Annons:
Banarbeten kan tvinga LKAB till varsel
LKAB kan tvingas minska produktionen på grund av kapacitetsbristen på Malmbanan. Lagren av järnmalm har inte kunnat minskas efter vinterns två tågurspårningar och de långa trafikstoppen.
Text: Ulf Nyström Foto: LKAB
De två stoppen på Malmbanan har medfört att högarna med malmpellets i Kiruna och Svappavaara växt och nu omfattar 600 lastade malmtåg. FOTO: David Björnström/LKAB
Annons:
”Vi tvingas dra ner produktionen”, säger Jan Moström, vd i LKAB, enligt ett pressmeddelande.
”I ett första skede minskar vi nu med cirka en miljon ton per år. Men läget är så allvarligt att om vi inte kan köra fler malmtåg måste vi stoppa ännu mer verksamhet och varsla personal.”
Urspårningarna i december och februari orsakade 76 dygns stopp i malmtransporterna från Kiruna till Narvik. LKAB tappade intäkter på 100 miljoner kronor om dagen.
Nu ligger malmpellets motsvarande mer än 600 fullastade malmtåg i högar i Kiruna och Svappavaara. Det är oklart när de kan transporteras till Narvik och vidare med fartyg till kunderna.
Banarbeten flest under sommaren
Antalet banarbeteten som påverkar tågtrafiken blir omfattande under sommaren.
”Det är inte lagren i sig som är det största problemet utan att leveranskapaciteten är lägre än vår produktion”, säger Jan Moström.
”Utan åtgärder ser vi att våra lager skulle fortsätta växa kraftigt de kommande åren.”
”Kan vi inte tillsammans med Trafikverket och norska Bane NOR på allvar få upp kapaciteten inom befintligt system så kommer vi att tvingas till än mer drastiska åtgärder.”
”Då måste ett pelletsverk med tillhörande anrikningsverk och gruvproduktion stängas. Det innebär i sådana fall varsel av personal”, säger Jan Moström.
Konsekvensen av en begränsad produktion skulle med dagens priser betyda ett intäktsbortfall på runt fem miljarder kronor per år.
Utrymme för elva malmtåg per dygn
LKAB har i nu gällande tågplan tåglägen för elva malmtåg per dygn från Kiruna till Narvik och lika många tomtåg i andra riktningen.
Men LKAB utnyttjar sällan mer än tio tåglägen och vissa dagar kör man ännu färre tåg.
”Vi har lok och vagnar så det räcker”, säger Stefan Linder, sektionschef på LKAB Malmtrafik.
”Vi är redan tvungna att begränsa rågodstransporter mellan Svappavaara och Malmberget och sänker därmed produktionen i Malmberget med en miljon ton per år, motsvarande intäkter på drygt en miljard kronor med dagens priser.”
Jan Moström, vd LKAB
”Men varannan vecka tvingas vi ställa in två malmtåg per dygn på grund av banarbeten i Narvik.”
”Dessutom är kapaciteten så hårt utnyttjad med våra tåg, Railcares tåg för Kaunis Iron, godstågen mellan Oslo och Narvik och fyra persontåg per dygn så alla störningar fortplantar sig snabbt och även små förseningar ger följdförseningar och tvingar fram inställelser av tåg,”
Den senaste tiden har vagnar med hjulskador eller defekta bromsar fått växlas ur tåg vilket är tidsödande och nästan undantagslöst leder till att något tåg behöver ställas in.
Fram till mitten av juni stängs banan dessutom ett par timmar per dag för inspektion av spåret som återuppbyggdes mer eller mindre provisoriskt i vintras,
Spårbyte begränsar rågodstransporter
Trafikverket kommer under 2024 och 2025 att genomföra spårbyte på Malmbanan mellan Råtsi, strax sydost om Kiruna och Gällivare.
”Vi är redan tvungna att begränsa rågodstransporter mellan Svappavaara och Malmberget och sänker därmed produktionen i Malmberget med en miljon ton per år, motsvarande intäkter på drygt en miljard kronor med dagens priser”, säger Jan Moström.
Sju tomma malmvagnarna i tåg 9915 spårade ur i Vassijaure 24 februari och orsakade ett elva dagar långt stopp i tågtrafiken.
”Dessutom har vi redan nu 13 hastighetsnedsättningar mellan Gällivare och Luleå som medför längre gångtider för malmtågen”, säger Stefan Linder.
”Tjällossningen har inte börjat och jag bävar för hur många hastighetsnedsättningar det kommer att bli i vår.”
Enligt Jan Moström har LKAB de senaste åren investerat nära en miljard för att öka förmågan att hantera störningarna på Malmbanan. Det handlar bland annat om fler malmvagnar, en ny lokverkstad och köpet av 49 procent av Duroc Rail för säkrat hjulunderhåll.
Minskad kapacitet till år 2030
Enligt LKAB visar Trafikverkets kapacitetsanalyser att trots de åtgärder som planeras fram till 2030 försämras kapaciteten på banan mellan 2022 och 2030.
”Det här är inte en situation som kan lösas med några mindre förändringar, säger Jan Moström enligt pressmeddelandet från LKAB.
”Vi kommer att göra allt i vår makt för att inte behöva stänga ett pelletsverk och varsla personal. Vi ska tillsammans med Trafikverket och andra aktörer försöka öka tågtrafiken så att vi kan börja beta av lagret eller åtminstone inte bygga mer.”
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Många små men få stora projekt
Dubbelspår, förbigångsspår, vändspår, bangårdsförlängningar, samtidig infart, spårbyten, kontaktledningsbyten, ställverksbyten och slopning av plankorsningar. Trafikverkets genomförandeplan för åren 2024–2029 är en katalog över alla åtgärder i de svenska järnvägarna under sex år.
Haverikommissionens rapport från Iggesund klar
Ett SJ-tåg på väg mellan Stockholm och Sundsvall spårade ur 7 augusti 2024 efter ett kraftigt regnväder. Tåget var på väg från Stockholm till Sundsvall med 120 passagerare ombord. Tre personer skadades lindrigt. Nu är Haverikommissionens rapport klar.
SJ rustar nattågen för 300 Mkr
SJ upprustar de flesta av sina sovvagnar och samtliga liggvagnar. Kostnaden beräknas till 250-300 miljoner kronor. Den första ombyggda vagnen ska vara på spåren i början av 2023, den sista hösten 2024.
Trafikverket tror på MPK
Trafiksäkerheten är inte hotad, det finns ingen anledning att stoppa tågtrafiken och framförhållningen förbättras radikalt redan i början av 2023. Trafikverket tillbakavisar kritiken från Tågföretagen.
