Annons:

Publicerad: 2020-10-07

Systemomställning i Mariestad

Vätgas som drivmedel i tåg, bilar – och förskolor. I Mariestad arbetar man med en systemomställning för att få hela samhället fossilfritt.

Text: Michael Nilsson Illustration: Magnus Gillberg

Vi gör vätgassatsningen för att klara en hållbar omställning till år 2030 och samtidigt skapa nya arbetstillfällen. Med grön vätgas via solceller så får vi en systemlösning för en cirkulär ekonomi

 

Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun

I maj år 2019 installerades världens första självförsörjande solcellsdrivna vätgastankstation i Mariestad. Den är tänkt att användas till tankning av eventuella framtida vätgaståg på den icke-elektrifierade Kinnekullebanan.

Men vätgasstationen ska inte enbart förse tåg med bränsle – den är en del i en större samhällsomställning som Mariestads kommun driver fram med hjälp av hållbarhetskonceptet Electricvillage. Inom projektet tittar man på kommunens totala systemlösning för energiförsörjning, inom allt från lastbilstransporter till byggnader. Exempelvis kommer den nya vätgasstationen också kunna tanka vätgasbilar.

Ytterligare en vätgasanläggning, med vätgaslagring i separata lokaler, byggs under hösten 2020 vid en förskola för att förse denna med elektricitet. Målet med satsningen är att uppfylla FN:s klimatmål, som bland annat handlar om en fossiloberoende fordonsflotta.

“Vi gör vätgassatsningen för att klara en hållbar omställning till år 2030 och samtidigt skapa nya arbetstillfällen. Med grön vätgas via solceller så får vi en systemlösning för en cirkulär ekonomi”, säger Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun.

Energibärare utan klimatpåverkan

Att man valt att arbeta med just vätgas har att göra med att den kan framställas på ett klimatsmart sätt. Om vätgasen produceras med hållbara energikällor blir det så kallad grön vätgas. Det är en energibärare som inte ger en klimatpåverkan och som samtidigt kan lagra energi i stora kvantiteter. Och till skillnad från batterier krävs det inte stora mängder ädelmetaller – som i sin tur skapar utsläpp då de bryts.

Dessutom går vätgasen att producera lokalt, utan behov av långväga transporter.

Vid framställningsprocessen av vätgasen, då vatten spjälkas i en så kallad elektrolysör, bildas samtidigt syrgas som en biprodukt. Denna kan säljas till sjukvården och industri, exempelvis kan syrgasen användas till ölproduktion eller landbaserad fiskeodling. Vinsten är att det hållbart producerade syret ersätter syre som ofta framställts med fossil energi.

“Målet är att få till en hållbar omställning för näringslivet också. Vi räknar nu på kostnaden för att se om vi genom att använda både vätgas och syrgas kan räkna hem investeringen snabbare.”

Annons:

Letar efter vätgaståg

En stor del av Electricvillage-projektet handlar just nu om att sondera terrängen för att hitta en lösning med vätgasdrivna tåg, så att Kinnekullebanan kan ställas om från dieseldrift till vätgasdrift. Det kan handla om att köpa helt nya tåg, eller att bygga om befintliga fordon för vätgasdrift. I detta arbetet får kommunen projektstöd i form av projektledning från projektet Fuel Cells and Hydrogen Joint Undertaking, där EU-kommissionen samarbetar med branschorganisationen Hydrogen Europe och forskningsorganisationen Hydrogen Europe Research.

Eftersom man fortfarande inte vilken lösning som blir aktuell – nyinköp eller ombyggnation – kan Susanné Wallner inte svara på när vätgastågen kan börja rulla längs med Kinnekullebanan.

“Det är svårt att säga vad som är rimligt, det ligger fortfarande några år bort. Men vi behöver skynda på för klimatets skull.

Michael Nilsson

Michael Nilsson

Skribent

Susanné Wallner (privat foto)

Fler artiklar på temat “Alternativa bränslen”

Inlandsbanan tror på vätgas

Inlandsbanan satsar på eldrift. Men i stället för att elektrifiera 106 mil järnväg för åtta miljarder kronor, tror ledningen för Inlandsbanan på vätgas och bränsleceller. De första tågen kan rulla om fem år.

Batteritåg på Kinnekulle

Det mesta pekar mot elhybridtåg när Västra Götalandsregionen och Västtrafik ska köpa nya tåg för trafiken på Kinnekullebanan. Men vätgasdrift är definitivt inte uträknad. På kort sikt blir det biodiesel i Itino-tågen.

Biodiesel målet i Småland

100 procent biodiesel. Det är kravet från länstrafikbolagen när de upphandlar nya tåg för de många icke-elektrifierade banorna i Småland.

Dags att byta ut gammal teknik

Fasa ut dieseltågen. Minimera energiförbrukningen i varje enskild komponent. Men framförallt – förändra upphandlingsmodellerna. Det återstår många steg för att järnvägen ska bli riktigt grön.

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

All tågtrafik ställs in i norr

Det är förenat med stora risker att köra tåg i sträng kyla i väglöst land. Om spänningen försvinner i kontaktledningen blir tåget snabbt utkylda och det kan ta många timmar innan en evakuering kan inledas.

Nyhet

Lönsamt satsa på 250 km/h

Det är lönsamt att uppgradera stora delar av Västkustbanan, Vänerbanan, Mälarbanan, Ostkustbanan, Botniabanan och Norrbotniabanan för 250 km/h. Det är extremt lönsamt att uppgradera kortare sträckor på de aktuella banorna.

Kapacitet Nyhet

Ingen plats för fler godståg

När tunneln under Fehmarn Bält är klar 2029 kommer godstågstransporterna mellan Norra Tyskland och Sverige att öka med 200-300 procent. Men ingen vet hur godstågen ska få plats på spåren i södra Sverige.

Nyhet

Beslut om spårrivning i höst

Det mesta pekar på att Lysekilsbanan kommer att bli 108 år men inte mer. Trafikverkets styrelse beslutar troligen i höst att riva upp den elektrifierade järnvägen mellan Bohusbanan och Lysekil.