Kompetensbrist hotar den svenska järnvägen
Trafikverkets förslag på en nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033, som precis varit ute på remiss, innehåller flera välbehövliga insatser för järnvägen. Men det finns en aspekt som endast kortfattat berörs i planen, något som inom en relativt snar framtid kan få både den nationella planen och hela den svenska järnvägen på fall: Kompetensförsörjningen.

Bertrand Gryspeert
Vd, Vossloh Nordic Switch Systems AB
Många har uppfattningen att järnvägen består av gammal teknik. Men den svenska järnvägen, med sina cirka 14 200 kilometer spår och runt 11 000 spårväxlar, är en av de mest komplexa och högteknologiska anläggningarna som finns i Sverige. Just nu genomgår dessutom järnvägen ett stort teknikskifte, där gamla spår ersätts av modern utrustning med högteknologiska komponenter av yppersta klass. För att bygga denna moderna järnväg behövs avancerat ingenjörsarbete och välutbildade och högkompetenta yrkesarbetare inom avancerad tillverkningsindustri.
Svårt att hitta kompetent personal
Samtidigt är det idag svårt att hitta kompetent personal som kan hantera alla dess delar inom allt från elförsörjning och säkerhetssystem till signalsystem, telekom och sensorer. Exempelvis internutbildar vi konstruktörer på Vossloh (som är Nordens ledande leverantör och ett av världens största företag inom spårteknik). Detta eftersom det inte går att hitta nya medarbetare med konstruktörskompetens. Problemet är att det tar åtta år innan konstruktören är fullfjädrad. Vi utbildar också svetsare internt, till en kostnad av en halv miljon kronor per svetsare. Eftersom svetsare är en bristkompetens inom många branscher så är risken överhängande att dessa sedan byter både jobb och bransch när de blivit fullutbildade.

Tillverkning av komponter till spårväxlar på Vossloh Nordic Switch Systems anläggningen i Ystad.
Foto: Kasper Dudzik
Inom de närmaste åren kommer kompetensbristen dessutom att öka snabbt. Många som sitter på hög järnvägskompetens är födda på 1950- och 1960-talen och går i pension under 2020-talet eller början av 2030-talet.
Detta är en ödesfråga för Sveriges förmåga att utveckla och bibehålla tågresandet och järnvägen som en klimatsmart pulsåder genom landet i framtiden. Därför har vi valt att förtydliga vår argumentation i ett eget remissvar.
Om det inte går att mobilisera ny kompetens i tillräckligt stor omfattning, är risken överhängande att planen för transportinfrastrukturen 2022–2033 havererar – helt enkelt för att det inte finns kompetent arbetskraft som kan verkställa planen. Om planerna på upprustning och föryngring av infrastrukturen inte kan genomföras, så är det endast en tidsfråga innan järnvägen i sig också havererar. Det omöjliggör i sin tur de politiska klimatambitionerna.

Kom till rätta med banunderhållet
De senaste veckornas stora tågförseningar är främst orsakade av akuta spårreparationer utanför Flen och Nässjö på Västra och Södra stambanan. Även om rälssprickorna uppstått som ett akut problem är de dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.
Hur lösa kompetensförsörjningsfrågan?
Problemet grundar sig i att det idag till stora delar saknas långsiktig och riktad utbildning med fokus på järnvägssektorn, från gymnasieskola och uppåt. Trafikverket har, genom regeringsuppdraget kompetensförsörjning inom järnvägssektorn, börjat titta på hur kompetensförsörjningen i branschen kan förbättras. Trafikverket föreslår i en bilaga till regeringsuppdraget, Utkast till Järnvägscollege – en sammanfattning, att ett så kallat Järnvägscollege skapas. Det är ingen skola i sig, utan i princip en facilitator för att hjälpa utbildningsanordnare att starta och utveckla gymnasie- och yrkeshögskoleutbildningar för järnvägsyrken. I en underlagsrapport till den nationella planen, Kompetensförsörjning i infrastrukturbranschen, föreslår verket även att man i en treårig pilotverksamhet, med start i år, ska inrätta ett nationellt råd för kompetensförsörjningsfrågor inom infrastrukturbranschen. Syftet är att identifiera kompetensbehov och skapa förutsättningar för att bedriva utbildning på eftergymnasial nivå.
På Vossloh ser vi stora möjligheter i att etablera ett järnvägstekniskt utbildningskluster i Hallsberg. Där finns det redan idag flertalet aktörer i järnvägsbranschen, samtidigt som där finns en gymnasieskola med teknisk inriktning, YH-utbildningar samt närhet till relevanta universitetsutbildningar med fokus på AI och avancerad tillverkning i Örebro samt i Västerås.
Bertrand Gryspeert, Vossloh Nordic Switch Systems AB
Detta är bra förslag som förhoppningsvis kan vara delar i lösningen kring problemet med kompetensbrist. Men även om dessa förslag genomförs så räcker de inte hela vägen. Järnvägen blir nämligen hela tiden alltmer komplex. Exempelvis arbetar Trafikverket tillsammans med oss på Vossloh just nu med att utrusta de 1 000 mest kritiska spårväxlarna med sensorer. Med hjälp av mätdata från dessa kommer man kunna förutspå om en växel är på väg att gå sönder – innan det händer – för att på så sätt förhindra att felet uppstår. Det innebär att behovet av spetskompetens inom många yrkeskategorier i järnvägen bara ökar under kommande år. Järnvägsbranschen kommer alltså behöva kompetens inom allt från Artificiell Intelligens till precisionshantverk inom den avancerade tillverkningsindustrin.
För att förhindra att kompetensbrist havererar den svenska järnvägen behövs därför en bred satsning på tekniska utbildningar med järnvägsinriktning på alla utbildningsnivåer, från fyråriga gymnasieingenjörsutbildningar till YH-utbildningar och högskole- och universitetsutbildningar.
Men det krävs också att branschen drar sitt strå till stacken. För att järnvägsutbildningar på riktigt ska bli relevanta behövs det en direkt och väldigt nära anknytning till järnvägsbranschen, till exempelvis signalutrustning, räls och växlar. Det är en förutsättning att branschen själv engagerar sig och skapar en ny sorts järnvägsskola, där samspelet mellan näringsliv, lärosäten och Trafikverket är maximalt. Inspiration till ett nytt läroverk kan hämtas från olika järnvägsskolor runt om i Europa varifrån man kan plocka russinen ur kakan. Exempel på detta är nyinstiftade belgiska Infrabel Academy, med utbildningar för branschens olika yrken, nederländska Railcenter, som skapats av järnvägsmyndigheten Prorail i samverkan med branschen och Vosslohs egna utbildningar i Tyskland, BahnWege Seminarie.
På Vossloh ser vi stora möjligheter i att etablera ett järnvägstekniskt utbildningskluster i Hallsberg. Där finns det redan idag flertalet aktörer i järnvägsbranschen, samtidigt som där finns en gymnasieskola med teknisk inriktning, YH-utbildningar samt närhet till relevanta universitetsutbildningar med fokus på AI och avancerad tillverkning i Örebro samt i Västerås. Inom kort kommer Vossloh dessutom att flytta till Hallsberg, där vi ska bygga en ny fabrik för prefabricering av spårväxlar.
Vi på Vossloh är beredda att operativt och omgående engagera oss i uppbyggnaden av ett järnvägstekniskt utbildningskluster i Hallsberg, bland annat genom att bereda plats för en skola i de lokaler vi nu projekterar. Vi hoppas att alla berörda myndigheter, utbildningsanordnare och inte minst övriga företag i järnvägsbranschen vill följa oss på denna resa. Så att järnvägen kan nå sin fulla potential – även i framtiden. För utan en kraftig satsning på utbildning riskerar tågen att stanna.
Vossloh Nordic Switch Systems är Nordens ledande leverantör och ett av världens ledande företag med heltäckande kompetens inom allt som rör modern spårteknik.
Bertrand Gryspeert
Relaterat innehåll:
Stockholm C omvandlas från grunden
Byggstart om sex-sju år, klart om 20 år och kostnad närmare 40 miljarder kronor. Jernhusens största stadsutvecklingsprojekt tar tid att genomföra och kostar mycket pengar. Men år 2045 ska Stockholm C vara en helt annan station än i dag.
WSP vinner omfattande järnvägsuppdrag
Trafikverket ger WSP i uppdrag att projektera den omfattande ombyggnaden av Sävenäs rangerbangård i Göteborg och stärka Sveriges godstransportkapacitet på räls. Arbetet startar omgående och beräknas stå klart 2029.
Nu färdigställs tunneln under Varberg
Natten till måndagen kördes det sista tåget på en enkelspåriga Västkustbanan genom Varberg. 14 juli återupptas tågtrafiken men då rullar tågen i dubbelspårstunneln under Varberg.
Sista tåget var försenat
Klockan 00.17 natten till måndagen stoppades tågtrafiken på Västkustbanan genom Varberg. Det omledda posttåget från Rosersberg till Malmö blev sista tåget. Tre försenade godståg fick vända om. Aldrig mer kommer tågresenärerna att kunna njuta av utsikten mot Varbergs fästning och Apelviken. När tågen åter rullar genom Varberg om fem veckor är det under jorden.