Våra temasidor 

Godstågstrafiken till Mariestad har ställts in och tågtransporterna av pappersmassa från Värö bruk till kontinenten har flyttats till lastbil. Godstågsbolagen kämpar mot billiga landsvägstransporter men det finns ljusglimtar.

Antalet godståg ökar sakta men säkert. Två nygamla transporter har kommit igång, tre förbindelser har fått utökad trafik, i maj kommer en förbindelse mellan nord och väst och i december en mellan öst och nord.

Den svenska lokparken är i stort behov av upprustning och modernisering. Nya, moderna lok med HVO i tanken förflyttar den svenska lokparken från dåtid till framtid på nolltid. Med Vossloh Locomotives DE 18 minskar koldioxidutsläppen med mer än 50 procent.

Det finns ingenting som gör mig så nervös för godstågens framtid som när man börjar prata om att klimatet kommer innebära att godstrafiken på järnväg måste öka.

Ett kapitaltillskott på 1,4 miljarder kronor kan rädda det statliga godstågsbolaget Green Cargo. Men extremt billiga landsvägstransporter gör framtiden oviss för alla godstågsbolag.

De flesta godstågsbolagen i Sverige redovisar mycket blygsamma vinster eller ordentliga förluster. Bristen på kapital försvårar anskaffningen av nya lok och vagnar och en effektivisering av transporterna.

Kraftvärmeverket i Värtan är det största som eldas med biobränsle i Sverige. Det förser motsvarande 190 000 lägenheter med värme och genererar el som kan ladda 150 000 elbilar.

Lastningen går som tåget. Lossningen går som tåget. Men tåget går inte som tåget. Det blir många inbromsningar och många tunga starter när 1 200 ton bränsleflis transporteras från Småland till Stockholm.

Automatkoppel gör godstågstrafiken lite snabbare och mycket säkrare. Men kostnaden är enorm. Att förse Europas 500 000 godsvagnar beräknas kosta 50-100 miljarder kronor.

För att minska bullret från bromsande godståg i Tyskland tvingas godstågsbolag i nästan hela Europa byta bromsblock på många godsvagnar. Resultatet kan bli fler tågolyckor i Sverige och Finland.

LKAB kan tvingas minska produktionen på grund av kapacitetsbristen på Malmbanan. Lagren av järnmalm har inte kunnat minskas efter vinterns två tågurspårningar och de långa trafikstoppen.

Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.

Vid en konferens nyligen berättade en person för mig att vi i Sverige på 1850-talet satsade uppemot en fjärdedel av statens utgifter på att bygga järnväg och att staten lånade betydande belopp. Tänk om man haft dagens sätt att resonera på den tiden. Då hade det aldrig blivit några järnvägar.

Som vanligt sker många banarbeten under påskhelgen i år. Många tåg ställs in, många tåg ersätts med buss längre eller kortare sträckor och många tåg leds om med längre restid som följd.

Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.

Utvecklingen av Tomteboda ska stärka Stockholms framtida tågkapacitet. Sweco har fått i uppdrag av Trafikverket att ta fram förslag för utveckling av området med målet att modernisera bangården för att möta dagens och framtidens behov och samtidigt avlasta Stockholms Centralstation.

En väl fungerande järnväg är ett väl underhållet system där de tåg som rullar är stora och effektiva. Hur skapar vi mekanismer som leder dit? Det skriver Mats Nyblom om i den här krönikan.

Hur hårt utnyttjad är egentligen den svenska infrastrukturen? Vad kan vi göra åt det? Knepiga frågor som Mats Nyblom försöker bringa lite klarhet i.

Det kommer att ta flera veckor innan trafiken kan återupptas på Malmbanan mellan Björkliden och Riksgränsen. Räler, sliprar och kontaktledning är skadade. Men det finns inga tecken på sabotage eller annan yttre påverkan.

Det går att effektivisera järnvägsunderhållet. Men det krävs ökat samarbete inom branschen, nya underhållskontrakt, ny reservdelsstrategi och fler växelbyten. Det skriver Trafikverket i en rapport till regeringen.