Annons:
Stora vinster för godstrafiken om Oslo-Stockholm byggs
Sverige står inför stora utmaningar om vi ska flytta mer gods från väg till järnväg. Det skriver bolaget Oslo-Stockholm 2.55 i ett pressmeddelande som också berättar att kapacitetsbristen i det svenska järnvägsnätet snarare pekar på att andelen gods på järnväg kommer att minska, vilket märks tydligt på Värmlandsbanan som är Sveriges mest belastade enkelspåriga järnväg.
Bolaget har låtit Sweco göra en genomlysning av godstrafiken i stråket och titta på vilken betydelse en förbättrad järnväg mellan Oslo och Stockholm skulle ha för godstrafiken i Sverige och Norge. Resultaten är tydliga.
– Det är uppenbart att Värmlandsbanan är en flaskhals för godstrafik. Det är svårt att klara varken den gods- eller den passagerartrafik som det finns behov av. En utbyggnad från enkelspår till dubbelspår skulle påtagligt öka kapaciteten och det är viktig redan nu, säger Jonas Karlsson, VD, Oslo-Sthlm 2.55.
När man studerat godstransporterna är det stora flöden som går i nord-sydlig riktning. I godsrelationen finns det ett tydligt stråk både öster och väster om Hallsberg
– Rapporten pekar ut en stor potential att utveckla godsflöden på järnväg mellan Oslo och Mälardalen, men också vidare till Narvik och österut mot Finland och Baltikum. Vi ser redan nu att intresset ökar genom att det nyligen startat en godspendel mellan Oslo och Eskilstuna, fortsätter Jonas Karlsson.
Sedan länge är den västra delen av stråket mellan Oslo och Stockholm också viktig för att koppla samman södra och norra Norge. Dagliga tågförbindelser går mellan Oslo och Narvik via Sverige. En bättre kapacitet och kortare restid för dessa skulle innebära stora vinster också för inrikes transporter i Norge.
– Att en ny gränsbana i stråket Oslo-Stockholm skulle kraftigt öka kapaciteten för gods mellan Sverige och Norge är ganska självklart. Men faktum är att en av de riktigt stora vinsterna ur ett godsperspektiv är att en ny gränsbana som kopplas till Norge-/Vänerbanan skulle innebära mycket stora kapacitetsökningar mellan Oslo och Västsverige och vidare ner mot kontinenten, avslutar Jonas Karlsson.
Läs rapporten här: https://www.oslo-sthlm.se/wp-c…
FOTO: Oslo-Stockholm 2.55 AB
ANNONS:
Fler notiser
Spåren är borta – finns järnvägen kvar då?
I Tyskland kan en nedlagd och uppriven järnväg återuppstå decennier senare. 50 linjer har åter tagits i bruk sedan 1994. Lägger du däremot ner en järnvägssträcka i Sverige, försvinner järnvägen för all framtid. I år inleds rivningen av Karlsborgsbanan.
Railcare har tömt lagret
Railcare har sedan tågtrafiken på norra delen av Malmbanan kunde återupptas i full utsträckning i juni förra året kört nästan all den järnmalm som lagrades i Pitkäjärvi under de tre tågstoppen mellan december och juni till väntande fartyg i Narvik.
Beslut om spårrivning i höst
Det mesta pekar på att Lysekilsbanan kommer att bli 108 år men inte mer. Trafikverkets styrelse beslutar troligen i höst att riva upp den elektrifierade järnvägen mellan Bohusbanan och Lysekil.
WSP anpassar Luleå bangård
WSP vinner ytterligare ett projekt knutet till Norrbotniabanan och får uppdraget av Trafikverket att utveckla Luleå C. Projektet möjliggör den framtida anslutningen till Norrbotniabanan, men är också av stor vikt i Luleås utveckling som en central knutpunkt för såväl transporter från norr och i öst-västlig riktning, som för den lokala och regionala persontrafiken.
