Annons:

Publicerad: 2021-09-16

Återhämtningen har börjat

De svenska kollektivtrafikmyndigheterna tappar drygt 20 miljarder kronor på tre år på grund av minskat resande under coronapandemin. Men det är lite mindre än befarat och nu ökar resandet.

Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik

Skånetrafikens Pågatåg vid Marsvinsholm på Ystadbanan i oktober 2005.

Annons:

”Det ser faktiskt ganska hoppfullt ut” säger Johan Wadman, vd i Svensk Kollektivtrafik, branschorganisation för regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag. ”Men våra medlemsföretag har förlorat en oerhörd massa pengar.”

”Resandet har dock börjat öka och när vi gör en ny prognos om ett par månader kanske vi kan redovisa ännu lite bättre siffror.”

Enligt den prognos som Svensk Kollektivtrafik gjort tillsammans med regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag kommer biljettintäkterna att krympa med 7,3 miljarder kronor i år jämfört med 2019, sista året innan pandemin.

2019 var biljettintäkterna 19,9 miljarder kronor, 2021 väntas de bli 12,6 miljarder kronor.

1,3 miljarder bättre än tidigare prognos

För knappt ett halvår sedan, i början av april, var prognosen ett tapp på 8,6 miljarder kronor.

”Vi har under sensommaren och den tidiga hösten märkt ett resenärerna återvänder till kollektivtrafiken”, säger Johan Wadman. ”Samtidigt har beteendet ändrats, folk är inte så rädda för att sitta nära varandra även om man när det inte är så många personer i en buss eller i en spårvagn sprider ut sig mer än man gjorde för ett par år sedan.”

Enligt den prognos som blev klar 14 september väntas biljettintäkterna bli 37 procent lägre i år än 2019, sista året innan pandemin.

Utfallet till och med juli var en minskning av biljettintäkterna med 45 procent.

”Vi hoppas och tror att resandet kommer att öka ytterligare när rekommendationen om hemarbete upphör 29 september”, säger Johan Wadman.

Drygt 20 miljarder kronor i tapp på tre år

Sammantaget kommer regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag att ha tappat ungefär 20 miljarder kronor under de tre åren 2020-2022 jämfört med intäktsnivån 2019. Jämfört med budget för de tre åren väntas minskningen av intäkterna bli 23-23 miljarder kronor.

Intäktstappet är relativt jämnt fördelat över landet.

Riksdagen har beslutat stödja regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag med tre miljarder kronor för de drastiskt försämrade biljettintäkterna 2020 och med två miljarder kronor för tappet under 2021.

Dessutom har regeringen nyligen aviserat att den kommer att föreslå ett stöd med ytterligare en miljard kronor för förlusterna under 2022.

”Det är bara en bråkdel av de samlade förlusterna för svensk kollektivtrafik under de tre åren”, säger Johan Wadman,

Omfattande generella stöd till regionerna

Regeringen hävdar att de omfattande generella stöd som staten betalat och betalar till regionerna till del måste användas till kollektivtrafiken.

”Det verkar också som regionerna slussar pengar vidare till kollektivtrafiken och länstrafikbolagen”, säger Johan Wadman,
”Det har inte gjorts några betydande nedskärningar i kollektivtrafiken hittills och som det verkar kommer det inte heller att bli några nämnvärda försämringar för resenärerna inom överskådlig tid.”

Däremot har en del satsningar i form av ökad trafik skjutits på framtiden.

Ulf Nyström

Ulf Nyström

Redaktör på Järnvägar.nu

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Notis

Snälltåget kör till Dresden

Varje fredag fram till höstlovet kör Snälltåget direkt till tyska Dresden. Det är nattåget Stockholm–Malmö–Köpenhamn–Berlin som fortsätter till och från Dresden. Tåget norrut avgår på söndagar från Dresden till Skandinavien.

Nyhet

En miljon med MTRX i år

2022 blev det bästa året i MTRX korta historia. Omsättningen fördubblades och förlusten krympte kraftigt. I år kommer MTRX troligen att kunna redovisa vinst för första gången.

Nyhet

Första tågen på Ostlänken 2033

Ostlänken mellan Södertälje och Linköping ska stå klar 2035. På norra delen kan trafiken starta ett par år tidigare. Men först måste Sveriges största infrastrukturprojekt klara utmaningar som brist på entreprenörer och kompetens inom landet.