fbpx

Vägar och järnvägar blir mycket dyrare

Trafikverket är bra på att bygga väg och järnväg men dåligt på planering. Kostnaderna skenar under planeringsfasen men är stabila när spadarna väl satts i marken. Det anser Riksrevisionen som granskat närmare 300 projekt.

AV ULF NYSTRÖM • Publicerad 4 augusti 2021
FOTO: KASPER DUDZIK
Norrtåg X62 004 vid Veda på Ådalsbanan med Högakustenbron i bakgrunden i maj 2013.

För de 142 investeringsobjekten i den senaste revideringen av den nationella planen för infrastrukturen var den genomsnittliga kostnadsökningen 39 procent på bara fyra år, totalt 58 miljarder kronor.

”Trafikverket tycks inte ha kontroll över kostnaderna i planeringsskedet”, säger Magnus Landergren, projektledare på Riksrevisionen.

”Trots det har regeringen inte stoppat något projekt.”

I flera stora infrastrukturprojekt har kostnaderna blivit betydligt högre än Trafikverket räknat med. Kostnaden för Ostlänken, höghastighetsjärnvägen mellan Järna och Linköping, skrevs upp med 10 miljarder kronor, utbyggnaden av tunnelbanans blå linje i Stockholm blev 9 miljarder kronor dyrare och Förbifart Stockholm blev 3,3 miljarder kronor dyrare.

För Förbifart Stockholm har kostnadsökningen inträffat under byggfasen medan fördyringarna för Ostlänken och tunnelbanan inträffade i den sena planeringsfasen relativt nära den tänkta byggstarten.

De tre projekten beräknas bli 22,3 miljarder kronor dyrare än tidigare angivits.

  • Av de 142 projekt som ingick i båda planerna ökade kostnaden för 92 och minskade för 50.
  • För de 85 projekt som ingick i planen från 2010 och i planen från 2018 ökade kostnaden i genomsnitt med 68 procent.
  • För de 34 projekt som ingått i nationell plan hela tiden från 2004 till 2018 har kostnaden i genomsnitt stigit med 165 procent i fasta priser.

“Inte en transparent process”

De vanligaste förekommande orsakerna är fördyringarna är osäkert underlag i första plan, stora innehålls- eller utformningsförändringar, ändrade regelverk samt förändrat marknadsläge vid upphandling jämfört med vid kalkyltillfället.

”Vid flera tillfällen har Trafikverket lagt till delar i projekten och nyttorna har förmodligen blivit större men det är inte en transparent process och det påverkar möjligheten att genomföra andra projekt”, säger Magnus Landergren.

”Vid flera tillfällen har Trafikverket lagt till delar i projekten och nyttorna har förmodligen blivit större men det är inte en transparent process och det påverkar möjligheten att genomföra andra projekt.”

 

Magnus Landergren, projektledare på Riksrevisionen.

FOTO: KASPER DUDZIK
Norrtåg X62 012 på stationen i Örnsköldsvik i maj 2013.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen har två kontrollstationer för att möjliggöra omprövningar när information om kostnadsökningarna blir kända.

Omprövas bara vart fjärde år

Men granskningen visar att projekt i den nationella planen endast omprövas i samband med revideringen av den nationella planen som regeringen genomför vart fjärde år. Trafikverket har inte stoppat något projekt eller rekommenderat regeringen att stoppa ett projekt som ingår i nationell plan mellan planrevideringarna.

Bland det tiotal projekt som stoppades i samband med att den nationella planen för åren 2018–2029 fastställdes fanns riksväg 56 Valsjön–Mackmyra vars beräknade kostnad ökat från 249 till 707 miljoner kronor, E18 Frescati-Stockssundsbron vars kostnad ökar från 146 till 204 miljoner kronor och riksväg 70 Simtuna–Sala vars kostnad ökat från 231 till 482 miljoner kronor. Dessutom bromsades utbyggnaden av ERTMS.

De flesta projekten fullföljs

Men övriga projekt fullföljdes, trots omfattande fördyringar redan på planeringsstadiet.

”Regeringen tycks prioritera utifrån tidiga kostnadsunderlag som innehåller stor osäkerhet och underskattade kostnader”, säger Magnus Landergren.

”Om regeringen oftare omprövade sina investeringsbeslut skulle satsningarna på infrastruktur bli mer samhällsekonomiskt effektiva”.

Granskningen visar att Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler har flera brister och det sker ingen löpande utvärdering av vad som orsakar kostnadsökningarna vilket gör det svårt att motverka liknande misstag i framtiden.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att på nytt ta ställning till ett infrastrukturprojekt i nationell plan när betydande kostnadsökningar sker. I en sådan omprövning bör frågan om projektet ska avbrytas prövas.

Riksrevisionen rekommenderar Trafikverket att bedriva ett mer systematiskt arbete för att kartlägga orsakerna till kostnadsökningar och hur dessa kan förebyggas.

Trafikverket måste klarlägga orsakerna

I samband med förslag till nationell plan bör Trafikverket sammanställa och publicera vilka förändringar som skett av kostnadsbedömningar, nyttor och innehåll för projekten sedan föregående plan. Samtidigt bör regeringen informeras vid betydande kostnadsökningar i projekt i nationell plan.

Regeringen ska svara Riksrevisionen senast i december i år. Trafikverket kommer troligen att svara Riksrevisionen under hösten.

”Innan dess kommenterar vi inte Riksrevisionens granskning och rekommendationer”, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.

”Men vi är glada att Riksrevisionen håller koll på vad vi gör och hur vi gör det och vi är tacksamma för alla åsikter om hur vi kan bli bättre.”

”Om regeringen oftare omprövade sina investeringsbeslut skulle satsningarna på infrastruktur bli mer samhällsekonomiskt effektiva.”

 

Magnus Landergren, projektledare på Riksrevisionen.

Fler artiklar

Mindre miljöpåverkan får kosta

Mindre miljöpåverkan får kosta

Tåget ska vara det överlägset bästa alternativet för miljö och klimat. Det är ledstjärnan för Inlandståg som för tillfället bedriver en blygsam trafik på Inlandsbanan och angränsande banor. Men nu är äntligen det första Lint-tåget i Sverige.

read more

Vill du läsa fler artiklar?