Publicerad: 2025-03-04

”Förstärk järnvägen från Göteborgs hamn”

Göteborgs hamn är helt avgörande för försörjningen av Sverige, Norge och Finland inte bara i fredstid utan också under kris och krigsförhållanden. Från Kaliningrad kan sjömålsrobotar effektivt stoppa civila fartyg från att ta sig in i Östersjön. När Östersjöhamnarna inte kan utnyttjas får hamnarna på Västkusten svara för huvuddelen av försörjningen och Göteborgs hamn får en avgörande betydelse för försörjningen. Det menar Per-Olof Bentley.

Per-Olof Bentley

Per-Olof Bentley

Doktor i matematikdidaktik, docent vid Göteborgs universitet och medlem i Föreningen för Göteborgs Försvar

Gods måste kunna transporteras från hamnen och vidare in i nordiska länderna. Järnvägen från och till hamnen är därför av central betydelse. De två svängbroarna över Göta älv vid Marieholm utgör vitala länkar i denna förbindelse.

Om dessa två broar inte är farbara så finns idag endast små möjligheter för godstågen att ta sig fram. Då dessutom Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås under nästan tre år genomgår en upprustning och därefter sker en upprustning mellan Alingsås och Falköping inskränks transportflödet ytterligare.

Bohusbanan enda alternativet

Alternativa järnvägar är därför nödvändiga. Bohusbanan är ett sådant alternativ och har genomgått en renovering mellan Stenungsund och Uddevalla. För att på ett smidigt sätt nå Bohusbanan från hamnen skulle ett kort triangelspår behöva anläggas vid Brunnsbo. Detta skulle kunna göras i samband med byggande av den nya stationen vid Brunnsbo.

De två järnvägsbroarna över Göta älv i Göteborg, Södra och Norra Marieholmsbron, är enligt Per-Olof Bentley en av de svagaste länkarna i tågtransporterna till och från Göteborgs hamn och industrier och raffinaderierna på Hisingen. 

Vidare borde en bana från Skandiahamnen till Säve station anläggas längs östra sidan av Hisingsleden. En avgörande fördel med denna dragning, förutom att banan går förbi Volvo lastvagnar och Säve flygfält är att transportkapaciteten från och till hamnen skulle öka påtagligt.

Obebyggd mark på centrala Hisingen

Denna banas sträckning kan läggas på i princip obebyggd mark, något som torde underlätta byggnationen. Elektrifiering är inte omedelbart nödvändig eftersom diesellok kan användas på sträckan mellan Skandiahamnen och Säve station.

Bron över Nordre Älv ska enligt Trafikverkets planer renoveras. Det bästa ur ett framkomlighetsperspektiv vore att bygga en ny bro vid sidan av den gamla. Härmed skulle stopp i tågtrafiken kunna undvikas.

Två nya järnvägsanslutningar

Förslagen innebär att de två nya järnvägarna på ett avsevärt sätt skulle minska sårbarheten för godstågstransporterna till och från Göteborgs hamn. Inte minst i kristider skulle industrier som Volvo Lastvagnar ha stor nytta av dessa banor.

Export från Sverige, Norge och Finland skulle också säkras genom att godstransporter lättare skulle kunna ta sig fram till hamnen.

 

Med en triangelspår mellan Hamnbanan i Göteborg och Bohusbanan i Backa-Brunnsbo och ny järnväg mellan Skandiahamnen och Säve skapas, enligt Per-Olof Bentley, bättre möjlighet till omledning av godstågstrafiken om broarna över Göta älv blir oanvändbara.

Ur ett NATO-perspektiv skulle försörjning av trupper i Finland och Sverige underlättas via detta föreslagna transportnät. Härmed skulle dessutom transport av militärt stöd från andra Nato-länder effektiviseras.

Angelägna satsningar

Det är angeläget att snarast möjligt anlägga dessa banor för att minimera transportproblemen som renoveringen av Västra Stambanan.

Även banan mellan Uddevalla och Öxnered bör renoveras i närtid då den också är av strategisk betydelse.

Från Uddevalla kan man nå Öxnered och vidare till Kil, Karlstad, Kristinehamn och Hallsberg. Hela Ostkusten och Norrland kan nås från Kil och Hallsberg.

Södra Sverige ner till Malmö kan nås via Herrljunga, Borås och Varberg. Även Göteborg kan nås från Öxnered via Trollhättan.

För transporter till Norge finns två möjligheter, en via Kil i Värmland och en via Dalsland.

 

Relaterat innehåll:

Debatt

DEBATT: Vy Tåg utförde gediget underhåll

Vy Tåg anser att artikeln om övertagandet av nattågstrafiken till Övre Norrland, som publicerades på Järnvägar.nu 21 februari, inte gav all väsentlig information om statusen för lok och vagnar vid deras övertagande och inte heller när de lämnade över trafiken till ny operatör.

Debatt

Bygg bort Sveriges värsta flaskhals

Den värsta flaskhalsen på de svenska järnvägarna finns på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Nu pågår ett kortsiktigt och onödigt järnvägsprojekt på Västra stambanan, en utbyggnad av två förbigångsspår vid Lerums station. Ett högriskprojekt med kort livslängd. Det menar Björn Stahre och Lennart Wassenius som är verksamma i Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum.

Debatt

Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken

Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.

Debatt

Det är dags att avreglera avregleringen

Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.

Debatt

Vad EU bör göra för tågtrafiken

I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.

Debatt

Järnvägen lider av flera systemfel

Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.

Debatt

Resenärerna, Trafikverket och klimatet

Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.

Debatt

Götalandsbanan har enorm potential

Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.

Debatt

En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige

Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.

Debatt

Sverige behöver lasarettståg

Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.

Debatt

“MTR har organiserat sig fel”

Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungera så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.

Debatt

Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren

"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.

Debatt

Kom till rätta med banunderhållet

De senaste veckornas stora tågförseningar är främst orsakade av akuta spårreparationer utanför Flen och Nässjö på Västra och Södra stambanan. Även om rälssprickorna uppstått som ett akut problem är de dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.