Trafikverket greppar underhållet på tre banor

Med start i oktober 2025 kommer Trafikverket att ta över planering och produktionsledning av basunderhållet på Södra Malmbanan och Haparandabanan. Under 2026 kommer turen till Ostkustbanan och 2027 är det dags för Mälarbanan.

På dessa tre banor kommer Trafikverket att sköta planeringen och produktionsledning av järnvägsunderhållet. Det är arbetsuppgifter som i dag utförs av upphandlade entreprenörer i så kallade baskontrakt.

Själva underhållsarbetet ute i spåren kommer även i fortsättningen att utföras av personal från externa leverantörer. Men Trafikverket tar ett eget grepp om planeringen och ledningen av produktionen på de tre utpekade banorna.

Söker produktionschef

Trafikverket har startat ett projekt för ta över den begränsade delen av järnvägsunderhållet i egen regi. Den första rekryteringen har inletts. Trafikverket söker en produktionschef som ska ansvara för produktionsledningen i områdena Boden, Luleå och Haparanda.

Trafikverket räknar med att behöva anställa fem till tio årsarbetskrafter som ska arbeta med planering och produktionsledning per kontrakt. Det innebär att 30–50 årsbetskrafter behöver anställas till 2027 när Trafikverket planerar att ha tagit över tre kontrakt i egen regi.

Flera utredningar och förslag har de senaste åren behandlat frågan om Trafikverket bör ta över delar av järnvägsunderhållet i egen regi. I april 2022 lämnade Trafikverket en rapport till regeringen om det senaste uppdraget att redovisa hur visst järnvägsunderhåll kan utföras i egen regi.

Trafikverket har undersökt förutsättningarna för att ta över underhållet på några banor med merparten av personalen och övriga resurser inom Trafikverket, alternativt att bara ha egna anställda för planering och produktionsledning. Trafikverket förordar det senare alternativet.

Dyrare med underhåll i egen regi

Att utföra underhållet fullt ut i egen regi bedöms bli dyrare och ta längre tid att genomföra. Det kräver också att regeringen ändrar Trafikverkets mandat. Lösningen med planering och produktionsledning i egen regi kan Trafikverket besluta om på egen hand och det är den varianten som Trafikverket nu valt.

Syftet med att ha visst underhåll i egen regi är att förbättra Trafikverkets beställarkompetens och samtidigt utveckla leverantörsmarknaden. Det berättade Håkan Äijä och Fredrik Rosendahl som arbetar med projektet på Trafikverket vid ett seminarium som arrangerades av Forum för nordiskt järnvägssamarbete (NJS) 10 oktober.

”Marknaden för järnvägsunderhåll är fortfarande under utveckling”, sa Håkan Äijä.

”Trafikverket behöver utveckla sin roll som beställare. Genom att sköta planering och produktionsledning i egen regi i tre kontrakt får vi ökat lärande och ny kunskap i organisationen som helhet. Det får vi nytta av i våra övriga underhållskontrakt. Vi vill ge marknaden stabila och långsiktiga förutsättningar.”

Vi vill minska instegströsklarna för entreprenörer till våra underhållskontrakt. Där är maskinfrågan central.

 

Fredrik Rosendahl

Fler maskiner hos Trafikverket

Trafikverkets rapport tar även upp frågan om vem som ska äga de maskiner som används för järnvägsunderhållet. Huvudprincipen är att entreprenörerna själva förfogar över de maskiner de behöver. Men det finns även upplägg där Trafikverket har maskinerna genom avtal eller ägande. Exempelvis äger Trafikverket de största snöslungorna som används i Norrland.

Bedömningen är att Trafikverket kommer att behöva öka andelen maskiner som verket förfogar över. Det ger bland annat möjligheter att driva utvecklingen av klimatkrav för spårunderhållsmaskiner. Det ökar även förmågan för kris- och beredskapshantering.

”Vi vill minska instegströsklarna för entreprenörer till våra underhållskontrakt. Där är maskinfrågan central”, sa Fredrik Rosendahl