Annons:

Publicerad: 2023-02-20

Fler grips för spårspring

Obehöriga i spåret orsakar 10 000-tals förseningstimmar och kostar samhället 100-tals miljoner kronor om året. Men polisen har ökat sina insatser och griper allt fler som beträder spåren.

Text: Ulf Nyström  Foto: Kasper Dudzik

SJ X40 3318 lämnar Bollnäs i maj 2021.

”Spårspring är ett jätteproblem”, säger Göran Holmberg, verksamhetssamordnare på trafikledningsområde Syd på Trafikverket. ”Det tar stora samhällsresurser i anspråk och är oerhört kostsamt.”

”Att stängsla spåren hjälper lokalt men alldeles för ofta ökar spårspringet på andra sträckor. Pyramidmattor och övervakningskameror gör nytta men bara just på den platsen. Vi kan inte sätta upp kameror överallt. Det enda som vore effektivt är en allmän attitydförändring, folk måste förstå att det är livsfarligt att beträda spåren.”

En utvärdering som gjordes av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 2020 om effekterna av den stängsling som genomförts i Trafikverkets region Öst visade inte på några effekter av stängslingen.

4 500 tåg försenade i Skåne

Under de första elva månaderna förra året inträffade 970 fall av registrerat spårspring enbart i Skåne. De ledde till 4 500 tåg försenades sammanlagt 1 500 timmar.

”Det var fler händelser och fler försenade tåg men något färre förseningstimmar”, säger Göran Holmberg.

”De minskade förseningarna kan vi tacka polisen i Skåne för, polisen har blivit mer alert och är mycket snabbare på plats när vi på Trafikverket ringer och anmäler obehöriga i spåren.”

Men kostnaderna för spårspring är fortfarande stora. En beräkning som Trafikledningsområde Syd gjort visar på kostnader på över 100 miljoner kronor per år enbart i södra Sverige.

Sammanställningen rymmer kostnaderna för ersättningstrafik, förlorad arbetsförtjänst för resenärerna, resenärers ersättning från tågtrafikföretagen eller de regionala kollektivtrafikmyndigheterna samt kostnaderna för polisens och räddningstjänstens uttryckningar.

De förseningar som uppkommer till följd av spårsspring vid Hyllie station i Malmö under 2021 medförde en samhällsekonomisk kostnad på drygt 11 miljoner.

 

Göran Holmberg, Trafikverket

”Hela branschen lider”

”Hela branschen lider av detta”, säger Göran Holmberg. ”Kostnaderna är stora och trovärdigheten för tågens punktlighet försämras.”.

Trafikverket räknar med att varje resenär som försenas en timme motsvarar en samhällsekonomisk förlust på 340 kronor.

”Det innebär att de förseningar som uppkommer till följd av spårsspring vid Hyllie station i Malmö under 2021 medförde en samhällsekonomisk kostnad på drygt 11 miljoner”, säger Göran Holmberg.

De finns flera kategorier av människor som beträder spåren trots att de saknar behörighet. Det handlar om sena tågresenärer som springer över spåren för att hinna med tågen, jägare och svampplockare som genar över spåren och både barn och vuxna som tar närmaste vägen till någon badplats.

Annons:

”Få genar över motorvägarna”

”Folk verkar tro att tågen kan bromsa lika snabbt som en bil eller till och med att tågen kan väja”, säger Göran Holmberg. ”Det är underligt med sådana åsikter och attityder, det är ju inte många som genar över våra motorvägar trots att en bil kan väja.”

”Det går mycket fler tåg nu än för 20 år sedan, tågen går snabbare och de har blivit tystare. Risken att bli påkörd har ökat.”

Ett tåg som kör 200 km/h tillryggalägger 56 meter på en sekund och har en bromssträcka på ungefär en kilometer, mycket längre avstånd än lokförarna ofta kan överblicka.

”Lokföraren har inte har en chans att stanna när det plötsligt står någon i spåret. Det är otroligt tragiskt och påverkar dessutom lokföraren, en del orkar inte jobba kvar efter en personpåkörning”, säger Göran Holmborg.

För drygt ett år sedan, i december2021 återupptogs persontågstrafiken på Söderåsbanan i Skåne efter 46 år.

En person som genar över spåret kan orsaka lokala förseningar som sedan fortplantar sig i järnvägsnätet. Tio minuter i Lund kan bli en halvtimme i Linköping.

 

Göran Holmberg, Trafikverket

Större risk med snabba Pågatåg

”De som bor vid Söderåsbanan var vana vid att det endast gick ett fåtal godståg där och fortsatte att gena över spåren”, säger Göran Holmberg. ”Men när Pågatågen nu ofta kommer farande i 160 kilometer i timman blir riskerna mycket större och vi har haft 25 fall av registrerat spårspring där under 2022.”

För att förhindra risken för olyckor stoppar Trafikverket tågtrafiken eller beordrar sänkt hastighet på sträckor där det rapporterats om obehöriga i spåret.

”När vi får reda på att det kan finnas människor på spåret eller i spårområdet måste vi säkerställa att ingen finns kvar innan vi kan köra tåg igen”, säger Göran Holmberg. ”Det innebär att en person som genar över spåret kan orsaka lokala förseningar som sedan fortplantar sig i järnvägsnätet. Tio minuter i Lund kan bli en halvtimme i Linköping.”

Attitydförändring behövs

”Det behövs en attitydförändring men jag vet inte riktigt hur vi ska åstadkomma den.”

Kanske kan massiva polisinsatser hjälpa.

Under de första elva månaderna förra året omhändertog polisen i södra Sverige över 270 personer för obehörigt spårbeträdande, nästan en person om dagen.

”Polisen kunde omhänderta en person vid var tredje larm om spårspring, vilket visar att polisen tar problemen på allvar” säger Göran Holmberg.

”Jag vet inte hur många av dessa personer som fick ett bötesföreläggande men jag hoppas att de som blir lagförda minns detta och berättar för andra.

Den som obehörigen visats i spårområdet och blir påkommen riskerar böter på 3 000 kronor.

Ulf Nyström

Ulf Nyström

Redaktör på Järnvägar.nu

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Mer detaljer om SJ:s nya snabbtåg

De första av SJ:s 25 nya snabbtåg beräknas sättas i trafik under andra halvåret 2026. Det handlar om sträckor som redan är byggda för topphastigheten 250 km/tim, till exempel Botniabanan samt delar av Ostkustbanan och Västkustbanan.

Nyhet

Flixtrain ett år försenat

Ett år försenat avgick Flixtrains första tåg i Sverige. Coronapandemin med vidhängande reserestriktioner har medfört att premiären skjutits upp två gånger.

Nyhet

Hytten i mitten från Kiel till Kil

En stor del av godstågen på icke-elektrifierade järnvägar i Sverige dras av gamla, mycket gamla, diesellok. Medelåldern är snarare 50 än 40 år. Det problemet vill Vossloh Locomotives råda bot på.