Annons:

Publicerad: 2024-06-20

Järnvägsmuseet åter öppet

29 juni återöppnas Järnvägsmuseet i Gävle. Det har varit stängt för renovering sedan 2017. Besökarna välkomnas av en elegant nybyggd entrébyggnad, flankerad av två glänsande orange X5-vagnar. I det sanerade lokstallet finns sex ombyggda hallar som visar järnvägens historia och utveckling.

Text och foto: Göran Fält

Henrik Reuterdal är extra nöjd med museets nya entré och det X5-tåg som restaurerats till toppskick för tio miljoner kronor. Taket på entrén påminner om en klassisk banhall.
Hedvig Söderström och Linnea Nilsson sätter rep som ska hindra klättring på ångloket F1200.
Teknikskifte. SJ:s sista stora ånglok littera F står bredvid det första elloket, Pa 27 från Malmbanan. Båda loken är tillverkade 1914.

I mitten av juni doftar det av färsk asfalt och nyplanterade växter utanför Järnvägsmuseet i Gävle.

Inne i den ljusa och luftiga entréhallen pågår ett intensivt arbete in i det sista av hantverkare, restaurangfolk och museipersonal inför öppningen. Entrén påminner om en välkomnande modern hotell- eller restauranglobby, med ljusa träslag på väggarna. Det första som besökarna möter innanför de stora glasdörrarna är museets nya restaurang, som ska hålla öppet året runt.

Sanerat och renoverat lokstall

Liksom tidigare finns museets utställning i Ostkustbanans gamla lokstall från 1927. Men lokstallet är nu helt renoverat. Invändigt har de gamla asbestklädda pelarna tagits bort och ersatts av en bärande fackverkskonstruktion i taket. På utsidan har lokstallet fått nytt tak med solceller.

När pelarna har tagits bort har lokstallet blivit luftigare och rymligare. Antalet lok och vagnar som visas i utställningen har också minskats. Nu får besökarna vandra genom sex hallar som på olika teman skildrar järnvägens historia och utveckling, med hjälp av ett antal omsorgsfullt utvalda lok och vagnar. Från ”Festen” – som runt ångloket Prins August från 1856 skildrar glädjen när de första stambanorna invigdes, till ”Hoppet” där ett X2-snabbtåg som kommit tillbaka från Kina utgör fond för utställningar om framtida järnvägssatsningar.

Annons:

”Genom att ha färre lok och vagnar i utställningen får vi en tydligare berättelse och ett bättre fokus på att visa järnvägens roll i samhälls- och teknikutvecklingen”, säger museets chef Robert Sjöö.

”Under sommaren är även vår tåghall öppen. Där finns det bästa av våra 300 fordon, för de besökare som vill frossa i tekniska detaljer.”

Resa med förhinder

En av hallarna kallas ”Resan”. Här finns en verklig pärla, en restaurangvagn från 1927 i blänkande teak och flambjörk som renoverats i minsta detalj. Det arbetet har på gått sedan 2008.

”Nu ser den ut som när den kom ut från verkstaden 1927. Den var tidigare ett ruttet skal. Allt i inredningen är nytillverkat”, berättar Henrik Reuterdal, affärsutvecklare på Järnvägsmuseet.

Kaffemaskinen är original från 1948.
Järnvägsmuseets nya entré flankeras av SJ:s legendariska X5 motorvagnståg från 1948. Tåget kan kallas SJ:s första snabbtåg. Med toppfarten 135 km/tim avverkade det sträckan Stockholm-Göteborg på fem timmar. Det här tåget stod länge och rostade i Sala, nu upprustat för tio miljoner kronor.

Renoveringen av museet har varit en lång resa med en del förseningar, berättar Robert Sjöö:

”Vi stängde i september 2017 och trodde att vi skulle kunna öppna igen 2020”, säger han.

Vi stängde i september 2017 och trodde att vi skulle kunna öppna igen 2020.

 

Robert Sjöö, museichef Järnvägsmuseet

Men så blev det inte. Järnvägsmuseet bytte i den här vevan huvudman, från Trafikverket till Statens maritima och transporthistoriska museer. Det medförde att det behövde fattas en del regerings- och riksdagsbeslut om överföring av pengar för museets nödvändiga renovering. Besluten försenades vid regeringskrisen 2018. Sedan kom pandemin. Det krävdes en omstart av projektet 2021.

”I det perspektivet är det en rätt normal byggtid som vi haft på tre år. Vi höll budgeten och resultatet blev mycket bra. Det har varit en fröjd att arbeta tillsammans med Trafikverket och deras arkitekter från Tyréns. Mest nöjd är jag med att vi fått en riktig entré, där X5-tåget står ut som ett landmärke för museet”, säger Robert Sjöö.

Trafikverket äger – museet hyr

Trafikverket äger museibyggnaden och har bekostat ombyggnaden för 83 miljoner kronor. Museet får betala genom högre hyra för sina lokaler. Därtill har järnvägsmuseet genom lån finansierat de 25 miljoner kronor som det kostat att fylla utställningshallarna med innehåll.

Till det kommer renoveringen av X5-tåget för tio miljoner kronor. Det här exemplaret av SJ:s legendariska första snabbtåg från 1948 stod länge och rostade på bangården i Sala innan föreningen SKÅJ skänkte tåget till Järnvägsmuseet.

”Vi försökte hitta sponsorer som kunde hjälpa till med att bekosta en upprustning av tåget till körbart skick men det lyckades inte. Så vi nöjde oss med att renovera det till ett stationärt tåg. Och så kom idén att ställa upp det i den nya entrén”, berättar Henrik Reuterdahl.

Restaurangvagnen från 1927 har rustats upp till nyskick.
I loksimulatorn kan besökare pröva hur det är att köra ett Rc-lok.
Museichefen Robert Sjöö är nöjd och stolt över att museet äntligen kan återöppnas 29 juni.

Förutom att vara ett välkomnande blickfång kommer X5-vagnarna att användas av besökare. I förstaklassvagnarnas bekväma fåtöljer kan konferensdeltagare koppla av med en kopp kaffe, bryggt i en original kaffeapparat från 1948. Andraklassvagnen har inretts till ett utrymme där besöksgrupper kan äta medhavd matsäck i tidstrogen miljö.

Plats för branschen

I den första hallen, intill ångloket Prins August, finns en liten scen och ett utrymme för möten och mingel.

”Tanken är att järnvägsbranschens aktörer ska känna att här vill de vara och mötas vid olika arrangemang. Vi vill vara hela branschens järnvägsmuseum och museet vill vara en del av branschen. Jag tror att järnvägens utvecklingsarbete har nytta av att även stå på en historisk grund”, säger Robert Sjöö.

Vackra växter utanför museet minner om SJ:s historiska trädgårdsavdelning.
Ett X2-tåg som kommit tillbaka till Sverige efter att ha gått i trafik i Kina bildar fond för utställningar om järnvägens framtid.

Före stängningen hade Järnvägsmuseet 60 000–65 000 besökare per år.

”Vår ekonomi är i hamn om vi får tillbaka de besökstalen. Men helst skulle vi vilja nå 80 000–85 000 besökare om året. Då har vi pengar till att finansiera en fortsatt utveckling av museet”, säger Robert Sjöö.

Uppdraget slutfört

”För min del kändes det som en mission att få fullfölja upprustningen av museet. Vi kunde inte ge upp trots alla hinder som dök upp. När det nu klart att öppna känner jag en lättnad och lite pirrighet. Nu har vi ett museum som är värdigt de fina samlingar vi har. Nu hoppas jag att vi når en tillräckligt stor publik utan behöva slå knut på oss själva”, säger Robert Sjöö.

Göran Fält

Göran Fält

Skribent

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Slutkört för museitåg i Nora

Det sista museitåget kan ha ångat in på stationen i Nora. Styrelsen för Nora Bergslags Veteran-Jernväg anser att banan är i så dåligt skick att tågen inte kan framföras på ett säkert sätt. Men politikerna i Nora hoppas på en lösning.

Reportage

Lång färd mot nära mål

Att köra godståg från Göteborg till Malmö, knappt 30 mil, tar normalt fyra timmar för lokföraren Tomas Beckius. Nu hinner han knappt till Halmstad där det blir avlösning på samma tid.

Reportage

Grön våg på Innotrans 2022

Till slut kunde Innotrans 2022, världens största järnvägsmässa, äga rum i Berlin. Fyra år har gått sedan den senaste mässan 2018. Under tiden har det skett en tydlig förändring: Järnvägsbranschen har svepts med i den gröna vågen.