Annons:
Smalspårigt jubel i Småland
Tjustbygdens Sparbank fortsätter att stötta smalspårstrafiken mellan Västervik och Hultsfred. Med bidrag på fem miljoner kronor kan en bättre begagnad spårriktare och en större vagnhall tas i bruk nästa år.
Text: Ulf Nyström Foto: Daniel Niklasson
Förvaltnings AB Smålandsbanan (FAS) kommer att köpa en spårriktare som tillverkades av Plasser & Theurer för den östtyska statsbanan (DR). Den byggs under hösten om för 891 millimeters spårvidd. Spårriktaren ägs för närvarande av banunderhållsföretaget Swietelsky och är fotograferad i företages depå utanför Wien.
Annons:
”Det är inte så lätt för ideella krafter att klara allt underhåll som en gammal järnväg och gamla lok och vagnar kräver”, säger Daniel Niklasson, banchef i Förvaltnings AB Smålandsbanan (FAS) som äger den smalspåriga järnvägen mellan Västervik och Hultsfred.
”Därför är det väldigt välkommet med bidraget från Tjustbygdens Sparbank på fem miljoner kronor. Med de pengarna får vi möjlighet att anskaffa en spårriktare och Tjustbygdens Järnvägsförening kan bygga en större vagnhall i Västervik för att härbärgera de flesta av de gamla fordonen.”
Många timmar av ideellt arbete
Varje år reser tusentals resenärer med rälsbussarna mellan Västervik och Hultsfred tack vare föreningsmedlemmarnas hårda arbete.
Tjustbygdens Sparbank har även tidigare stöttat smalspårstrafiken med bidrag, bland annat till byggandet av en vagnhall.
Nu lämnar banken ett bidrag på 3,5 miljoner kronor till inköp av en begagnad spårriktare och på 1,5 miljoner kronor till en utbyggnad av vagnhallen.
”Smalspåret är en del av bygdens kulturarv som tack vare föreningens medlemmar hålls vid liv så att vi som bor här och våra besökare kan få en upplevelse utöver det vanliga”, säger Lotti Jilsmo, verkställande tjänsteman på Sparbanksstiftelsen Tjustbygden.
Smalspåret är en del av bygdens kulturarv som tack vare föreningens medlemmar hålls vid liv så att vi som bor här och våra besökare kan få en upplevelse utöver det vanliga.
Lotti Jilsmo, verkställande tjänsteman på Sparbanksstiftelsen Tjustbygden
”Vi på Sparbanken är stolta över att vi kan bidra till att underhåll av vagnar och spår blir enklare framöver. Vi hoppas att de gulorange rälsbussarna, som är den del av bygdens identitet, ska tuffa lång tid framöver.”
Bra spårläge kräver mycket jobb
Enligt Daniel Niklasson är en av de största utmaningar i bevarandet av smalspåret att skapa och bibehålla ett bra spårläge.
”Med dagens utrustning och mycket hårt arbete kan tre–fyra man få ett hyfsat spårläge på ett par hundra meter på en arbetsdag. Men en spårriktare kan en man skapa ett betydligt bättre spårläge på en betydligt längre sträcka under ett arbetspass”, säger Daniel Niklasson.
Spårläget är spårets läge i höjd- och sidled. Det är avgörande för hur fort man kan köra med bibehållen komfort för passagerarna och oförändrat slitage på räler och fordon.
”Vi har ju den längsta museibanan i landet, 71 kilometer, och behålla ett bra spårläge är en utmaning”.
Förvaltnings AB Smålandsbanan har under lång tid försökt att hitta en mer rationell lösning än den mindre stoppmaskin man förfogar över kan erbjuda. Under pandemin fick föreningen bidrag från Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet för att köpa in en större spårriktare men den tilltänkta maskinen blev dyrare än beräknat och pengarna räckte inte.
Sedan dess har föreningen tittat på olika alternativ inom och utom Sverige.
Hittade lämplig spårriktare i Österrike
”Till slut hittade vi en spårriktare från Plasser & Theurer som den östtyska statsbanan DR köpte strax innan murens fall”, säger Daniel Niklasson.
”Spårriktaren är byggd för 900 millimeters spårvidd och användes på det gamla östtyska smalspårsnätet men det försvann till stora delar efter återföreningen.”
Lotti Jilsmo, verkställande tjänsteperson i Tjustbygdens Sparbank har lämnat fem miljoner kronor i bidrag till Mikael Lövstedt, ordförande i Tjustbygdens Järnvägsförening och Daniel Niklasson, banchef i Förvaltnings AB Smålandsbanan,
De senaste åren har spårriktaren använts av spårvägen i Linz, Österrike, som har samma ovanliga spårvidd.
Spårriktaren ska nu byggas om för 891 mm spårvidd och få modern elektronik och hydraulik.
”Vi vet inte exakt hur stor prislappen blir men den blir i storleksordningen tio miljoner kronor och med bidrag från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen samt närmare tre miljoner kronor i gåvor och bidrag från medlemmar och andra intresserade har vi en klarat en betydande del av finansieringen”, säger Daniel Niklasson.
Ytterligare bidrag ger större vagnhall
För den första utbyggnaden av vagnhallen i Västervik, som nyligen stod klar, fick Tjustbygdens Järnvägsförening som kör tågen på smalspårsbanan 1,6 miljoner kronor av Tjustbygdens Sparbank.
”Genom att vi nu får ytterligare 1,5 miljoner kronor till vagnhallen kan vi få stora delar av våra historiska fordon under tak”, säger Mikael Lövstedt ordförande i Tjustbygdens Järnvägsförening.
Genom att vi nu får ytterligare 1,5 miljoner kronor till vagnhallen kan vi få stora delar av våra historiska fordon under tak.
Mikael Lövstedt, ordförande i Tjustbygdens Järnvägsförening
”I hallen får vi även möjlighet till att skapa en plats där vi kan lyfta fordonen med fordonslyftar på ett säkert sätt.”
Vagnhallsprojektet kommer att påbörjas under hösten och innebär att den pågående byggnationen av ny vagnhall utökas med omkring 60 meter spår under tak.
Bra start på årets trafiksäsong
Säsongen 2024 har börjat bra för smalspåret mellan Västervik och Hultsfred.
”Vi har haft mycket folk på tågen och intresset för att åka med och på oss verkar stort”, säger Daniel Niklasson.
”Vi har haft många tyska turister här. De tycker naturligtvis att det är billigt att turista i Sverige och de vill gärna slippa hettan i Medelhavsområdet.”
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Allt mer gods på järnväg
Godstransporterna på järnväg växer så det knakar. Första halvåret i år fraktades 39,5 miljoner ton gods på tåg i Sverige, 10,5 procent mer än under första halvåret 2021.
Första skidtåget till Alperna
Natten fredag-lördag kördes det första reguljära skidtåget från Sverige till Alperna på årtionden. Snälltåget med åtta vagnar medförde 285 resenärer till flera skidorter i Österrike.
Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren
"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.
Nystart för persontåg i norr
1 april återupptas persontågstrafiken mellan Boden och Haparanda efter 29 år utan ordinarie trafik. Stationen i Haparanda rustas upp och i Kalix byggs en helt ny station.