Det personliga bemötandet gör skillnad

Ännu ett år har gått där jag noterat varje tågresa.

Jag brukar köra det ett år från säsongsstart i september och syftet är att återge hur det är för mig.

Det är inte statistik som ska utges för att ”stämma överens” eller vara heltäckande för Sveriges tågtrafik. Det är istället hur det varit för en tågresenär som jag under det senaste året.

Hur många tåg har varit försenade? Och framförallt – hur har jag upplevt dem.

Den hårda statistiken finns hos Trafikverket och den kan man tycka en massa om och mitt syfte är inte att ha uppfattningar om det.

Det brukar bli runt 100–120 tågresor på ett år och detta år avslutades i augusti med 116 tågresor under 12 månader. Av dem var 35 tåg försenade, det vill säga 69,8 procent av tågen var i tid. Var tredje tåg var för mig försenat. Motsvarande siffra året innan var 110 tågresor där 19 tåg var försenade, det vill säga 82,7 procent av tågen var i tid.

Hur reser jag då?

Ja det brukar bli en mix där merparten är X2000/MTRX till Göteborg eller X2000/Snälltåget till Malmö. Jag åker också hyfsat frekvent regionaltåg i Mälardalen och snabbtåg eller IC-tåg till Sundsvall och Östersund. Någon nattågsresa till Malmö med SJ och förra perioden några turer med FLIX.

Vilka är intrycken?

En reflektion är att bemötandet ombord på tågen blir allt bättre och allt mer stabilt. MTRX/VR Snabbtåg har alltid haft en jämn och hög nivå i bemötande ombord och i service och kommunikation. Jag känner mig alltid väl sedd och omhändertagen ombord på deras tåg.

SJ AB har gjort en formidabel resa i mina ögon. Numera är varje resa med X2000 och snabbtågen en trygg resa där jag känner mig sedd och väl omhändertagen av personal med mandat och insikt i vilka behov jag har som resenär i olika lägen. Det är påtagligt att det för de flesta är roligt att jobba ombord på SJ Snabbtåg. Ofta är det också så att jag numera blir igenkänd och det blir en stunds trevligt samtal.

Det som slår mig är att min upplevelse av förseningar och strul blir mindre dåligt, ibland till och med rent utav bra av en proffsig och trygg kommunikation. Där har det blivit väldigt mycket bättre och jag känner att jag alltsomoftast får proaktiv information och att man informerar om konsekvenser och lösningar av förseningar.

SJ och VR Snabbtåg är på Göteborg väldigt jämna i det här, X2000 till Skåne är också väldigt mycket mer stabilt än för bara några år sedan och även på Ostkustbanan. Det är mer ojämnt till Dalarna och Värmland numera.

Att resa med Tågab är alltid en fröjd. Jag imponerades storligen för några veckor sedan då en ensam ombordare hade fem 1960-talsvagnar och bemannade kiosken. Några minuter före avgång var dörrarna stängda och vi avgick på minuten, informationen var proaktiv och det var en tillgänglig kiosk trots biljettviseringar i tåget.

Några noteringar

Det senaste året har jag noterat att aktiviteten hos trafikledningen är en stor framgångsfaktor för effektiv tågtrafik och för hög kapacitet. Är det läge att Trafikverket ser över hur man kan effektivisera och snabba upp beslutsprocesserna här? När jag pratat med lokförare som också kör i Norge är mångas intryck att det är påtagligt effektivare tågföring där. Något finns säkert att lära …

Men den stora och glädjande noteringen är att tågföretagen uppmärksammar vikten av det personliga mötet, att jag som resenär ska bli sedd och känna mig trygg under resan, det kräver förstås trygg personal med mandat. Jag måste säga att jag känner den förändringen tydligt.

Däremot är förstås kopplingen mellan Trafikverkets information på stationerna och den ombord fortfarande något som det måste jobbas vidare på. Idag är den bästa infon ombord på tåget. Det gör att man blir alltmer utlämnad på stationerna.

Vi ses på tåget även säsongen 2024–2025 som för min del börjat väldigt bra med snart 10 resor i september är punktligheten över 85 procent.

​