fbpx

ANNONS

Systemomställning i Mariestad

Vätgas som drivmedel i tåg, bilar – och förskolor. I Mariestad arbetar man med en systemomställning för att få hela samhället fossilfritt.


AV MICHAEL NILSSON
 • Publicerad 7 oktober 2020


ILLUSTRATION: MAGNUS GILLBERG

I maj år 2019 installerades världens första självförsörjande solcellsdrivna vätgastankstation i Mariestad. Den är tänkt att användas till tankning av eventuella framtida vätgaståg på den icke-elektrifierade Kinnekullebanan.

Men vätgasstationen ska inte enbart förse tåg med bränsle – den är en del i en större samhällsomställning som Mariestads kommun driver fram med hjälp av hållbarhetskonceptet Electricvillage. Inom projektet tittar man på kommunens totala systemlösning för energiförsörjning, inom allt från lastbilstransporter till byggnader. Exempelvis kommer den nya vätgasstationen också kunna tanka vätgasbilar.

Ytterligare en vätgasanläggning, med vätgaslagring i separata lokaler, byggs under hösten 2020 vid en förskola för att förse denna med elektricitet. Målet med satsningen är att uppfylla FN:s klimatmål, som bland annat handlar om en fossiloberoende fordonsflotta.

“Vi gör vätgassatsningen för att klara en hållbar omställning till år 2030 och samtidigt skapa nya arbetstillfällen. Med grön vätgas via solceller så får vi en systemlösning för en cirkulär ekonomi”, säger Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun.

Energibärare utan klimatpåverkan

Att man valt att arbeta med just vätgas har att göra med att den kan framställas på ett klimatsmart sätt. Om vätgasen produceras med hållbara energikällor blir det så kallad grön vätgas. Det är en energibärare som inte ger en klimatpåverkan och som samtidigt kan lagra energi i stora kvantiteter. Och till skillnad från batterier krävs det inte stora mängder ädelmetaller – som i sin tur skapar utsläpp då de bryts.

Dessutom går vätgasen att producera lokalt, utan behov av långväga transporter.

Vid framställningsprocessen av vätgasen, då vatten spjälkas i en så kallad elektrolysör, bildas samtidigt syrgas som en biprodukt. Denna kan säljas till sjukvården och industri, exempelvis kan syrgasen användas till ölproduktion eller landbaserad fiskeodling. Vinsten är att det hållbart producerade syret ersätter syre som ofta framställts med fossil energi.

“Målet är att få till en hållbar omställning för näringslivet också. Vi räknar nu på kostnaden för att se om vi genom att använda både vätgas och syrgas kan räkna hem investeringen snabbare.”

Letar efter vätgaståg

En stor del av Electricvillage-projektet handlar just nu om att sondera terrängen för att hitta en lösning med vätgasdrivna tåg, så att Kinnekullebanan kan ställas om från dieseldrift till vätgasdrift. Det kan handla om att köpa helt nya tåg, eller att bygga om befintliga fordon för vätgasdrift. I detta arbetet får kommunen projektstöd i form av projektledning från projektet Fuel Cells and Hydrogen Joint Undertaking, där EU-kommissionen samarbetar med branschorganisationen Hydrogen Europe och forskningsorganisationen Hydrogen Europe Research.

Eftersom man fortfarande inte vilken lösning som blir aktuell – nyinköp eller ombyggnation – kan Susanné Wallner inte svara på när vätgastågen kan börja rulla längs med Kinnekullebanan.

“Det är svårt att säga vad som är rimligt, det ligger fortfarande några år bort. Men vi behöver skynda på för klimatets skull.”


FOTO: PRIVAT
Susanne Wallner

“Vi gör vätgassatsningen för att klara en hållbar omställning till år 2030 och samtidigt skapa nya arbetstillfällen. Med grön vätgas via solceller så får vi en systemlösning för en cirkulär ekonomi”

 

Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun

ANNONS

TEMA | Alternativa bränslen

Jakten på en fossilfri drift på icke-elektrifierade banor är i full gång. HVO100 och vätgas ser ut till att kunna bli de nya stjärnorna på den svenska järnvägen. Med den senare följer även en större samhällsförändring.

Fler artiklar

Alla vill köra tyngre tåg

Alla vill köra tyngre tåg

Tågen på Malmbanan väger 8600 ton. Sedan några år körs malmtåg på 9400 ton från Malmberget till Luleå. Green Cargo kör 3700 ton i stålämnestågen Luleå-Borlänge. Hector Rail kör virkeståg på 3000 ton till SCA i Östrand.

read more
Många små steg för godstågen

Många små steg för godstågen

Längre tåg, tyngre tåg, större tåg, bättre signalsäkerhetssystem och automatkoppel. Allt behövs för att göra tågtransporterna mer konkurrenskraftiga. Det anser Oskar Fröidh på KTH.

read more
Snart klart med 750-meterståg

Snart klart med 750-meterståg

På stora delar av det svenska järnvägarna tillåts 630 meter långa godståg. Många vill se betydligt längre tåg men Green Cargo tycker det är viktigare med lite längre godståg i verkligheten än riktigt långa godståg på ritbordet.

read more

Vill du läsa fler artiklar?