Annons:
Trafikverket får tung kritik: missar målen och räknar fel
En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.
Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.
“Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör”, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. I en sammanställning som presenteras på 2030-sekretariatets hemsida finns kritiken sammanfattad i fem punkter:
- Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
- Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
- Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
- Basprognosen ifrågasätts
- Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet
Sammanställningen redogör för kritiken punkt för punkt: vari kritiken består, vilka som uttrycker den, och hur. Till exempel tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås och får medhåll av såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket.
På samma sätt ifrågasätter en lång rad myndigheter de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.
“Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven istället för bilen som primärt färdslag”, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.
En motsvarande granskning gjordes år 2021, när det förra inriktningsunderlaget presenterades. Organisationen Klimatkommunerna skrev då att ”de många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik.”.
Våren 2024 noterar IVL och 2030-sekretariatet att kritiken är – i princip – densamma nu som då.
Läs sammanfattningen här.
FOTO: 2030-sekretariatet
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Snart byggstart för Ostlänken
6 november tas första spadtaget för bygget av Ostlänken vid Gerstaberg söder om Södertälje. Efter mer än 30 års diskussioner och tio år av planering påbörjas bygget av den nya järnvägen mellan Järna och Linköping. Någon gång efter 2035 ska Ostlänken vara klar, men det är osäkert när.
WSP anpassar Luleå bangård
WSP vinner ytterligare ett projekt knutet till Norrbotniabanan och får uppdraget av Trafikverket att utveckla Luleå C. Projektet möjliggör den framtida anslutningen till Norrbotniabanan, men är också av stor vikt i Luleås utveckling som en central knutpunkt för såväl transporter från norr och i öst-västlig riktning, som för den lokala och regionala persontrafiken.
Snart full fart i 160-växel
Den första växeln som tillåter 160 km/h till avvikande spår tas i drift 23 oktober. Men den har legat på plats i Härad på Svealandsbanan sedan i maj förra året. Det har tagit 17 månader att få klartecken från Transportstyrelsen.
Nytt tåg sätter fundamenten
Med start i augusti nästa år byts kontaktledningsanläggningen mellan Uddevalla och Strömstad. Med ett nytt fundamentsättningståg kan bytet ske snabbare än med den metod som används på Västra stambanan mellan Olskroken och Alingsås.
EU-beslut om spårkapacitet i vår
Johan Danielsson (S) blir ansvarig förhandlare för den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet när parlamentet och rådet ska enas om en kapacitetsförordning för de europeiska järnvägarna.
Omtag Svensk Järnväg släpper ny rapport
Infrastrukturen är en fråga för hela Sverige. Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Det konstaterade Omtag Svensk Järnväg på sitt senaste seminarium i Stockholm 8 oktober 2024.
Fler allvarliga järnvägsolyckor 2023
Svensk järnväg är säker – men riskerna har ökat jämfört med föregående år. Det visar Transporstyrelsens nya säkerhetsrapport för järnväg.
Tekniken satte stopp vid SJ:s biljettsläpp
SJ:s julbiljettsläpp på onsdagsmorgonen drabbades av tekniska problem, vilket försvårade för resenärer att boka sina biljetter. Detta trots det digitala kösystem som införts för att hantera hög efterfrågan.
VR:s snabbtåg byter namn till Grodan
Efter en omröstning bland resenärer är det nu klart vilket nytt namn det blir på ett av VR:s snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg. Det vinnande alternativet blev Grodan med 42 procent av rösterna. På andra plats kom Ei saa peittää, medan Grönluvan fick minst antal röster.
Liten nytta med trådbyteståg
Ett trådbyteståg hade inte förkortat den tid det tar att byta elkraftanläggningen mellan Olskroken och Alingsås mer än marginellt. Det är, enligt Trafikverket, sättningen av nya fundament för nya kontaktledningsstolpar som tar tid.
