Annons:
Stora järnvägssatsningar för Arlanda
Infrastrukturen behöver byggas ut och planerade investeringar tidigareläggas om Arlanda flygplats ska kunna få ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet. Den slutsatsen drar den särskilde utredaren Peter Norman i ett första delbetänkande.
Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik
För att Arlanda flygplats ska få bättre tillgänglighet måste tågförbindelser mellan Stockholm och Arlanda bli fler och biljettpriserna sänkas. Det anser utredaren Peter Norman. Arlanda Express på väg mot Arlanda flygplats sprintar förbi SJ:s nattåg mot Luleå mellan Rotebro och Upplands Väsby en kväll i juli 2009.
Delrapporten av Utredningen om stärkt konkurrenskraft för Arlanda flygplats genom ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från flygplatsen lämnades 14 november till regeringen.
Peter Norman, finansmarknadsminister från 2010 till 2014, konstaterar att möjligheten att öka antalet pendel- och regionaltåg till och från Arlanda flygplats bara kan förverkligas genom dialog och förhandling.
Alla ska kunna trafikera Arlanda C
För att nyttan med en omförhandling av avtalet med A-Train AB om Arlandabanan ska komma till stånd krävs att alla aktörer har möjlighet att utöka trafiken i olika relationer som passerar Arlanda Central.
”Enligt min uppfattning bör detta vara ett villkor för omförhandling av avtalet med A-Train AB”, skriver Peter Norman i delbetänkandet.
För att öka tillförlitligheten och tillgängligheten i järnvägstrafiken till och från Arlanda flygplats krävs, enligt Norman, ytterligare resurser för underhåll och vidmakthållande av för järnvägarna mellan Uppsala och Stockholm och det förebyggande underhållet behöver förstärkas.
Mer av underhållet till Stockholm–Uppsala
”Jag utesluter inte att det kan finnas skäl till att föreslå en ökad styrning av Trafikverket för att åstadkomma detta i området”, skriver Norman.
”Det kan gälla såväl prioritering av underhålls- och vidmakthållandeinsatser för olika delar av järnvägsnätet som krav på ett mer samhällsekonomiskt effektivt genomförande av dessa insatser.”
Annons:
Utöver dessa åtgärder tycker sig Norman se ett behov av ett flertal åtgärder för att förstärka kapaciteten och öka tillgängligheten i vissa länkar i järnvägsnätet.
Peter Normans förslag:
- Fyrspåret mellan Uppsala och länsgränsen till Stockholms län bör färdigställas under planperioden 2026–2037.
- Märsta station och bangård bör byggas om under planperioden 2026–2037.
- Signalåtgärder och plattformsförlängning bör genomföras vid Arlanda Central under planperioden 2026–2037.
- Signalåtgärder bör genomföras mellan Solna och Skavstaby under planperioden 2026–2037, hänsyn kan behöva tas till utbyggnad av ERTMS.
- Stations- och bangårdsombyggnader bör genomföras vid Stockholm Central och Tomteboda. Åtgärder vid Tomteboda bangård behöver genomföras först och bör påbörjas under planperioden 2026–2037.
- Utbyggnad av ERTMS i Stockholmsområdet och på Ostkustbanan respektive Arlandabanan bör genomföras. Utbyggnaden är beroende av den nationella utbyggnadsplanen för ERTMS. Sannolikt färdigställande sker under slutet av planperioden 2026–2037 samt i början av perioden 2038–2049.
Peter Norman bedömer att förslagen för att förbättra järnvägssystemet i Stockholm- och Mälardalsregionen kan bli svåra att finansiera inom nuvarande ekonomiska ramar för infrastrukturplaneringen.
”Jag ser behov av att lansera ett Arlandapaket som innefattar bland annat de föreslagna åtgärderna fram till år 2050”, skriver han.
”Hög kostnad men stor nytta”
”Dessa åtgärder uppgår till en betydande kostnad, men jag bedömer preliminärt att nyttan för samhället överstiger detta. Dessa åtgärder är av stor betydelse för Stockholm- och Mälardalsregionen och för Sverige som helhet i och med att de bidrar till ökad tillförlitlighet, kapacitet och tillgänglighet till såväl Arlanda flygplats som Stockholms- och Mälardalsregionen.”
Peter Norman ska återkomma med ytterligare förslag till åtgärder som även sträcker sig till perioden efter år 2050.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Sweco utreder del av Göteborg–Borås
Trafikverket har gett Sweco i uppdrag att bistå med konsulttjänster för att planera byggandet av en dubbelspårig järnväg för delsträckan Bollebygd, som är en del av den nya järnvägen mellan Borås och Göteborg.
Regionerna tvingas rädda tågtrafik i norr
Norrtåg får inte något ökat bidrag från Trafikverket för den upphandlade tågtrafiken under 2025. De fyra regionerna i norra Sverige tvingas skjuta till pengar för att upprätthålla trafiken.
Snälltåget kör Göteborg–Jämtland
Snälltågets nattåg mellan Malmö och Storlien kommer under fem veckor i sommar att köras via Göteborg. Troligen kommer nattågen att köras via Göteborg även under vintersportsäsongen och sommaren 2026.
Region och kommuner förordar östlig infart till Luleå
Region Norrbotten och Norrbottens Kommuner anser att en östlig infart via Luleå flygplats är den långsiktigt bästa lösningen för Norrbotniabanan. De anser också att utredningen, som lett till att Trafikverket vill se en västlig dragning, har flera allvarliga brister.