MTR har organiserat sig fel
Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungerar så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. De trafikföretag som tidigare körde trafiken hade en lokal administration och trafikledning med korta beslutsvägar och närhet till cheferna. Det saknar betydelse att Upptåget numera heter Mälartåg. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.
Thomas Montgomery
Tidigare planeringsansvarig för Upptågstrafiken och X-Tåget
Jag tyckte jag var tvungen att replikera på en del av de påståenden som framförs i artikeln om MTR:s misslyckande när det gäller den upphandlade trafiken mellan Uppsala och Gävle.
Jag har varit planeringsansvarig för Upptågstrafiken, bland annat när den utökades till och från Upplands Väsby, till och från Gävle och till och från Sala och tidigare var jag planeringsansvarig för X-Tåget (X-Trafik/Gävleborg) under många år, så när det regional/lokal pendlingstrafik med tåg, så vågar jag påstå att jag vet vad jag talar om.
De kvalitetsbrister som drabbat resenärerna på före detta Upptåget i och med bytet av operatör från Transdev till MTR har inte ett dugg att göra med att Upptåget numera ingår i trafiksystemet Mälartåg.
Fel att skylla på personalbrist
Den verkliga orsaken är hur trafiken, efter bytet av trafikföretag, är organiserad. Att skylla dagens problem på ”personalbrist” inte helt sanningsenligt.
De personalresurser som trafiken skulle kräva, ingick väl i förutsättningarna för upphandlingen, innan anbudsgivarna lämnade sitt anbud?
De trafikföretag som tidigare körde trafiken hade en lokal administration och trafikledning, med korta beslutsvägar och närhet till cheferna. Detta bidrog till ett personligt engagemang och till och med en ”vi-känsla” hos 90-talet lokförare och tågvärdar.
Personal flyr MTR, tåg ställs in
Regionaltågstrafiken på sträckan Uppsala-Gävle har dragits ner med 30 procent. Personalen lämnar MTR Mälartåg i snabb takt och många tåg ställs in med kort varsel.
Mälartåg ER1 001 passerar Härad i mars 2021.
Foto: Kasper Dudzik
MTR har valt en centraliserad organisation för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik. Erfarenheten visar att stordriftsfördelar i tågtrafik kan finnas i större, sammanhållna, trafiksystem som pendeltågen kring våra storstäder och liknande, men knappast för mindre trafiksystem. För den tidigare Upptågstrafiken och X-Tåget i Gävleborg innebär stordrift inga fördelar för vare sig resenärer, personal eller uppdragsgivare, snarare tvärtom.
Otydlig ansvarsfördelning
Något annat som inte bra, är den otydliga ansvarsfördelningen. Var ligger till exempel ansvaret för att tågtrafiken tillåtits reduceras och, till viss del, ersatts med buss? Trafiken körs i dag av MTR, på uppdrag av Mälardalstrafik som i sin tur verkar på uppdrag av sex regioner, varav Region Uppsala är en. Vem som är ansvarig för vad är klart som korvspad, eller?
Nej, Upptåget behöver inte komma tillbaka. Det räcker med att trafiken organiseras/administreras på ett annat sätt än som nu.
Driv den lokala trafiken lokalt
Ett tips till MTR är att driva det som en gång hette Upptåget som en egen enhet med lokal administration/trafikledning och fortsätta driva huvudaffären exklusive före detta Upptågstrafiken som ett regionalt trafiksystem, som ju kan ge stordriftsfördelar. Till skillnad mot den tidigare Upptågstrafiken som handlar om lokal pendling.
Ett annat tips är att MTR själva analyserar vilka åtgärder som skulle krävas för att komma till rätta med nuvarande kvalitetsbrister och personalflykt, som ju kan leda till ännu större personalbrist. Lyssna med lokala fackliga företrädare. lokförare och tågvärdar, Mälardalstrafik och Region Uppsala (UL) för att bilda sig en uppfattning om vad som de inblandade parterna upplevt blivit sämre i och med bytet från Transdev till MTR.
Allt få att återfå samma höga kvalitet, som den gamla Upptågstrafiken uppvisade.
Thomas Montgomery
Relaterat innehåll:
DEBATT: Det behövs fler kvinnor inom järnvägen
Internationella kvinnodagen fyllde som vanligt sociala media och nyhetssidor med hyllningar och fina ord om goda intentioner. Men vad gör järnvägsbranschen resten av året för att öka jämställdheten? Hur lockar vi kvinnor till denna extremt mansdominerande värld? Förutom små enkla konkreta steg, som att införa gratis mensskydd på toaletter, som jag sett här och var, tycker jag att det ekar tomt. Alldeles för tomt. Det undrar Ewa Forslund, som är styrelseledamot i Vätebolagen.
DEBATT: Undermålig städning av nattågen
Jag har läst artiklarna och debattinläggen på Järnvägar.nu om städningen av och statusen på de vagnar som används i nattågen till och från Boden och jag har efter många års tågåkande min åsikt klar. Det skriver Anneli Strömbom i en debattartikel.
DEBATT: Förstärk järnvägen från Göteborgs hamn
Göteborgs hamn är helt avgörande för försörjningen av Sverige, Norge och Finland inte bara i fredstid utan också under kris och krigsförhållanden. Det menar Per-Olof Bentley, doktor i matematikdidaktik, docent vid Göteborgs universitet och medlem i Föreningen för Göteborgs Försvar.
DEBATT: Vy Tåg utförde gediget underhåll
Vy Tåg anser att artikeln om övertagandet av nattågstrafiken till Övre Norrland, som publicerades på Järnvägar.nu 21 februari, inte gav all väsentlig information om statusen för lok och vagnar vid deras övertagande och inte heller när de lämnade över trafiken till ny operatör.
Bygg bort Sveriges värsta flaskhals
Den värsta flaskhalsen på de svenska järnvägarna finns på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Nu pågår ett kortsiktigt och onödigt järnvägsprojekt på Västra stambanan, en utbyggnad av två förbigångsspår vid Lerums station. Ett högriskprojekt med kort livslängd. Det menar Björn Stahre och Lennart Wassenius som är verksamma i Tankesmedjan/Järnvägsföreningen i Lerum.
Inför kilometerskatt för lastbilstrafiken
Den svenska transportsektorn drivs till cirka 70 procent med fossil energi. När det gäller tunga godstransporter är den snabbaste och mest effektiva metoden för att öka andelen eldrivna transporter att utnyttja den elväg som redan finns, järnvägen. Det menar Karin Svensson Smith (MP) och Roger Bydler, ledamot av Klimatriksdagen.
Vad regeringen bör göra för tågtrafiken
Regeringens infrastrukturproposition som presenteras i dag borde fokusera på järnvägen, den mest energieffektiva formen av fossilfria transporter. Det skriver Karin Svensson-Smith.
Det är dags att avreglera avregleringen
Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
Vad EU bör göra för tågtrafiken
I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.
“Sätt underhållet i fokus”
Magnus Persson: Infrastrukturinvesteringar i vägar och järnvägar skapar stort engagemang. Men har vi en modell som fungerar?
Järnvägen lider av flera systemfel
Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.
Resenärerna, Trafikverket och klimatet
Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.
Vätterlänken första delen av Götalandsbanan
Järnvägsdebattören Håkan Norén ser stora vinster och samhällsnytta med en länk mellan Södra stambanan och Jönköping så att man slipper den tidsödande vändan med tågbyte i Nässjö.
Götalandsbanan har enorm potential
Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.
Dra nya järnvägen Borås–Göteborg över Lerum
Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.
En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige
Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.
Det krävs större satsningar på järnvägen
I Trafikverkets nyligen presenterade inriktningsunderlag för transportsystemet saknas den järnvägssatsning EU efterlyser.
Sverige behöver lasarettståg
Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.
Utan satsningar på järnvägen kommer inte Sverige att nå klimatmålen
Regeringen behöver inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det skriver Björn Asplund och Anne Geitmann, Swedtrain.
Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren
"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.
