Annons:
Lånad sovvagn i nytt nattåg
Nattågstrafiken mellan Stockholm och Hamburg kommer igång som planerat 1 september trots problem med leveransen av sovvagnar. RDC lånar tills vidare ut en annan typ av sovvagnar till SJ.
Text: Ulf Nyström Foto: Hjalmar Arvidson
Leveransen av de sovvagnar som skulle använts i nattågen till Hamburg har försenats och SJ lånar i stället ett antal sovvagnar som fram till nyligen gick i nattågen mellan Salzburg och Sylt. Den första vagnen kom i går, tisdag 2 augusti, till Malmö.
Annons:
”Det är väldigt långa ledtider för närvarande” säger Christer Litzell, affärschef på SJ.
”Det är besvärligt att få tag på ny och begagnad materiel och att få tag på komponenter och reservdelar.”
1 september inleder SJ nattågstrafik mellan Stockholm och Hamburg. Trafiken under lågsäsong handlas upp av Trafikverket men SJ kör på kommersiella villkor under sommaren.
SJ ansvarar för de nya nattågsförbindelsen men anlitar Hector Rail för tågdragningen mellan Malmö C och Padborg vid dansk-tyska gränsen och RDC för tågdragningen i Tyskland.
SJ hyr vagnarna av RDC. Ombordpersonalen kommer från RDC och SJ.
Nattåg till Hamburg året runt
1 september avgår de första av SJ:s nya nattåg mellan Stockholm och Hamburg. Tågen kommer att gå året runt, i åtta månader om året som upphandlad trafik och i fyra månader som kommersiell trafik.
Sex till nio vagnar i nattågen
Tågen kommer preliminärt att bestå av sex vagnar under lågsäsong och nio under högsäsong: en sittvagn, ett antal liggvagnar och ett antal sovvagnar med både första och andra klass. Tågen får till att börja med försäljning av drycker och “enklare förtäring” från en kupé i tåget.
SJ hoppas så småningom få tag på en restaurangvagn för användning mellan Stockholm och Malmö.
Men de flesta sovvagnarna som skulle använts i nattågen kommer inte att vara klara för trafik till 1 september.
”RDC har i stället ordnat fram ett antal sovvagnar som fram till nyligen användes i Alpen-Sylt Nachtexpress mellan Salzburg och Westerland”, säger Christer Litzell.
Vagnarna, med beteckningen MUn och litteran WLABmz, rymmer 28 sovplatser i första och andra klass. De levererades under 1960- och 1970-talen till CIWL men genomgick en omfattande modernisering 1999 sedan ÖBB övertagit dem.
SJ kommer att ha 17 av de 22 vagnarna som planenligt ska användas för trafiken plats 1 september, resterande fem vagnar levereras under hösten och ersätter successivt de inlånade MUn-vagnarna.
Under tisdagen kom också flera liggvagnar och sittvagnar för de nya nattågen till Sverige. Två vagnar, bland andra denna sittvagn, lämnades i Malmö och två vagnar kördes till Stockholm.
Fem vagnar till Sverige på tisdagen
Under tisdagen anlände fem vagnar till de nya nattågen till Sverige, en sovvagn, en sittvagn och fyra liggvagnar. Tre vagnar kopplades av i Malmö medan två drogs till Hagalund.
”Vagnarna i Malmö ska användas för utbildning av personalen som nu sätter i gång på allvar”, säger Christer Litzell.
Enligt Litzell är intresset för den nya nattågsförbindelsen stort.
”Sovplatserna är mest bokade men det är också många som vill åka liggvagn”, säger han. ”Det är många grupper som bokar nattågsresor”.
”Det har varit osäkert om tillgången på sovvagnar och vi har stoppat bokningen av sovplatserna”, säger Christer Litzell.
”Vi återupptar bokningen innan trafikstarten.”
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Relaterat innehåll:
A-Train köper nya tåg
Inom kort beslutar A-Train vilket företag som får leverera nya motorvagnståg till Arlanda Express. Tågen som blir väsentligt längre än dagens tåg ska vara i drift senast 2031.
Itino krånglar i öst och väst
Dålig tillförlitlighet och brist på reservdelar leder till många inställa turer med Itino-tåg även för Västtrafik och Krösatågen. Men det kan finnas ett ljus i slutet av tunneln.
Ingen Lint till Värmland
Ansträngningarna för att få de fem Lint-tågen som Inlandsbanan köpte 2019 godkända för tågtrafik i Sverige fortsätter. I väntan på godkännande försöker Region Värmland klara trafiken på Fryksdalsbanan med Itino-motorvagarna.
Stora järnvägssatsningar för Arlanda
Infrastrukturen behöver byggas ut och planerade investeringar tidigareläggas om Arlanda flygplats ska kunna få ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet. Den slutsatsen drar den särskilde utredaren Peter Norman i ett första delbetänkande.