Annons:
Järnvägsdagen: Ja det går att investera mer!
Järnvägsdagen som gick av stapeln den 29 november innehöll en kavalkad av möjligheter – i synnerhet i frågan om nya förutsättningar för investeringar i infrastruktur. Det skriver Tågföretagen i en veckosammanfattning. Läs mer om det ämnet här.
Samtidigt ser Tågföretagen en rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken, där alternativ till överskottsmålet har börjat analyseras på riktigt. Finansminister Elisabeth Svantesson levererade svar på frågor om att utreda överskottsmålet och i stället överväga ett balansmål. Tågföretagen uppfattar också ett nytt tonläge även från näringsminister Ebba Busch, som de menar ger ökat hopp om möjligheten att låna till investeringar i annat än bara kärnkraft, där infrastruktur såsom järnväg, väg, och bostäder ska hänga ihop med välfärden. Överväganden om en separat statlig investeringsbudget och en separat driftsbudget för infrastruktur har därmed kommit i brännpunkten.
På Järnvägsdagen bekräftade Nordeas chefsekonom Annika Winsth att ett balansmål – i stället för ett överskottsmål – skulle frigöra några tiotals miljarder per år i reformutrymme. Tågföretagens slutsatsen från årets Järnvägsdag är att det är hög tid att testa alternativa finansierings- och organisationsformer.
Samtidigt står det alltmer klart att staten bör ansvara för de stora investeringarna i transportinfrastruktur, gärna med stöd av upplåning som kan bli lättare med ett friare finanspolitiskt ramverk. Även andra finansieringsformer, genom exempelvis privata investeringar från näringslivet i samverkan med staten, skulle då kunna användas för specifika objekt i transportsystemet, i synnerhet där det finns en betalningsvilja. Med förebild från Norges ”Nye veier” finns idéer om att skapa ny en organisation för väl valda infrastruktursatsningar som utmanar dagens invanda mönster.
För att genomföra större förändringar inom infrastrukturområdet är det av största vikt att det sker med brett politiskt stöd menar Tågföretagen. Nuvarande ryckighet i de stora infrastrukturbesluten behöver elimineras genom långsiktiga och politiskt hållbara beslut. Danmark inspirerar genom att stora beslut där paketeras för ett helt stråk och fattas i total politisk enighet, och därefter genomförs som en helhet på utsatt tid. Goda exempel är utbyggnaden av Fehmarn Bält-förbindelsen som även inkluderar uppgraderingen av järnvägen mellan Köpenhamn och Rödby.

Panel från Järnvägsdagen med Roberto Maiorana, Annika Winsth, Klas Nilsson, Kristian Seth. Foto: Swedtrain
ANNONS:
Du kanske också är intresserad av:
Vägar och järnvägar blir mycket dyrare
Trafikverket är bra på att bygga väg och järnväg men dåligt på planering. Kostnaderna skenar under planeringsfasen men är stabila när spadarna väl satts i marken. Det anser Riksrevisionen som granskat närmare 300 projekt.
Snälltåget kan köra via Göteborg
Ledningen för Snälltåget utreder om det är möjligt att köra ett till två nattåg i veckan via Göteborg under högsäsong. Men premiärtåget lär inte rulla förrän tidigast i december 2025.
Svårt att öka antalet godstransporter på järnväg
Godstransportköpare ser stora möjligheter att frakta mer gods på järnvägen – men bristen på kapacitet och punktlighet ses som hinder. Det framkommer i Transportsstyrelsens nya rapport: Godstransportköparnas syn på järnvägsmarknaden 2022.
Toppmöte mellan LKAB, Trafikverket och BDX
LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström och Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och BDX vd Catrin Ingvarsson träffades i Kiruna onsdagen den 10 januari. Anledningen till mötet var att gå igenom arbetet med återställningen av banan efter urspårningen i Vassijaure den 17 december.