Kollektivtrafiken förlorar miljarder
Kollektivtrafikbolagen tappar i år 7-8 miljarder kronor i förlorade biljettintäkter på grund av coronapandemin. Nästa år väntar minskad trafik och höjda biljettpriser.
AV ULF NYSTRÖM • Publicerad 16 oktober 2020

FOTO: KASPER DUDZIK
SL spårvagn A36 552 rullar efter avslutad tjänstgöring i morgontrafiken in för underhåll på Lidingödepån en marsdag 2019.
”Jag har jobbat med kollektivtrafik i 40 år och aldrig varit med om något liknande. Ekonomin är i fritt fall i länstrafikbolagen. Den kompensation vi utlovats från staten räcker inte långt.”
Den prognos som länstrafikbolagen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna gjort och som sammanställts av Svensk Kollektivtrafik och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att coronapandemin kommer att medföra minskade biljettintäkter i kollektivtrafiken på sju-åtta miljarder kronor år.
Det kan bli nästan lika illa nästa år.
Otillräckligt stöd från staten
Regeringen har utlovat ett särskilt stöd på tre miljarder kronor i år, ett stöd som ännu inte betalats ut, och i budgetpropositionen föreslagit ett stöd på två miljarder kronor.
”Om staten inte kompenserar länstrafikbolagen fullt ut kommer vi att få se kraftigt försämrad och fördyrad kollektivtrafik nästa år”, säger Helena Leufstadius.
Kristoffer Tamsons (M), ordförande för Svensk Kollektivtrafik, trafikborgarråd i Region Stockholm och ordförande i SL, har betecknat statens bidrag till länstrafikbolagen för ”en liten tummetott”.
Under de senaste årtiondena har länstrafikbolagen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna utvecklat kollektivtrafiken för stora belopp. Nya spårvagnar och tåg har köpts in för tiotals miljarder kronor.
Svensk Kollektivtrafik har haft som mål att 36 procent av alla resor skulle ske med kollektivtrafik 2030.

FOTO: KASPER DUDZIK
Ett nyligen levererat Pågatåg på provtur rullar förbi en obevakad övergång mellan Eslöv och Teckomatorp i juni 2010.
Halverat resande med kollektivtrafiken
I januari i år, innan coronapandemin blivit en pandemi och nått Europa, var andelen 31 procent.
I maj hade andelen sjunkit till 15 procent, resandet halverades.
”Nu är den troligen kring 20 procent”, säger Leufstadius. ”Vi har förlorat 10-15 år av utveckling och våra medlemsföretag tappar enorma belopp varje dag.”
Stora regionala kollektivtrafikmyndigheter som Skånetrafiken och Västtrafik går back med runt 1,1 miljard vardera, SL tappar 3,5 miljarder medan mindre regioner, som de tre länstrafikbolagen i Småland förlorar runt 100 miljoner kronor vardera i år.
”Länstrafikbolagen har inte kunnat dra ner trafiken och permittera folk som många andra företag”, säger Helena Leufstadius. ”Folkhälsomyndighetens föreskrifter och regeringens krav var att resandet skulle minska men att trafiken behållas på oförändrad nivå för att resenärerna skulle kunna hålla avstånd.”
”Det har inneburit oförändrade eller till och med ökade kostnader men kraftigt minskande intäkter.”
Stora kostnader för sjukvården
Regionerna har haft stora kostnader för sjukvården under coronapandemin och har redan och kommer nästa år att få stora kostnader för alla uppskjutna operationer och andra vårdinsatser.
Därför kommer regionerna inte fullt ut att kunna kompensera länstrafikbolagen med skattepengar för att säkra oförändrad trafik och oförändrade biljettpriser nästa år.
”Samtidigt tyder mycket på att resandet med kollektivtrafiken inte kommer att nå tidigare nivåer nästa år och troligen inte året därpå heller vilket innebär minskade biljettintäkter även 2021 och 2022”, säger Leufstadius.
Företrädare för länstrafikbolagen och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna pratar om en härdsmälta för kollektivtrafiken och väntande stålbad.
”Det som väntar nästa år är höjda biljettpriser och det som väntar när pandemin släppt sitt grepp är glesare trafik och indragna linjer”, säger Helna Leufstadius.

FOTO: KASPER DUDZIK
En av Västrafiks motorvagnar X61 rullar fram längs Göta Älv mellan Bohus och Nödinge i oktober 2012.
”Även om alla vet att höjda biljettpriser leder till minskat resande kommer många länstrafikbolag att tvingas höja priserna för att ha råd att betala löner till de anställda och att köra bussar, spårvagnar och tåg.”
”Redan nu pågår diskussioner och planering inom bolagen hur man ska dra ner trafiken när rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten förändras.”
Den enda räddningen för kollektivtrafiken är fullständig eller åtminstone kraft utökad kompensation från staten.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) anser att det extra stödet behöver vara i paritet med regionernas faktiska förluster och extra kostnader samt att stödet behöver finnas så länge som pandemin påverkar kollektivtrafiken.
”Regering och riksdag måste kompensera de regionala kollektivtrafikmyndigheterna fullt ut för intäktsbortfallet”, säger Leufstadius. ”Annars stundar dyrare och sämre kollektivtrafik, sämre miljö, ökade utsläpp av växthusgaser och ökad arbetslöshet.”
Helårsprognos för minskning av biljettintäkter
Storstockholms lokaltrafik 3 561 Mkr
Skånetrafiken 1 152 Mkr
Västtrafik 1 096 Mkr
Region Uppland UL 336 Mkr
Hallandstrafiken 186 Mkr
Östgötatrafiken 140 Mkr
X-Trafik Gävleborg 121 Mkr
Länstrafiken Kronoberg 102 Mkr
Jönköpings Länstrafik 101 Mkr
Kalmar Länstrafik 100 Mkr
Länstrafiken Örebro 82 Mkr
Länstrafiken i Västerbotten 69 Mkr
Sörmlandstrafiken 66 Mkr
Värmlandstrafik 58 Mkr
Västmanlands lokaltrafik 56 Mkr
Blekingetrafiken 45 Mkr
Dalatrafik 44 Mkr
Din tur Västernorrland 38 Mkr
Länstrafiken i Norrbotten 35 Mkr
Länstrafiken Jämtland 20 Mkr
Region Gotland 7,0 Mkr
Totalt 7 414 Mkr
Källa: Svensk Kollektivtrafik
Fler artiklar
Nya diesellok till BillerudKorsnäs
Två diesellok som inom kort levereras till BillerudKorsnäs anlände på söndagen till Tågab i Kristinehamn efter en lång transport från Gmeinden i södra Tyskland.
16 av 28 har fått jobb som lokförare
När de började sin utbildning till lokförare skrek tågtrafikföretagen efter personal. Nu har endast hälften fått jobb som förare åtta månader efter utbildningen. Men ingen ångrar utbildningen till lokförare.
Kris i lokförarutbildningen
För ett år sedan ryckte tågtrafikföretagen blivande lokförare ur skolbänkarna. Nu har många svårt att få jobb som förare och färre ska utbildas. Men nästan alla verkar tro på en vändning redan i år.