Annons:
Trafikverket får tung kritik: missar målen och räknar fel
En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.
Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.
“Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör”, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. I en sammanställning som presenteras på 2030-sekretariatets hemsida finns kritiken sammanfattad i fem punkter:
- Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
- Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
- Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
- Basprognosen ifrågasätts
- Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet
Sammanställningen redogör för kritiken punkt för punkt: vari kritiken består, vilka som uttrycker den, och hur. Till exempel tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås och får medhåll av såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket.
På samma sätt ifrågasätter en lång rad myndigheter de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.
“Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven istället för bilen som primärt färdslag”, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.
En motsvarande granskning gjordes år 2021, när det förra inriktningsunderlaget presenterades. Organisationen Klimatkommunerna skrev då att ”de många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik.”.
Våren 2024 noterar IVL och 2030-sekretariatet att kritiken är – i princip – densamma nu som då.
Läs sammanfattningen här.

FOTO: 2030-sekretariatet
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Bygget av spårvagnsdepå i Nåntuna fortskrider
Regionfullmäktige i Uppsala har fattat beslut om att investeringen i att bygga en depå för Uppsala spårväg ska gå vidare. Det innebär att projektet övergår från förberedelsefas till genomförandefasen. Förutsättningen är att detaljplanen för depån vinner laga kraft. Den totala investeringen får uppgå till högst 1 415 miljoner kronor.
Tågen kör i full hastighet igen efter snabb reparation av rälsen
Den 16 januari sänkte Trafikverket hastigheten för tågen på vissa sträckor söder om Stockholm för att kunna laga sprickor i rälsen. Sprickorna har åtgärdats snabbare än förväntat och nu rullar tågen i full hastighet igen.
Klartecken för 14 järnvägsprojekt
Regeringen har beslutat om byggstart 2025-2027 för Norrbotniabanan mellan Dåva och Skellefteå, förlängning av fyra mötesstationer på Malmbanan och kapacitetshöjande åtgärder på Godsstråket genom Bergslagen.
Norra Bohusbanan får ny elanläggning
Nu inleds bytet av kontaktledningsanläggningen mellan Uddevalla och Strömstad. Den 75 år gamla anläggningen har tjänat ut. Samtidigt byggs ny plattform i Uddevalla och banan trädsäkras.
Snödriva orsakade urspårning på Malmbanan
Urspårningen av malmtåg 9915 i Vassijaure 24 februari förra året orsakades av hårt packad snö i ett trasigt snögalleri i samband med hårda vindar och stora temperaturskillnader.
Mjukvarufel stoppar nya spårvagnar i Göteborg
Göteborgs nya superlånga spårvagn M34 har tillfälligt tagits ur trafik på grund av ett mjukvarufel. Den 45 meter långa vagnen invigdes den 17 januari men har nu stoppats efter att tester visat för hög strömförbrukning, vilket kan påverka övrig trafik.
Rekordår för Arlanda Express
Arlanda Express var Sveriges mest punktliga tågföretag 2024 med en punktlighet på i snitt 95,6 procent. Dessutom har företaget uppnått nettonollutsläpp ett år tidigare än planerat.
Inga X2000-tåg till Köpenhamn
SJ har beslutat ställa in trafiken med X2000 mellan Malmö och Köpenhamn till mitten av december i år. Orsaken är brist på fungerande snabbtåg.
Spårvagnstrafik ställs in i Göteborg
Den 8–22 februari går inga spårvagnar över Hisingsbron. Bussar ersätter mellan Nordstan och Varmfrontsgatan. Resenärer uppmanas söka sin resa i appen Västtrafik To Go.
Upprustningen av Västra stambanan påbörjad
Arbetet med bytet av kontaktledningsanläggningen på Västra stambanan mellan Olskroken och Alingsås har inletts. Först byts elanläggningen på nedspår mellan Sävenäs hållställe och Partille.