Annons:
Stora järnvägssatsningar för Arlanda
Infrastrukturen behöver byggas ut och planerade investeringar tidigareläggas om Arlanda flygplats ska kunna få ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet. Den slutsatsen drar den särskilde utredaren Peter Norman i ett första delbetänkande.
Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik
För att Arlanda flygplats ska få bättre tillgänglighet måste tågförbindelser mellan Stockholm och Arlanda bli fler och biljettpriserna sänkas. Det anser utredaren Peter Norman. Arlanda Express på väg mot Arlanda flygplats sprintar förbi SJ:s nattåg mot Luleå mellan Rotebro och Upplands Väsby en kväll i juli 2009.
Delrapporten av Utredningen om stärkt konkurrenskraft för Arlanda flygplats genom ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från flygplatsen lämnades 14 november till regeringen.
Peter Norman, finansmarknadsminister från 2010 till 2014, konstaterar att möjligheten att öka antalet pendel- och regionaltåg till och från Arlanda flygplats bara kan förverkligas genom dialog och förhandling.
Alla ska kunna trafikera Arlanda C
För att nyttan med en omförhandling av avtalet med A-Train AB om Arlandabanan ska komma till stånd krävs att alla aktörer har möjlighet att utöka trafiken i olika relationer som passerar Arlanda Central.
”Enligt min uppfattning bör detta vara ett villkor för omförhandling av avtalet med A-Train AB”, skriver Peter Norman i delbetänkandet.
För att öka tillförlitligheten och tillgängligheten i järnvägstrafiken till och från Arlanda flygplats krävs, enligt Norman, ytterligare resurser för underhåll och vidmakthållande av för järnvägarna mellan Uppsala och Stockholm och det förebyggande underhållet behöver förstärkas.
Mer av underhållet till Stockholm–Uppsala
”Jag utesluter inte att det kan finnas skäl till att föreslå en ökad styrning av Trafikverket för att åstadkomma detta i området”, skriver Norman.
”Det kan gälla såväl prioritering av underhålls- och vidmakthållandeinsatser för olika delar av järnvägsnätet som krav på ett mer samhällsekonomiskt effektivt genomförande av dessa insatser.”
Annons:
Utöver dessa åtgärder tycker sig Norman se ett behov av ett flertal åtgärder för att förstärka kapaciteten och öka tillgängligheten i vissa länkar i järnvägsnätet.
Peter Normans förslag:
- Fyrspåret mellan Uppsala och länsgränsen till Stockholms län bör färdigställas under planperioden 2026–2037.
- Märsta station och bangård bör byggas om under planperioden 2026–2037.
- Signalåtgärder och plattformsförlängning bör genomföras vid Arlanda Central under planperioden 2026–2037.
- Signalåtgärder bör genomföras mellan Solna och Skavstaby under planperioden 2026–2037, hänsyn kan behöva tas till utbyggnad av ERTMS.
- Stations- och bangårdsombyggnader bör genomföras vid Stockholm Central och Tomteboda. Åtgärder vid Tomteboda bangård behöver genomföras först och bör påbörjas under planperioden 2026–2037.
- Utbyggnad av ERTMS i Stockholmsområdet och på Ostkustbanan respektive Arlandabanan bör genomföras. Utbyggnaden är beroende av den nationella utbyggnadsplanen för ERTMS. Sannolikt färdigställande sker under slutet av planperioden 2026–2037 samt i början av perioden 2038–2049.
Peter Norman bedömer att förslagen för att förbättra järnvägssystemet i Stockholm- och Mälardalsregionen kan bli svåra att finansiera inom nuvarande ekonomiska ramar för infrastrukturplaneringen.
”Jag ser behov av att lansera ett Arlandapaket som innefattar bland annat de föreslagna åtgärderna fram till år 2050”, skriver han.
”Hög kostnad men stor nytta”
”Dessa åtgärder uppgår till en betydande kostnad, men jag bedömer preliminärt att nyttan för samhället överstiger detta. Dessa åtgärder är av stor betydelse för Stockholm- och Mälardalsregionen och för Sverige som helhet i och med att de bidrar till ökad tillförlitlighet, kapacitet och tillgänglighet till såväl Arlanda flygplats som Stockholms- och Mälardalsregionen.”
Peter Norman ska återkomma med ytterligare förslag till åtgärder som även sträcker sig till perioden efter år 2050.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Godstågen prioriteras när Botniabanan öppnas
Klockan 15 i eftermiddag börjar tågen åter att rulla på Botniabanan mellan Härnösand och Örnsköldsvik efter åtta dygn med tågstopp. Godstågen får högsta prioritet. Norrtåg och SJ tvingas vänta en vecka innan de kan köra alla sina tåg.
Tågen kan rulla på måndag
Tågtrafiken på Botniabanan kan troligen återupptas klockan 15 måndag 15 september. Den prognosen gav Trafikverket på torsdagseftermiddagen. Det är fortfarande oklart när Stambanan genom Övre Norrland och norra delen av Ådalsbanan kan öppnas.
Många trummor ur funktion
Den pågående klimatförändringen ger ökade regnmängder och fler skyfall. Efter årtionden av eftersatt underhåll av de svenska järnvägarna är många trummor igensatta eller raserade.
Inlandsbanan livlina för godset
Det är fortfarande osäkert när Ådalsbanan, Botniabanan och Stambanan genom Övre Norrland åter kan öppnas för trafik. Tills vidare kan en liten del av järnvägsgodset transporteras mellan norr och söder på Inlandsbanan.
