Hård kritik mot införandet av MPK

”Den mest allvarliga bristen var att vår säkerhetsrutin inte kunde fullföljas på grund av projektet komplexitet”, säger Christan Ljungdahl på Trafikverket som är ansvarig för rapporten.

”Därmed kunde vi inte göra en fullständig riskanalys av hela systemet och det blev svårt att förstå konsekvenserna av helheten.”

Det datoriserade planeringsverktyget MPK infördes hösten 2022 och ställde omedelbart till stora problem för tågplanerare och tågklarerare på Trafikverket och för tågtrafikbolagen, särskilt för godstågsbolagen och särskilt på banor som inte är fjärrstyrda.

Särskild händelse på Trafikverket

Ledningen för Trafikverket beslöt i våras att utlysa Särskild händelse för att kraftsamla kring arbetet med den nuvarande och den kommande tågplanen.

”Målet med min rapport är i första hand att dra lärdomar av de utmaningar som uppstod under projektet som pågick 2019–2022”, säger Christian Ljungdahl.

”Projektets var oerhört komplext med mängder av beroenden, gränssnitt och intressenter men också för att förändringen genomfördes under pågående trafik.”

Efterhand håller säkerhetsbristerna på att åtgärdas och Enligt Christian Ljungdahl är bristerna i dagsläget ”kontrollerbara”.

Ljungdahl har intervjuat 80 personer på Trafikverket, tågföretagen och underhållsentreprenörerna som varit involverade i projektet MPK Start.

Användarna var inte med

De flesta pekar på flera brister och allvarliga problem. Det gäller särskilt trafikledningspersonalen som av oklar anledning inte tillhörde den ursprungliga målgruppen.

Av intervjuerna framgår att orsakerna till missnöjet är knutna till bristande prestanda med långa väntetider, bristfällig utbildning samt att arbetssätt inte utarbetats till införandet.

Bland de mest frekventa omdömena finns följande:

• Ett system som införts innan det var färdigutvecklat och testat i verklig miljö.
• Dålig prestanda, mycket buggar, ett system som inte stämmer med verkligheten.
• Berörda mottagande funktioner har inte varit involverade i utvecklingsarbetet.
• Det har inte varit fokus på vad införandet skulle få för konsekvenser för kunderna/användarna.
• Det utvecklade systemet har inte betraktats som en del i ett flöde tillsammans med övriga system och delar inom och utanför Trafikverket. Det har saknat leveransfokus.
• Arbetssätten har inte varit en del av införandet.
• En övergripande koordinering av införandet har saknats, både på projektledningsnivå och styrgruppsnivå/Trafikverksnivå.

Många inom Trafikverket har framfört att övningssystemet hade dålig prestanda, kraschade ofta och tog lång tid att starta. Utbildningarna hölls av konsulter eller nyanställda och inte av senior personal. Utbildningsmaterialet inte var klart och det handlade enbart om systemet, inte om arbetssättet.

Saknades en plan B

Många påpekar också att det saknades en ”plan B”, att skuggdrift borde ha prövats på en kortare sträcka och systemet borde ha införts successivt över landet.

Christian Ljungdahl betonar att det är viktigt att så långt möjligt hålla fast vid en ursprunglig programvarulösning och att inte göra så många anpassningar. Risken är stor att en mängd buggar och störningar uppstår och att verktyget blir förvillande och oöverskådligt.

Nu, ett år efter införandet av MPK, är situationen inom Trafikverket och hos tågtrafikföretagen betydligt bättre.

”Nu finns reviderade tågplaner som närmar sig de lagstadgade 18 veckorna framåt, det har Trafikverket inte klarat under väldigt många år”, säger Christian Ljungdahl.

”Dessutom rymmer den nya tågplanen, T24 som trädde i kraft 10 december i år, fler tåglägen än någon tidigare tågplan.”

”Mycket har blivit bättre även om vi har en bit kvar.”