Annons:
WSP anpassar Luleå bangård
WSP vinner ytterligare ett projekt knutet till Norrbotniabanan och får uppdraget av Trafikverket att utveckla Luleå C. Projektet möjliggör den framtida anslutningen till Norrbotniabanan, men är också av stor vikt i Luleås utveckling som en central knutpunkt för såväl transporter från norr och i öst-västlig riktning, som för den lokala och regionala persontrafiken.
FOTO: Johan Grahn/WSP
Uppdraget innebär delvis att WSP anpassar Luleå bangård för anslutningen till Norrbotniabanan, den 27 mil nya järnvägssträcka som utvecklas mellan Umeå och Luleå.
Satsningen på den nya sträckan ses anses ha stor betydelse för tillväxten och utvecklingen i regionen och spelar samtidigt en viktig roll för industrisatsningarna i norra Sverige, för såväl godstrafiken som kompetensförsörjningen.
I WSPs uppdrag ingår också att förbereda Luleå C för det planerade dubbelspåret Luleå–Boden och att öka tillgängligheterna för resenärerna på stationen.
“Just det här projektet handlar om mycket mer än Norrbotniabanan. Luleå är en stad i spännande förändring och ett viktigt nav när norra Sverige växer”, säger Åsa Zeinetz, chef för Järnväg på WSP.
“Luleå C är en knutpunkt både för att binda samman industrierna i norr med resten av Sverige och ända ner på kontinenten. Det gäller även förbindelserna med Finland och Norge.”
I projektet tas åtgärder fram för ett byte av det befintliga signalställverket och uppdragstiden löper från 2025 till 2028, med option till ytterligare uppdrag med en löptid fram till 2032.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
Nytt dubbelspår för godstågen
Om två år ska Godsstråket genom Bergslagen fått dubbelspår mellan Avesta Krylbo och Dalslund, bangården i Avesta Krylbo fått 17 nya växlar och de flesta driftplatserna mellan Avesta Krylbo och Storvik ska ha förlängts och försetts med utrustning för samtidig infart.
Stora satsningar men lägre bidrag till Inlandsbanan
Nya räler mellan Brunflo och Sveg och flera förlängda mötesstationer. På Inlandsbanan genomförs i år och nästa år de första större investeringarna för att banan ska klara ökade krav på militära transporter. Men samtidigt vill regeringen kraftigt minska driftbidraget till Inlandsbanan.
Klart linjeförslag för Norrbotniabanan genom norra Piteå
Arbetet med Norrbotniabanan genom norra Piteå går vidare. Nu har Trafikverket tagit fram en förordad linje mellan Öjebyn och Rosviksbodarna som blir utgångspunkt för den fortsatta planeringen av järnvägen.
Arlanda express bygger för nästa generation
Arbetet med att bygga ut A-Trains depå på Arlanda är igång. Utbyggnaden är en del av A-Trains långsiktiga investering i nästa generations Arlanda express-tåg och förbereder anläggningen för sju nya, längre tåg med över 50 procent högre passagerarkapacitet.
Fritt fram för höghastighetsväxlar
Transportstyrelsen har efter moget övervägande godkänt användningen av höghastighetsväxlar för 160 km/h till avvikande huvudspår. Inom kort läggs två sådana växlar in i Gerstaberg för Ostlänkens anslutning till Västra stambanan.
Mer importgods på järnväg
Den ökade importen av konsumtionsvaror inför Black Friday och julhandeln medförde att antalet containrar som hanterades i Göteborgs hamn var det högsta antalet under någon septembermånad hittills. Hälften av det importerade godset gick vidare på järnväg.
Nya spår på övergiven järnväg
1990 lades tågtrafiken mellan Jörn och Arvidsjaur ner. 36 år senare får åtta kilometer av banan nytt spår med betongsliprar och helsvetsade räler. Trafikverket undersöker hur övergivna banor kan förvandlas till fungerande järnvägar.
Fyra svenska järnvägsprojekt riskerar missa EU:s tidsmål
Ostlänken, Göteborg–Landvetter–Borås, kapacitetsutbyggnaden Hässleholm–Lund och Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå pekas ut som riskprojekt i den nya arbetsplanen för transportkorridoren Skandinavien–Medelhavet.
Green Cargo tar över Årsta kombiterminal
Från och med 1 oktober 2026, är Green Cargo terminaloperatör för Årsta kombiterminal. Genom avtal med Jernhusen tar Green Cargo över driften av en av Sveriges viktigaste noder för intermodala transporter till och från Mälardalen.
Fler invånare när tågen stannar
Orter som fått tågstation har haft en starkare befolkningsutveckling än jämförbara orter utan tågtrafik. Efter 20 år var den beräknade skillnaden drygt 18 procent, enligt en svensk studie.
