fbpx

Trafikverket glömde farlig korsning

Banverket beslutade 2008 att en korsning mellan väg och järnväg där maskintrailrar riskerade att köra fast skulle åtgärdas. När Trafikverket bildades 2010 glömdes beslutet bort. I mars förra året ledde det till en svår olycka som skulle kunnat bli betydligt allvarligare.

AV ULF NYSTRÖM • Publicerad 21 juni 2021

FOTO: JENNY LUNDBERG
Maskintrailern var lastad med en stenkross när den fastnade på spåret och blev påkörd av tåg 8179 vid Hofors den 5 mars 2020. Dagen därpå pågår bärgningsarbetet på platsen.

 

”Beslutet att åtgärda den farliga korsningen tycks ha fallit bort när Trafikverket bildades 2010”, säger Eva-Lotta Högberg, utredningsledare på Statens Haverikommission.

5 mars 2020 skulle en lastbil transportera delar av ett stenkrossverk på trailer mellan två bergtäkter i närheten av Hofors i västra Gästrikland. Strax före bergtäkten nordost om Hofors behövde lastbilsekipaget passera över Bergslagsbanan mellan Granstanda och Hofors på Fäbodbäcksvägen, en enskild grusväg skyltad med en varning för att maskintrailrar kan fastna på korsningen.

Chauffören som passerat korsningen flera gånger tidigare stannade innan plankorsningen och höjde trailern för att inte fastna och började därefter köra över korsningen.

När lastbilsekipaget befann sig mitt på plankorsningen fastnade trailern på vägkrönet som var täckt av is och snö och ekipaget blev stående på korsningen. Chauffören försökte höja trailern ytterligare för att få loss ekipaget men hann inte innan vägskyddsanläggningen, en halvbomsanläggning, började signalera för ett ankommande tåg.

Chauffören hann lämna plankorsningen och sätta sig i säkerhet.

När lokföraren i det annalkande tåget, tåg 8179 med Regina X52 9037 tillhörande Tåg i Bergslagen, såg att stod en lastbil på plankorsningen inledde han nödbromsning.

Tåget som höll 117 km/h när föraren uppfattade lastbilsekipaget träffade lastbilsekipaget mellan hytten och trailern i en hastighet av 103 km/h.

Ingen person blev allvarligt skadad. Sex av tågpassagerarna transporterades med ambulans till sjukhus och ytterligare tio tågpassagerare uppsökte sjukvård på egen hand vid senare tillfälle. Lokföraren och avgångssignaleraren1 fick lindriga skador.

Omfattande skador uppkom på tåget, lastbilsekipaget, stenkrossverket och järnvägen.

Hade tåget träffat maskintrailern med delar av den 65 ton tunga stenkrossen hade kollisionen av allt att döma fått mycket mer allvarliga konsekvenser.

Enligt Haverikommissionens utredning som blev klar 1 juni orsakades olyckan primärt av rådande förhållandena vid plankorsningen. Vägen hade en ogynnsamma profil och i kombination med ett decimetertjockt lager av snö och is, som chauffören inte kände till, fastnade lastbilsekipaget trots att chauffören höjt trailern.

Vägen över plankorsningen hade inte förberetts för transporten vilket berodde på bristande kommunikation om vilka förberedelser som behövdes och olika uppfattningar hos infrastrukturförvaltaren av järnvägen och den enskilda väghållaren om vilken aktör som skulle utföra vinterunderhållet av plankorsningsområdet.

En bakomliggande orsak till olyckan var att de åtgärder som beslutats av den tidigare infrastrukturförvaltaren Banverket inte genomförts av den nuvarande infrastrukturförvaltaren Trafikverket. Enligt Haverikommissionen har Trafikverket saknat systematik i uppföljning av tidigare beslutade plankorsningsåtgärder.

FOTO: JENNY LUNDBERG
Tåg i Bergslagens X52 9037 på olycksplatsen 6 mars 2020.

Banverket beslöt efter kollisionen mellan ett godståg och ett lastbilsekipage med maskintrailer i Ekträsk på Stambanan genom Övre Norrland 2005 att inventera plankorsningar med hänsyn till risken att långa och låga lastbilsekipage som dragbil med maskintrailer riskerade att fastna på spåren.

Av 3 500 plankorsningar ansågs cirka 300 vara olämpligt utformade och de försågs med särskild skyltning ”Risk att maskintrailer fastnar vid järnvägskorsning” i väntan på åtgärder. 200 plankorsningar har åtgärdats men ett 100-tal finns kvar.

Plankorsningen Fäbodbäcksvägen inventerades i maj 2008. Då konstaterades ett vägkrön som beräknades kunna sticka upp 27 centimeter mellan hjulaxlarna på ett fordon med ett axelavstånd på tio meter. Banverket bedömde därför att det fanns en risk för att fordon med låg markfrigång skulle kunna fastna i korsningen.

Banverket planerade att justera plankorsningens profil på en sträcka av 71 meter. Men strax därpå bildades Trafikverket som övertog Banverkets roll som infrastrukturförvaltare av järnväg.

”Vi har inte fått något exakt svar på varför de beslutade åtgärderna föll bort”, säger Eva-Lotta Högberg på Haverikommissionen. ”Trafikverket har uppgett att den beslutade åtgärden förmodligen tappades bort i samband med Trafikverkets bildande år 2010 då flera nyckelpersoner lämnade sina befattningar och personer med andra prioriteringar och arbetssätt kom in i arbetet.”

En ytterligare brist var att vägskyddet som användes i plankorsningen och som även används vid många andra plankorsningar saknar någon form av hinderkontroll och därmed finns få möjligheter att upptäcka ett fordon i en plankorsning och ge lokföraren möjlighet att stanna i tid.

Trafikverket uppger för Haverikommissionen att en ny typ av hinderdetektor är under utveckling och kan komma att installeras på plankorsningar inom överskådlig tid.

Haverikommissionen aktualiserar också frågan om avstängning av tågtrafiken när specialfordon passerar plankorsningar.

”Det gäller ju i så fall att hitta ett sätt för en kortvarig avstängning under de minuter som ekipaget passerar över järnvägen”, säger Eva-Lotta Högberg.

Plankorsningar är Trafikverkets ansvar och oavsett väghållare är det Trafikverket som ansvarar för järnvägen.

”Men det har funnits olika uppfattningar hos väghållaren och Trafikverket om vem som ska utföra vinterunderhållet av området intill plankorsningen”, säger Eva-Lotta Högberg. ”Trafikverket behöver tydliggöra gränssnittet i samråd med enskilda väghållare.”

Haverikommissionen rekommenderar Transportstyrelsen att:

  • granska hur Trafikverket hanterar risken att trafiksäkerhetsbrister som har identifierats och lett till beslutade åtgärder inte utförs.
  • granska hur Trafikverket som järnvägsinfrastrukturförvaltare omhändertar den risk som specialfordon utgör för järnvägsdriften vid plankorsningar.
  • granska hur Trafikverket genom sitt säkerhetsstyrningssystem följer upp att det pågående arbetet för att möjliggöra att fler plankorsningar utrustas med hinderdetektion fortskrider på ett ur trafiksäkerhetshänseende tillräckligt tillfredställande sätt.

Haverikommissionen rekommenderar Trafikverket att:

  • undersöka om det finns andra trafiksäkerhetsåtgärder som beslutats före Trafikverkets bildande men inte utförts eller på annat sätt följts upp efter det att Trafikverket tog över verksamheten.
  • i samråd med enskilda väghållare se över hur vinterunderhållet vid plankorsningar på enskilda vägar utförs idag i syfte att tydliggöra vilka delar som Trafikverkets entreprenörer underhåller och vilka delar som den enskilda väghållaren underhåller. Översynen bör innefatta hur vinterunderhållet kan utföras på ett trafiksäkert sätt och hur behov av särskilda förberedelser inför en specialtransport kommuniceras.
  • göra en fullständig översyn av sitt tillvägagångsätt för att mäta in, identifiera, analysera och bedöma risken med farliga vägkrön vid plankorsningar och vid behov vidta korrigerande åtgärder.

Fler artiklar

Nytt växlingslok till Sverige

Nytt växlingslok till Sverige

Om en månad får Nordic Re-Finance sitt första lok från den italienska fordonstillverkaren SVI. Det är ett treaxligt diesellok för växling och kommer att användas på kombiterminalen i Malmö.

read more

Vill du läsa fler artiklar?