Annons:

Publicerad: 2023-11-16

40 snabba åtgärder för svensk järnväg

Under de senaste dryga tre decennierna, från 1990 till 2022, har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Samtidigt har underhållsskulden ökat och järnvägsnätet krympt med någon enstaka procent.

Text och foto: Peter Johnsson

Anledningen till seminariet är en rapport, ”Järnvägslyftet – kostnadseffektiva åtgärder för ökad kapacitet i järnvägssystemet”, som ekonomie doktor Fredrik Bergström och Tore Englén, senior rådgivare på WSP, skrivit på uppdrag av Omtag Svensk Järnväg. Rapporten lyfter fram exempel på kostnadseffektiva åtgärder som kan aktiveras på kort sikt, det vill säga den närmaste tioårsperioden.

Annons:

Den 15 november bjöd initiativet Omtag Svensk Järnväg in till seminariet 40 quick fixes för järnvägen.

”Järnvägen är central för tillväxten i Sverige och erbjuder en enorm potential”, konstaterade SJ:s vd Monica Lingegård och hälsade deltagarna välkomna.

Anledningen till seminariet är en rapport, Järnvägslyftet – kostnadseffektiva åtgärder för ökad kapacitet i järnvägssystemet, som ekonomie doktor Fredrik Bergström och Tore Englén, senior rådgivare på WSP, skrivit på uppdrag av Omtag Svensk Järnväg. Rapporten lyfter fram exempel på kostnadseffektiva åtgärder som kan aktiveras på kort sikt, det vill säga den närmaste tioårsperioden.

”Vi på SJ har tagit initiativ till Omtag Svensk Järnväg eftersom vi måste kunna lita på järnvägen, så att våra tåg kommer i tid och går i tid. Men för att nå dit krävs stora investeringar”, sa hon.

Som ett komplement till långsiktiga satsningar behövs kraftfulla åtgärder här och nu.

“40 quick fixes bättre än en”

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, som också var på plats, välkomnade rapporten.

”Vi vet alla att vi har stort behov av upprustning. Vi behöver tänka nytt och är nyfikna på rapporten och kommer att sätta oss in i den i detalj”, sa han och beskrev åtgärder som redan aktiverats som kapacitetshöjande åtgärder i Skåne, sträckan Göteborg–Borås och projekt i Västerbotten och Norrbotten.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson konstaterade direkt att 40 quick fixes är bättre än en och avslöjade att han hade börjat med att smygtitta på rekommendationerna i slutet av rapporten.

”Hela Sverige måste fungera. Vi måste göra stora satsningar på transportinfrastrukturen och då är alla fyra trafikslag viktiga och måste hänga ihop som en enhet”, sa han.

”Järnvägen har tjänat oss väl historiskt. Den är också fortsatt ryggraden i svensk ekonomi, eftersom den till stora delar är elektrifierad och därmed också avgörande för den gröna omställningen”, sa Andreas Carlson.

Underhåll ska bli Formel 1

Underhållet ska skötas som ett formel 1-depåstopp, menade infrastrukturministern som förklarade att det finns stor potential att vässa underhållet. Det ska ske avgränsat, snabbt och effektivt.

”Vi banar just nu väg för hur järnvägsunderhållet ska gå till i framtiden, och jag hoppas att Sverige blir en förebild i Europa”, sa han.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson konstaterade direkt att 40 quick fixes är bättre än en och avslöjade att han hade börjat med att smygtitta på rekommendationerna i slutet av rapporten.

Andreas Carlson nämnde också den militära mobiliteten som en ny prioritering för regeringen och en fråga som också lyfts inom det nordiska ministersamarbetet.

”I flera fall finns stora synergier med godsstråken”, konstaterade infrastrukturministern.

Lönsamt att betala av underhållsskulden

Fredrik Bergström och Tore Englén har gått igenom och kartlagt flera projekt som de bedömer som samhällsekonomiskt lönsamma. Ett 30-tal finns inte med i nationell plan och ett tiotal finns med, men har väldigt sent planerat genomförande.

”Alla dessa hade mått bra av att prioriteras”, konstaterade Tore Englén.

”Att betala av på underhållsskulden är oerhört samhällsekonomiskt motiverat och lönsamt, för det minskar i samma andetag kostnaden för akuta underhållsåtgärder.”

Fredrik Bergström förklarade hur olika typer av trimningsåtgärder skulle lyfta järnvägssystemet och förklarade att stort fokus måste sättas på att få bättre koll på anläggningen, få till tydligare underhållsplaner, modern teknik och på att utnyttja underhållsfönstren bättre och effektivare.

”Det är dags för en perspektivförflyttning. Vi måste lämna 1950-talet och inställningen nu tar vi tag i det här. Vi vill hålla världsklass”, sa han.

Svenska Turistföreningen lyfte fjärrtågen

Daniel Skog från Svenska Turistföreningen ställde en fråga om det tydliga fokuset på att öka godstrafik och arbetspendling på järnvägen och hur rapporten har diskuterat kring fjärrtågstrafiken.

”Vi är i Sverige dåliga på att bedöma den interregionala tillgänglighetens betydelse för ekonomisk utveckling. Den är lite en bortglömd del i den samhällsekonomiska analysen. Alla delar är viktiga i systemet och vi ser att fjärrtågen har en stark utveckling. Många väljer till exempel tåget när de ska resa av klimatskäl. Det är en del av den här positiva trenden”, svarade Tore Englén.

Erika Kronhöffer, kommunikations- och hållbarhetschef på Green Cargo tycker att rapporten ger hopp.

”Den ger hopp. Den belyser de lågt hängande frukterna och känns på riktigt. Jag hoppas verkligen att det blir verkstad för de här åtgärderna som har effekt på kort och medellång sikt”, sa hon.

“Vi behöver en kapacitetshöjning här och nu”

”Det är väldigt mycket som ska vara på plats 2040 och 2050 och det räcker inte. Vi behöver en kapacitetshöjning här och nu.”

Pär Helgesson, ansvarig för samhällskontakter på SJ konstaterade att trafiken ökat med 65 procent, det tuffa utgångsläget till trots, och att persontrafiken mer än dubblerats.

”Det som är lite nytt för mig är den höga graden av självfinansiering som det innebär att ta sig an underhållsskulden. När vi får ordning på systemet, minskar behovet av akuta insatser. Det vi lägger ut får vi ju tillbaka nästan direkt”, sa han.

Budskapet till beslutsfattarna från de båda var ”vad väntar vi på? läs rapporten och elda igång verkstaden”.

Korta planeringstider oacceptabla

Både Per Lyrvall, vd Stora Enso och Stefan Sjöstrand, vd Skistar, representerade näringslivet på scenen.

”Många vill ta tåget till skidbacken. 14 procent gör det men 40 procent vill det. För Sälenfjällen hade en utbyggd järnväg varit en jättemöjlighet för våra besökare”, sa Stefan Sjöstrand.

”Jag upplever att politiker och regering verkligen börjat lyssna och sätta sig in i våra utmaningar det senaste året”, sa Per Lyrvall och fortsatte:

”Däremot är de korta planeringstiderna oacceptabla för oss. Vi måste få besked i god tid så att vi kan planera produktion och transporter.”

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, som också var på plats, välkomnade rapporten. ”Vi vet alla att vi har stort behov av upprustning. Vi behöver tänka nytt och är nyfikna på rapporten och kommer att sätta oss in i den i detalj”, sa han.

De trafikpolitiska talespersonerna Maria Stockhaus (m) och Gunilla Svantorp (s) avslutade dagen.

”Jag ser ett skifte i politiken i hur vi investerar i järnväg. Jag upplever att infrastrukturministern satt press på Trafikverket på ett helt nytt sätt”, sa Maria Stockhaus, som också pekade på planeringsprocessen som hon menar behöver göras annorlunda.

Gunilla Svantorp lyfte flera platser som behöver mer eller ny järnväg, till exempel Ludvika och Skellefteå, och efterlyste också en vision för framtidens järnväg.

De båda stöttade behovet av att koppla ihop trafikslag och betonade järnvägens centrala roll.

Rapportens slutsatser kan grovt sammanfattas i sex områden med kostnadseffektiva åtgärder som kan stärka järnvägens kapacitet och tillförlitlighet på kort sikt (5–10 år)

  • Öka reinvesteringarna kraftigt, med sikte på att inom tio år reducera underhållsskulden markant.
  • Genomför samhällsekonomiskt motiverade investeringarna för ökad kapacitet och prioritera snabbt genomförande – både de som hamnat utanför den nationella planen och sådana som kan tidigareläggas.
  • Genomför ett omfattande program med trimningsåtgärder.
  • Effektivisera underhållet genom att använda moderna effektiva maskiner och prioritera snabbt genomförande och låg trafikpåverkan vid upphandling av underhåll.
  • Se över och effektivisera reglering, planering och administration för att skapa extra kapacitet.
  • Låt näringslivets perspektiv få större genomslag i arbetet med att öka järnvägens kapacitet och tillförlitlighet.

För att kraftfullt kunna arbeta både med järnvägens långsiktiga och kortsiktiga behov rekommenderar rapportförfattarna Trafikverket att skapa en särskild enhet som får ett prioriterat uppdrag att åtgärda den typ av förbättringsförslag som lyfts fram. Denna enhet skulle säkerställa ett högt tempo och stor genomförandekraft. Rapporten föreslår att en sådan enhet rapporterar direkt till Trafikverkets ledning.

Exempel på lönsamma järnvägsinvesteringar som exkluderats från nationell plan

  • Västkustbanan, Halmstad C, kapacitet (del 2), uppställningsspår
  • Västkustbanan, Lekarekulle, förbigångsspår
  • Märsta station och bangårdsombyggnad
  • Värmlandsbanans anslutning till Västra stambanan, högre kapacitet
  • Norge–Vänerbanan, Kil–Skälebol, mötesspår
  • Slätthult (Älmhult), kapacitet, förbigångsspår på upp- och nedspår
  • Norge–Vänerbanan, Öxnered–Göteborg, förbigångsspår
  • Jönköpingsbanan, ny station vid A6
  • Eslövs bangård, etapp 1
  • Hässleholm, kapacitet, förbigångsspår på upp- och nedspår
  • Hällnäs–Lycksele, elektrifiering
  • Arboga–Jädersbruk, dubbelspår
  • Teckomatorp–Kävlinge, mötesspår
  • Hovsta, förbigångsspår

Exempel på lönsamma järnvägsinvesteringar med planerad byggstart efter 2027 som borde flyttas fram i tid

  • Markarydsbanan, mötesspår Knäred
  • Norge/Vänerbanan, vändspår i Älvängen
  • Västra stambanan Laxå–Alingsås, högre kapacitet
  • Halmstad C, bangård
  • Blekinge kustbana, mötesspår och hastighetshöjning (Etapp 1)
  • Värnamo–Jönköping/Nässjö, elektrifiering och höjd hastighet
  • Godsstråket genom Bergslagen, kapacitetshöjande åtgärder
  • Malmbanan Kiruna–Riksgränsen, STAX 32,5 ton
  • Östersund–Storlien, hastighetshöjande åtgärder
  • Malmbanan Svappavaara–Kiruna, STAX 32,5 ton

Du kan ladda ner rapporten här: https://omtagsvenskjarnvag.se/rapporter/

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Spårproblem i Göteborg

Rälen sprack på fyra ställen på en 40 meter lång sträcka i Göteborg och spårvagnstrafiken stoppades helt. Nu har 130 meter räl byts ut och spårvagnarna rullar igen.

Nyhet

Upphandling måste göras om

Mälardalstrafiken måste göra om upphandlingen av trafikavtalet för Mälartåg. SJ begärde överprövning hos Förvaltningsrätten som bifallit SJ:s ansökan. MTR kan dock köra tågen från december genom en direkttilldelning.

Nyhet

Göteborgs hamn bäst på järnväg

70 procent av alla containrar till och från Göteborgs containerhamn transporterades med tåg andra kvartalet i år. Det gör av allt att döma Göteborg till bäst i världen på miljö- och klimatsmarta transporter.

Nyhet

Tidiga tågbiljetter till jul

MTRX har släppt biljetterna till tågen under jul- och nyårshelgerna. SJ räknar med biljettsläpp först om en månad. Snälltåget säljer sedan länge biljetter till nattågen medan Vy Tåg säljer biljetter till hälften av sina tåg.