fbpx

Lång strid om spårvägen i Lund

Spårvägen har verkligen engagerat Lundaborna, för eller emot. Debattinläggen och tidningsartiklarna har avlöst varandra genom åren. Spårvägsmotståndarna har bildat ett nytt politiskt nytt parti, FNL (Förnyalund), och ingår nu i kommunstyrelsen.

 

AV SVEN-INGVAR HÅKANSSON  • Publicerad 11 december 2020

FOTO: KASPER DUDZIK
Gjutning av kryssväxeln vid Clemenstorget i Lund i februari 2019

I Lund möts tradition och innovation. Antingen värnar man om det gamla traditionsrika akademiska Lund och tycker att staden är bra som den är – här behövs inga nymodigheter, storslagna evenemang eller en spårväg som dessutom är en gammal teknisk uppfinning och som kostar för mycket pengar. Andra, visionärerna, betonar Lund som framtidsstaden med nya forskningsanläggningar som Max IV och ESS, med många internationella kopplingar.

MaxIV är ett svenskt nationellt laboratorium för acceleratorfysik och forskning med hjälp av synkrotonljus som invigdes 2016.

ESS, European Spallation Source, beräknas stå klart 2023. 13 länder står bakom den europeiska forskningsanläggningen med världens kraftfullaste neutronkälla. Tusentals forskare från hela världen väntas ansluta.

Den nya stadsdelen Brunnshög i nordöstra Lund, med nya verksamheter och miljöanpassade bostäder, kan på sikt bli lika stort som Trelleborg. Brunnshög, Lunds universitet, forskningsbyn Ideon och Universitetsjukhuset/SUS knyts nu samman med Lund Centralstation.

FOTO: KASPER DUDZIK
En av de nylevarade vagnarna till Norrköping, M06 35, gör uppehåll under leveransresan till Norrköping och visas upp på museispårvägen i Malmö i september 2007

Spårvägsplaner redan i början av 90-talet

Redan i början av 90-talet omnämndes en spårbunden trafik från Lund C och österut mot Dalby i kommunens översiktsplan.

Några år senare ville man skapa en bussgata från centrum via lasarettet och österut och tanken på Lundalänken var född. Den skulle enkelt kunna omvandlas till en spårväg, och 2003 stod den klar.

Nu ville även Malmö och Helsingborg, som lagt ner sina spårvägslinjer, haka på och tillsammans med Lund och Region Skåne inleddes ett samarbete, Spårväg i Skåne (Spis).

Spis ansöker om EU-bidrag och förstudien om spårvägen Lund C-ESS står klar när spårvägsmotståndarna mobiliserar sig; ”den blir för dyr, har en omodern teknik och vad tycker Lundaborna”?

Partiet Förnyalund (FNL) bildas ur ”Aktion för spårvägsfritt Lund” och hamnar i kommunfullmäktige vid valet 2014.

Regeringen meddelar att det inte kommer några statliga pengar och kommunen får leta efter alternativa lösningar.  Fi och SD sällar sig till spårvägsmotståndarna på kort tid har Lund fått tre politiska partier som är emot.

Då tillkallas experter för att se om spårvägssatsningen håller och de finner att spårvägen behövs om framtidsmålen ska nås men att kostnaderna är underskattade.

FOTO: KASPER DUDZIK
Bebyggelsen börjar nu växa upp vid hållplatsen Solbjer på Brunnshög

Klartecken till spårväg 2015

I slutet av 2015 beslutar kommunen, det rödgröna styret samt Fp, att ge klartecken till att bygga en spårväg sen staten beviljat pengar via stadsmiljöavtalen.

Ett år senare stängs Lundalänken för bussar och FNLs motion om en folkomröstning avslås. Skanska får uppdraget att bygga spårvägen. Region Skåne ska bygga spårvagnsdepån, svara för underhållet och upphandla trafikoperatör samt köp av sju spårvagnar.

Sverigeförhandlingen och kommunen kommer överens om fler pengar till spårvägen samt cykelbefrämjande åtgärder mot att Lund åtar sig att bygga 15 000 nya bostäder. Ideons fastighetsägare går med på att finansiera spårvägsbygget, då tomternas värden spås öka längs med spårvägen.

Den 15 februari 2017 sker startskottet för bygget i ett tält mitt på Sölvegatan i närvaro av ministrar, regionråd och kommunpolitiker, under ledning av lundaprofilen Johan Wester. Nu kan bygget börja.

Oro och debatt i media

Men sen börjar tidningsspalter och sociala medier basunera ut alla problem som spårvägen förorsakar. Hur ska cyklisterna undgå att bli påkörda, det finns ju ingen vana för en spårväg i Lund.

Moderna elbussar blir ju billigare och tar minst lika många resande ombord. Kommer skattepengarna att räcka till sjukvården, Region Skånes största ansvar, när spårvägen slukar allt mer?

Inför valet 2018 meddelar alliansen att det blir inga fler spårvägslinjer i Lund. Stadens tekniske direktör får agera bollplank och stå till svars inför alla kritiska synpunkter på det politiska beslutet.

Efter valet, när det står klart att spårvagnsmotståndarna FNL får ordförandeposten i tekniska nämnden, avgår direktören.

Politikerna i Region Skåne framtvingar en kraftig kostnadssänkning av depåbygget, vilket leder till att trafikstarten senareläggs med ett år. Men senare får man skjuta till extrapengar.

Spårvägsbygget, som kommunen ansvarar för, håller dock tidsplanen. Drift och underhåll kommer att skötas av Infranord. Den styrande kvintetten i kommunen beslutar att lämna organisationen Spårvägsstäderna trots att man betalt medlemsavgiften.

FOTO: KASPER DUDZIK
Samma plats i Brunnshög i november 2002. Provkörning av bussvägen Lundalänken inför trafikstarten 2003. Bussvägen var förberedd för spårvagnstrafik.Då drevs stadsbusstrafiken i Lund ännu i kommunal regi men har nu tagits över av Skånetrafiken.

Spårvägsbygget fick klä skott för allt

Ett så här omfattande bygge märks. När man fick lägga om ledningarna och råkade gräva av elkablarna med strömavbrott som följd var det spårvägens fel. Resenärernas tålamod sattes på hårda prov vid Universitetssjukhuset/SUS med extra långa gångvägar över nya infarter till de provisoriska hållplatserna.

Till slut blev det så kaosartat för resande, anställda och besökare samt alla bussar att skyddsombuden stoppade busstrafiken. Den enkelriktades runt Norra kyrkogården.

Vid LTH oroades rektorn för olycksrisken för studenterna vid omledningen av bussarna. I stadens centrum klagade affärsinnehavarna på framkomligheten och att omsättningen försämrades av spårvägsbygget.

När urvalet till förarutbildningen inleddes var det bara var tionde som klarade siffertestet. Under de två veckor motorvägen E22 stängdes av när en ny stor viadukt över spårvägen skulle fasas in och den gamla bron rivas gick däremot omläggningen av trafiken bättre än förväntat.

Kanske stoppbocken, istället för en traditionell vändslinga, vid Clemenstorget/Lund C får symbolisera kommunens beslut att det blir inga fler spårvägslinjer i Lund.

Resan kan börja

12 december 2020 blir det en digital invigning, coronaanpassad, och på Luciadagen startar trafiken mellan nio nya spårvagnshållplatser.

Spårvagnsmotståndarna, som inte lyckades stoppa spårvagnarna i Lund, har nu fått ett nytt projekt att engagera sig i. Man vill gräva ner södra stambanan genom Lund vars barriäreffekt delar staden sen järnvägens tillkomst 1856.

Som om den satsningen inte vore nog vill Trafikverket bygga ut motorvägen genom staden.

Men kärleken till Lund, den övervinner allt.

Fler artiklar

Alla vill köra tyngre tåg

Alla vill köra tyngre tåg

Tågen på Malmbanan väger 8600 ton. Sedan några år körs malmtåg på 9400 ton från Malmberget till Luleå. Green Cargo kör 3700 ton i stålämnestågen Luleå-Borlänge. Hector Rail kör virkeståg på 3000 ton till SCA i Östrand.

read more
Många små steg för godstågen

Många små steg för godstågen

Längre tåg, tyngre tåg, större tåg, bättre signalsäkerhetssystem och automatkoppel. Allt behövs för att göra tågtransporterna mer konkurrenskraftiga. Det anser Oskar Fröidh på KTH.

read more
Snart klart med 750-meterståg

Snart klart med 750-meterståg

På stora delar av det svenska järnvägarna tillåts 630 meter långa godståg. Många vill se betydligt längre tåg men Green Cargo tycker det är viktigare med lite längre godståg i verkligheten än riktigt långa godståg på ritbordet.

read more

Vill du läsa fler artiklar?