter motsvarande nästan hela dagens eftersatta underhåll, som uppgår till 91 miljarder kronor. Resultatet blir en yngre och mer robust järnväg, med färre störningar och lägre kostnader för reparationer.
Underhållet av järnvägen har ökat kraftigt de senaste åren. På fem år har anslagen nästan fördubblats, från cirka 10 miljarder kronor 2021 till drygt 18 miljarder kronor 2026.
Nya arbetssätt, modern teknik och effektivare maskiner gör att vi kan arbeta snabbare och med bättre kvalitet, samtidigt som störningarna för resenärer och godstrafik minskar. Det syns tydligt i att antalet byten av spår, växlar och kontaktledningar ökar kraftigt.
Återtar eftersatta underhållet
I förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen bedömer vi att järnvägen i stort sett kommer att vara fri från eftersatt underhåll år 2050.
Med en spårgående grävmaskin med gripklo placeras de sista rälslängderna på rullar för att halas in på ett rälslastningståg mellan Åkarp och Flackarp strax söder om Lund i början av september 2020. FOTO: Christiaan Dirksen
Fokus ligger på de mest trafikerade och samhällsviktiga stråken, där vi till 2037 återtar hela dagens eftersatta underhåll. På lågtrafikerade banor är det ibland mer effektivt att prioritera fungerande drift och löpande underhåll framför kostsamma reinvesteringar.
När stora delar av den äldsta anläggningen byts ut fram till 2037 blir järnvägen betydligt yngre och mer driftsäker än i dag, även om allt eftersatt underhåll inte är helt borta.
Fullt möjligt att nå målet till år 2050
Trafikverket delar branschens mål om en mer punktlig järnväg och i 2025 kom nio av tio tåg i tid, delvis tack vare ett mer effektivt underhåll. Med stabil finansiering, fortsatt effektivisering och ett nära samarbete i branschen är målet till 2050 fullt möjligt.
Tillsammans kan vi bygga en modernare, robustare och mer pålitlig svensk järnväg.
Relaterat innehåll:
”Nattåg till övre Norrland lönsammare än flyg”
Det tar tid att flyga. Resan går snabbt mellan flygplatserna men byten och att ta sig mellan stadscentra tar tid. Man är låst till en stol och kan inte arbeta under resan. Tåg är snabbare och bekvämare och där tåget är långsammare än flyget är sovvagn ett bättre alternativ. Man vaknar utvilad och har hela dagen på sig.
“Kostnaderna måste ned och kvaliteten upp”
Järnvägen behöver bli 20 procent mer kostnadseffektiv för att ta marknadsandelar från väg. Banavgifterna måste värna industrins konkurrenskraft och Sveriges långa avstånd. Det menar Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
”Dags att ta ansvar för järnvägen”
EU-kommissionen kan tvinga Sverige att böta mångmiljardbelopp om klimatkraven inte uppfylls. Det räcker inte med ändrad teknik; väg-och flygtrafiken måste minska kraftigt. Det menar fyra debattörer.
“Politiken måste ta ansvar för järnvägen”
Tågkaoset i Sverige har nått nya oanade höjder. Vi resenärer måste säga ifrån på skarpen och kräva att tågen går i tid och att det blir rimliga villkor för att resa. Tågförseningarna under 2024 nådde detta sekels ”all time high” och inte tycks det ha blivit bättre 2025. Det menar Karin Svensson Smith, ordförande i Resenärerna.
Järnvägskvinnor synliggör minoriteter
Nätverket Järnvägskvinnor startades för fem år sedan och har i dag över 2 000 medlemmar på Facebook och 3 000 följare på Instagram. Facebook-gruppen är exklusiv för kvinnor och icke-binära inom järnvägen, medan alla är välkomna att följa Järnvägskvinnor på Instagram.
DEBATT: ”Dags att ompröva järnvägsunderhållet”
En ny studie från Boston Consulting Group (BCG) visar att många infrastrukturförvaltare i Europa fortfarande förlitar sig på föråldrade och reaktiva strategier för järnvägsunderhåll, något som leder till höga kostnader och minskad tillförlitlighet. Ett skifte till mer strategiska och datadrivna arbetssätt är akut nödvändigt. Det menar Christian Haslestad, partner på Boston Consulting Group.
”Europaspåret viktig för ökad spårkapacitet i Skåne”
Några av Sveriges hårdast belastade järnvägssträckor finns i Skåne enligt Trafikverkets rapport om järnvägens kapacitetsutnyttjandet 2024. På flera sträckor ska gods-, fjärr-, regional- och lokaltåg dela på kapaciteten och för den gränsöverskridande trafiken finns idag bara en järnvägsförbindelse över Öresund. Det bidrar till störningskänslighet och ett högt kapacitetsutnyttjande menar Hanne Skak Jensen som är projektledare Europaspåret.
Så får vi bättre utbud och lönsamhet i nattågstrafiken
De direkta nattågen mellan Göteborg och Jämtland gick för sista gången söndagen den 27 april 2025. Nu får resenärerna byta tåg i Stockholm vilket är besvärligt då tåget från Jämtland ankommer redan 5.05 på morgonen. Bo-Lennart Nelldal och Anders Lundberg har ett förslag på lösning.
DEBATT: Det behövs fler kvinnor inom järnvägen
Internationella kvinnodagen fyllde som vanligt sociala media och nyhetssidor med hyllningar och fina ord om goda intentioner. Men vad gör järnvägsbranschen resten av året för att öka jämställdheten? Hur lockar vi kvinnor till denna extremt mansdominerande värld? Förutom små enkla konkreta steg, som att införa gratis mensskydd på toaletter, som jag sett här och var, tycker jag att det ekar tomt. Alldeles för tomt. Det undrar Ewa Forslund, som är styrelseledamot i Vätebolagen.
DEBATT: Undermålig städning av nattågen
Jag har läst artiklarna och debattinläggen på Järnvägar.nu om städningen av och statusen på de vagnar som används i nattågen till och från Boden och jag har efter många års tågåkande min åsikt klar. Det skriver Anneli Strömbom i en debattartikel.
DEBATT: Förstärk järnvägen från Göteborgs hamn
Göteborgs hamn är helt avgörande för försörjningen av Sverige, Norge och Finland inte bara i fredstid utan också under kris och krigsförhållanden. Det menar Per-Olof Bentley, doktor i matematikdidaktik, docent vid Göteborgs universitet och medlem i Föreningen för Göteborgs Försvar.
DEBATT: Vy Tåg utförde gediget underhåll
Vy Tåg anser att artikeln om övertagandet av nattågstrafiken till Övre Norrland, som publicerades på Järnvägar.nu 21 februari, inte gav all väsentlig information om statusen för lok och vagnar vid deras övertagande och inte heller när de lämnade över trafiken till ny operatör.
Bygg bort Sveriges värsta flaskhals
Den värsta flaskhalsen på de svenska järnvägarna finns på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Nu pågår ett kortsiktigt och onödigt järnvägsprojekt på Västra stambanan, en utbyggnad av två förbigångsspår vid Lerums station. Ett högriskprojekt med kort livslängd. Det menar Björn Stahre och Lennart Wassenius som är verksamma i Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum.
Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken
Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.
Vad regeringen bör göra för tågtrafiken
Regeringens infrastrukturproposition som presenteras i dag borde fokusera på järnvägen, den mest energieffektiva formen av fossilfria transporter. Det skriver Karin Svensson-Smith.
Det är dags att avreglera avregleringen
Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
Vad EU bör göra för tågtrafiken
I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.
“Sätt underhållet i fokus”
Magnus Persson: Infrastrukturinvesteringar i vägar och järnvägar skapar stort engagemang. Men har vi en modell som fungerar?
Järnvägen lider av flera systemfel
Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.
Resenärerna, Trafikverket och klimatet
Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.
