Publicerad: 2023-11-22

40 quick fixes för svensk järnväg – vad väntar vi på?

I förra veckan presenterade SJ inom ramen för Omtag Svensk Järnväg en analys över 40 snabba åtgärder som ger resultat. Järnvägsbranschen visade för första gången upp en enad ansats. Det gläder ett resenärshjärta att man sätter sig ner, kraftsamlar, prioriterar och tänker gemensamt.

Jonas Friberg

Jonas Friberg

Nätverksexpert, organisationskonsult och ledarskapsutbildare med hundratusentals kilometer tågresor i bagaget. Ordförande i Resenärerna.

Foto: Johan Siirak

Jag hade förmånen att tillsammans med representanter för nära nog alla som har intresse i svensk järnväg att få vara med. Energin i rummet gav en känsla jag inte upplevt sedan Rail Forum Sweden samlade fokus på järnvägen för 30 år sedan. Sedan dess har vi fått X2000, mångfald på spåren och en gigantisk tillväxt. Nu måste det här tas vidare och det gör initiativet Omtag Svensk Järnväg.

Det blir ju inte färre fel på tåg och järnvägar och fler tåg i tid av att vi vet vems ”fel” det är. Utan av att man gemensamt löser problemen.

Gemensamt perspektiv bådar gott

Att SJ AB och Green Cargo tar ett gemensamt perspektiv kring systemet och att andra operatörer och intressenter också tänker helhet, gemensamt och system bådar gott. Såg jag något sådant? Absolut, bara initiativet och att se vad som kan göras snabbt och enkelt är bra och att Trafikverket bejakar detta. Många kunniga talare, från SJ:s vd och Trafikverkets generaldirektör till rapportskrivare och näringsliv. Men vi såg också politiken i form av ansvarig minister och några ledamöter från trafikutskottet prata. Och det verkar vara samstämmigt att få saker gjort på kort och lång sikt.

Ett par saker tar jag direkt med mig i citat; Andreas Carlsson som ansvarig minister använde uttrycket Formel 1 depå-stopp för underhållsarbete på järnvägen, välplanerat, snabbt, effektivt och så liten påverkan på transportköpare, resenärer och tågoperatörer som möjligt,

Bygg färdigt nu

Socialdemokraternas representant jämförde perspektiven i trafikfrågor med hur det varit i utbildningsutskottet. Vi bygger man färdiga skolor, man säger inte att här är ett klassrum, men matsalen och nästa klassrum kommer om åtta år.

40 snabba åtgärder för svensk järnväg

Under de senaste dryga tre decennierna, från 1990 till 2022, har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Samtidigt har underhållsskulden ökat och järnvägsnätet krympt med någon enstaka procent.

Jonas Friberg anser att det är dags att få från ord till handling, från samverkan till verkstad. Bild från oktober 2023 vid renoveringen av bergtunnlarna på Bohusbanan mellan Stenungsund och Uddevalla.

Annons:

Pär Helgesson och Erica Kronhöffer från SJ respektive Green Cargo belyste systemperspektivet. Ett triangelspår för trafiken till Skoghall kan tyckas som en lokal fråga, men det kan öka effektiviteten och kapaciteten långt från Skoghall. Bland annat minskar behoven av rundgång på Karlstads central vilket frigör kapacitet för persontrafiken.

Rapportförfattarna skickade tydligt med att det kanske är dags att gå från att vidmakthålla och förvalta till att ha ett fokus på att åstadkomma världsklass och det gör man bäst tillsammans tänker jag.

Många lönsamma investeringar

Att många investeringar i underhållet är så lönsamma hade inte jag tänkt på. Att minska risken för fel och akuta åtgärder är lönsamt och återbetalar sig snabbt.

Så sluta samverka och börja göra gemensamma actions. För vi resenärer och kunder vill inte ha planer, vi vill ha actions och vi vill vara stolta över vår järnväg; medborgare, kunder och alla dem som jobbar med den.

Jag har upplevt så många stolta järnvägare på senare år i lok och på tågen. Låt oss alla hjälpas åt nu och få en järnväg i världsklass för svensk tillväxt med möjligheter till snabba och miljövänliga transporter av varor och nya jobb, studier och möjlighet fritidsresor.

Jonas Friberg

ANNONS:

Relaterat innehåll:

KapacitetKrönika

Det är något grundläggande fel

Vid en konferens nyligen berättade en person för mig att vi i Sverige på 1850-talet satsade uppemot en fjärdedel av statens utgifter på att bygga järnväg och att staten lånade betydande belopp. Tänk om man haft dagens sätt att resonera på den tiden. Då hade det aldrig blivit några järnvägar.