​”Det är ett stålbad som drabbat kollektivtrafikbolagen”, säger Helna Leufstadius, vd i Svensk Kollektivtrafik, branschorganisation för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen i Sverige.

”Jag har jobbat med kollektivtrafik i 40 år och aldrig varit med om något liknande. Ekonomin är i fritt fall i länstrafikbolagen. Den kompensation vi utlovats från staten räcker inte långt.”

Den prognos som länstrafikbolagen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna gjort och som sammanställts av Svensk Kollektivtrafik och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att coronapandemin kommer att medföra minskade biljettintäkter i kollektivtrafiken på sju-åtta miljarder kronor år.

Det kan bli nästan lika illa nästa år.

Otillräckligt stöd från staten

Regeringen har utlovat ett särskilt stöd på tre miljarder kronor i år, ett stöd som ännu inte betalats ut, och i budgetpropositionen föreslagit ett stöd på två miljarder kronor.

”Om staten inte kompenserar länstrafikbolagen fullt ut kommer vi att få se kraftigt försämrad och fördyrad kollektivtrafik nästa år”, säger Helena Leufstadius.

Kristoffer Tamsons (M), ordförande för Svensk Kollektivtrafik, trafikborgarråd i Region Stockholm och ordförande i SL, har betecknat statens bidrag till länstrafikbolagen för ”en liten tummetott”.

Under de senaste årtiondena har länstrafikbolagen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna utvecklat kollektivtrafiken för stora belopp. Nya spårvagnar och tåg har köpts in för tiotals miljarder kronor.

Svensk Kollektivtrafik har haft som mål att 36 procent av alla resor skulle ske med kollektivtrafik 2030.

Halverat resande med kollektivtrafiken

I januari i år, innan coronapandemin blivit en pandemi och nått Europa, var andelen 31 procent.

I maj hade andelen sjunkit till 15 procent, resandet halverades.

”Nu är den troligen kring 20 procent”, säger Leufstadius. ”Vi har förlorat 10-15 år av utveckling och våra medlemsföretag tappar enorma belopp varje dag.”

Stora regionala kollektivtrafikmyndigheter som Skånetrafiken och Västtrafik går back med runt 1,1 miljard vardera, SL tappar 3,5 miljarder medan mindre regioner, som de tre länstrafikbolagen i Småland förlorar runt 100 miljoner kronor vardera i år.

”Länstrafikbolagen har inte kunnat dra ner trafiken och permittera folk som många andra företag”, säger Helena Leufstadius. ”Folkhälsomyndighetens föreskrifter och regeringens krav var att resandet skulle minska men att trafiken behållas på oförändrad nivå för att resenärerna skulle kunna hålla avstånd.”

”Det har inneburit oförändrade eller till och med ökade kostnader men kraftigt minskande intäkter.”

Stora kostnader för sjukvården

Regionerna har haft stora kostnader för sjukvården under coronapandemin och har redan och kommer nästa år att få stora kostnader för alla uppskjutna operationer och andra vårdinsatser.

Därför kommer regionerna inte fullt ut att kunna kompensera länstrafikbolagen med skattepengar för att säkra oförändrad trafik och oförändrade biljettpriser nästa år.

”Samtidigt tyder mycket på att resandet med kollektivtrafiken inte kommer att nå tidigare nivåer nästa år och troligen inte året därpå heller vilket innebär minskade biljettintäkter även 2021 och 2022”, säger Leufstadius.

Företrädare för länstrafikbolagen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna pratar om en härdsmälta för kollektivtrafiken och väntande stålbad.

”Det som väntar nästa år är höjda biljettpriser och det som väntar när pandemin släppt sitt grepp är glesare trafik och indragna linjer”, säger Helna Leufstadius.

​