fbpx

En bok om en dröm och om tåg

Under 1970-talets andra hälft ägnade Mats Nyblom skolloven till att fotografera tåg. Han reste på de järnvägar som ännu låg kvar och fotograferade nästan alla lok och vagnar han såg. 40 år senare har det blivit en bok om en tid som flytt.


AV ULF NYSTRÖM
• Publicerad 25 december 2020


FOTO: MATS NYBLOM

Författaren och fotografen som ung. Mats Nyblom vid N 1168 i Sveg sommaren 1975. Loket var då 61 år och hade slopats två år tidigare. Fotografen är nu 60 år.

Med tiden blev Mats Nyblom civilingenjör, utvecklingschef på SJ Gods och vd i Hector Rail. Sedan fyra år är han konsult. Nu kan ha lägga till författare i sitt cv.

Boken ”En dröm som jag en gång fått drömma” rymmer 100 svart-vita bilder och lika många betraktelser över ett Järnvägssverige som nu känns väldigt avlägset, om tidens obevekliga gång, om alltings förgänglighet och om ett tågintresse som med åren komma att ändra inriktning.

Den dokumentation av Järnvägssverige som han började förverkliga i 15-årsåldern kom efter fem-sex år att omfatta drygt 10 000 svart-vita bilder noggrant registrerade i ett kartotek med uppgifter om tid, plats och fordon.

Järnvägar.nu ringde till Kragenäs station på norra Bohusbanan för att få svar på våra frågor. Mats Nyblom äger sedan många år det gamla stationshuset och han bor där under en stor del av året.

Hur kom du på tanken att omvandla allt detta till en bok?

”Jag började för ett par år sedan att skanna in mina gamla svart-vita bilder, något jag bestämt mig för att göra för när jag lämnade vd-jobbet på Hector Rail, säger Mats Nyblom.

”Det tog otroligt mycket tid men det var samtidigt väldigt intressant och då började jag fundera på om denna bildskatt inte borde komma fler till del. Jag tyckte allt arbete borde resultera i något mer än 7 000 inskannade bilder.”

Vad kom det sig att du for land och rike kring för att ta alla dessa bilder under tonåren?

”Jag tror det var en önskan att dokumentera så mycket jag kunde innan det blev försent. Då kändes det som om allt var på väg bort, järnvägar hade lagts ner och höll på att läggas ner. Rälsbussarna, de sista ångloken och många äldre typer av el- och diesellok skulle göra sista resan till skrotgården inom några år. Det kändes på något sätt som en plikt, en samhällsnyttig insats, samtidigt som jag tyckte det var roligt, jag gjorde det med glädje.”


FOTO: MATS NYBLOM

X16 974 med persontåg 2330 har ankommit Södertälje Södra från Strängnäs och ska strax gå tillbaka som persontåg 2333 tidigt på morgonen 30 december 1977.

Hur hann du?

”Nu 40-45 år senare är det svårt att komma ihåg men under fem-sex år utnyttjade jag alltid sportlovet, en del av jullovet och en del av sommarlovet till att resa runt i landet och fotografera. Jag reste hela dagarna, bodde på enklare hotell och vandrarhem så nära stationera som möjligt och levde på äpplen och choklad inhandlade i närmaste pressbyrå-kiosk. Jag började i 15-årsåldern och höll på till jag blev 20 och började på KTH.”

Du reste ensam?

”Ja och nej. Jag reste inte ensam, jag reste själv. Jag ville ju planera själv och inte vara bunden av någon annans åsikter eller önskningar. Ville jag ta en bild på ett rälsbusståg i Södertälje Södra dagen före nyårsafton så gick jag upp klockan 04 och åkte iväg i midvinternatten. Många resor blev långa, över en vecka, och på den tiden fanns ju inga mobiltelefoner men jag ringde väl hem till mina föräldrar från någon telefonkiosk några gånger i veckan och berättade var jag var och hur det gick. Men jag kan inte komma ihåg att de någonsin verkade oroliga.” 

Det är ju alltid trevligt med böcker med tåg och bilder på tåg men du vill berätta något mer?

”Det känns som om jag var skyldig tonårs-Mats att berätta vad han såg och upplevde. Samtidigt finns det ju en del att säga om de förändringar som skett och sker, om ett Sverige som försvunnit, om fotografiet som tidsdokument och ett ganska bedrägligt sanningsvittne och om världen långt före dagens mobiltelefoner, datorer, mer eller mindre sociala medier och excel-ark.”


FOTO: MATS NYBLOM

TGOJ:s Bt-lok 310 med persontåg 2309 Stockholm C-Eskilstuna mellan Läggesta och Åkers Styckebruk 5 januari 1978.


FOTO: MATS NYBLOM

Persontåg 3606Y med Y7 1223 från Övertorneå mot Haparanda vid infarten till Haparanda i kvällningen 10 augusti 1978.

Är det något annat du upptäcker när du ser de gamla bilderna?

”Ja, det var mer snö förr i tiden. Man kanske inte ska generalisera men klimatförändringen verkar väldigt tydlig när man ser mina vinterbilder från andra halvan av 70-talet, nästan alla med snö, och jämför med dagens väder med milda och regniga vintrar utan vare sig snö eller tjäle.”

Blir det en fortsättning, någon mer bok?

”Kanske. Det finns ju 1 000-tals bilder som jag inte använt i den här boken. Dessutom borde det väl finnas något att berätta om mina år på SJ Gods och Ikea Rail och som vd och ansvarig på Hector Rail från 2004 till 2016. Det är intressant och lärorikt att skriva en bok men det tar verkligen mycket tid.”

”En dröm som jag en gång fått drömma” är utgiven i samarbete mellan Stockholm-Roslagens Järnvägar (konsult) och Trafiknostalgiska förlaget (TNF).

Fler artiklar

Vill du läsa fler artiklar?