Annons:
Miljonbidrag till Halmstad för omlastningsplats
Halmstads kommun har beviljats ett bidrag på nästan 12,1 miljoner kronor för att bygga omlastningsplats i hamnen. Hamnen är en del av transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och bidrar till utvecklingen av det som kallas den skandinaviska Medelhavskorridoren.
Omlastningsplatsen kommer totalt att kosta drygt 30 miljoner så EU-bidraget är 30 procent av den totala kostnaden som i övrigt finansieras av kommunen. Projektet är i sin tur en del av det större planerna som kallas ”Kaj 800” som bland annat inbegriper en förlängning av en befintlig kaj.
Omlastningsplatsen kommer att ha en yta på 25 500 kvadratmeter, där gods kommer att lagras på två ytor om 5 120 kvadratmeter och klarar 4 ton per kvadratmeter.
Projektet ligger i linje med mål kopplade till EU:s gröna avtal genom att investera i mer hållbara former av godstransporter, vilket skapar positiva villkor för godstransporter på järnväg och vatten.
Det kommer att mildra befintliga flaskhalsar och skapa positiva förutsättningar för gränsöverskridande transporter. Projektet har stöd från bland Trafikverket och Försvarsmakten. Båda aktörerna lyfter fram projektets betydelse för att bidra till nationella intressen som hanteringen av varor och säkerhetsbehov.
ANNONS:
Senaste nyheterna:
“Investeringar ska leda till oberoende av oljeimport”
"När en regering beslutar om en nationell plan för vägar och järnvägar finns ett gyllene tillfälle att ersätta Sveriges beroende av olja med transporter som drivs med inhemsk energi. Klimatpolitiska rådet och andra sakkunniga instanser har länge efterlyst en snabbare takt av elektrifiering och effektivisering. Eldrivna tåg är det klokaste sättet att kombinera dessa båda efterlysningar", det menar Karin Svensson Smith, ordförande i Resenärerna.
Stopp för Ostlänken och Tenhult–Byarum
Kinnekullebanan rustas upp och elektrifieras delvis, Ostlänken kortas av och järnvägsbygget Tenhult–Byarum stoppas. Det var de stora nyheterna när regeringen på tisdagsmorgonen presenterade den nationella planen för infrastrukturen 2026–2037.
Ökad satsning på Malmbanan
Bangården i Kalixfors förlängs och bangården i Kaisepakte byggs ut med ett tredje spår.
Järnvägsbranschen kraftsamlar mot spårspring
Spårspring orsakar varje dag livsfarliga situationer och omfattande trafikstörningar. Det handlar om tusentals förseningstimmar varje år. Nu går hela järnvägsbranschen samman i en gemensam kampanj för att öka medvetenheten och stoppa ett beteende som kan få dödliga konsekvenser.
Flera nyheter i nationella planen
Mer statliga pengar till Västlänken, dubbelspår Karlstad–Kil och snabbare utbyggnad av nya dubbelspåret mellan Lund och Hässleholm. Regeringen har under veckoslutet presenterat några av de satsningar på infrastrukturen som ryms inom den nya nationella planen 2026–2037.
Mycket till vägar, lite till järnvägar
Regeringen har beslutat om byggstart för ett dussin infrastrukturprojekt till en sammanlagd kostnad av 50 miljarder kronor. Det allra mesta går till ny- och utbyggnad av vägar men ett par miljarder kronor satsas på järnvägar.
Storsatsning på Inlandsbanan i närtid
Höjd bärighet på sträckan Arvidsjaur–Gällivare, förlängda mötesstationer och byte till tyngre räler. När svenska staten storsatsar på transportinfrastruktur som är viktig för försvaret kommer en betydande del att öronmärkas för Inlandsbanan.
Trafikverket glömde 71 vagnar
I måndags berättade Trafikverket att det tecknat kontrakt med spanska tågtillverkaren Talgo om leverans av 91 vagnar till nya nattåg, Talgo uppgav i ett pressmeddelande att kontraktet omfattade 162 vagnar. På onsdagen bekräftade Trafikverket att Talgo hade rätt; kontraktet omfattar 162 vagnar.
Färre förseningar trots rekordmånga tåg
Antalet tåg var rekordstort och förseningarna färre än på flera år. 91 procent av alla persontåg nådde slutstation i tid eller högst fem minuter sena under mars månad.
Ramboll: Sverige starkt i hållbarhet – men enkelspåren pekas ut
Sverige lyfts fram som ett av de europeiska länder som presterar starkt i Rambolls nya rapport European Rail Atlas. Men rapporten visar samtidigt att utvecklingen av järnvägen i Europa är ojämn och att inget land är starkast inom alla områden.
