Annons:
Järnvägsdagen: Ja det går att investera mer!
Järnvägsdagen som gick av stapeln den 29 november innehöll en kavalkad av möjligheter – i synnerhet i frågan om nya förutsättningar för investeringar i infrastruktur. Det skriver Tågföretagen i en veckosammanfattning. Läs mer om det ämnet här.
Samtidigt ser Tågföretagen en rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken, där alternativ till överskottsmålet har börjat analyseras på riktigt. Finansminister Elisabeth Svantesson levererade svar på frågor om att utreda överskottsmålet och i stället överväga ett balansmål. Tågföretagen uppfattar också ett nytt tonläge även från näringsminister Ebba Busch, som de menar ger ökat hopp om möjligheten att låna till investeringar i annat än bara kärnkraft, där infrastruktur såsom järnväg, väg, och bostäder ska hänga ihop med välfärden. Överväganden om en separat statlig investeringsbudget och en separat driftsbudget för infrastruktur har därmed kommit i brännpunkten.
På Järnvägsdagen bekräftade Nordeas chefsekonom Annika Winsth att ett balansmål – i stället för ett överskottsmål – skulle frigöra några tiotals miljarder per år i reformutrymme. Tågföretagens slutsatsen från årets Järnvägsdag är att det är hög tid att testa alternativa finansierings- och organisationsformer.
Samtidigt står det alltmer klart att staten bör ansvara för de stora investeringarna i transportinfrastruktur, gärna med stöd av upplåning som kan bli lättare med ett friare finanspolitiskt ramverk. Även andra finansieringsformer, genom exempelvis privata investeringar från näringslivet i samverkan med staten, skulle då kunna användas för specifika objekt i transportsystemet, i synnerhet där det finns en betalningsvilja. Med förebild från Norges ”Nye veier” finns idéer om att skapa ny en organisation för väl valda infrastruktursatsningar som utmanar dagens invanda mönster.
För att genomföra större förändringar inom infrastrukturområdet är det av största vikt att det sker med brett politiskt stöd menar Tågföretagen. Nuvarande ryckighet i de stora infrastrukturbesluten behöver elimineras genom långsiktiga och politiskt hållbara beslut. Danmark inspirerar genom att stora beslut där paketeras för ett helt stråk och fattas i total politisk enighet, och därefter genomförs som en helhet på utsatt tid. Goda exempel är utbyggnaden av Fehmarn Bält-förbindelsen som även inkluderar uppgraderingen av järnvägen mellan Köpenhamn och Rödby.
Panel från Järnvägsdagen med Roberto Maiorana, Annika Winsth, Klas Nilsson, Kristian Seth. Foto: Swedtrain
ANNONS:
Du kanske också är intresserad av:
Järnväg i hamn i Norrköping
Parallellt med investeringarna har Trafikverket och Norrköpings kommun investerat i en elektrifierad järnvägsförbindelse till Pampusterminalen. Trafikverket bygger nu även en ny godsbangård i anslutning till hamnen.
Satsning på järnväg i norr och underhåll
Stora satsningar på järnvägen för att möta industriutbyggnaden i norra Sverige. Höjd hastighet till 250 km/tim på Ostkust- och Västkustbanan. Ökat underhåll av högtrafikerade banor. Fortsatt utbyggnad av nya stambanor och ERTMS, med krav på ombordutrustning senast 2029.
Flera nyheter i nationella planen
Mer statliga pengar till Västlänken, dubbelspår Karlstad–Kil och snabbare utbyggnad av nya dubbelspåret mellan Lund och Hässleholm. Regeringen har under veckoslutet presenterat några av de satsningar på infrastrukturen som ryms inom den nya nationella planen 2026–2037.
ERTMS etapp ett inkopplad på Malmbanan
Sedan den 3 september körs tågtrafiken på sträckan norr om Gällivare och nästan hela vägen till Kiruna, med det nya signalsystemet ERTMS. Att införa ERTMS är en av flera ingående delar när järnvägen utvecklas för att bli mer tillförlitlig och punktlig.



