SHK: Trafikverket agerade för sent

6 och 7 september 2025 drabbades delar av Västernorrlands län av ett kraftigt regnoväder. Skyfallet ledde till omfattande översvämningar och skador på väg och järnväg.

Under den tidiga morgonen 7 september inträffade tre allvarliga olyckor: en vägtrafikolycka med dödlig utgång och två tågurspårningar med omfattande skador på infrastruktur och godsvagnar.

Stora problem för tågtrafiken

Under flera veckor kunde endast ett fåtal tåg köras mellan norra och södra Sverige eftersom såväl Stambanan genom Övre Norrland som Botniabanan och Ådalsbanan hade skadats. Cirka 30 tåg kunde framföras på Inlandsbanan.

15 september kunde tågtrafiken återupptas på Ådalsbanan och Botniabanan och två veckor senare, 1 oktober, kunde tågen åter rulla på Stambanan genom Övre Norrland.

Statens Haverikommission pekar på klimatmodeller och scenarier från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och FN:s klimatpanel IPCC som entydigt visar att framtidens klimat i Sverige kommer att präglas av både högre årsmedelnederbörd och kraftigare, mer intensiva, regnoväder, särskilt under sommarhalvåret.

Detta innebär en kraftigt förhöjd risk för översvämningar, ras, skred, erosion och bortspolning av järnvägsbankar.

Trafikverket klarade inte sitt uppdrag

De två tågurspårningarna i Ångermanland visar enligt Haverikommissionen att Trafikverket inte klarade av att säkerställa den säkerhetsnivå som krävs för att förebygga allvarliga olyckor.

”Trafikverket hade tillgång till aktuella uppgifter om regnmängderna”, säger Alexander Hurtig, utredningsledare på Haverikommissionen.

”Men den fastlagda processen för operativ väderberedskap användes endast i begränsad omfattning och inte på ett strukturerat sätt.”

”Uppmätta nederbördsmängder, tillgängliga väderprognoser och inkommande rapporter om skador och översvämningar omsattes inte i en samlad lägesbild eller en dokumenterad riskbedömning och analys.”

”Operativa chefer inom trafikledningen fattade inte heller beslut om trafikbegränsningar för järnvägstrafiken i rätt tid”, säger Alexander Hurtig.

Krävs tidig samverkan

Utredningen visar också att en tidig samverkan, informationsutbyte och förståelse för olika perspektiv i civilsamhället är avgörande för förmågan att hantera omfattande störningar.

Trafikverket deltog inte i det inledande samverkansmötet och bör därför se över sina rutiner för hur det utser samverkanspersoner.

Haverikommissionens utredning visar också att skogsbruket kan påverka närliggande infrastruktur.

”Det regnade fasligt mycket och det är orsaken till de skador som uppstod”, säger Alexander Hurtig.

”Men anläggningen av skogsbilvägar och skogsavverkningen vid Stugusjön bidrog till att det uppkom allvarliga skador på Stambanan genom Övre Norrland.”

Ny järnväg bättre än gammal

Enligt Haverikommissionen tål en modern järnväg betydligt större regnmängder än en gammal järnväg.

”En gammal bana som Stambanan genom Övre Norrland klarar oftast ett 50-årsregn och ibland ett 100-årsregn”, säger Alexander Hurtig.

”Nybyggda järnvägar ska klara mer än ett 100-årsregn.”

”Men nu kom ett 200-årsregn över delar av Västernorrland och då rasade den gamla banan.”

Den nybildade Myndigheten för civilt försvar (MCF) arbetar nu förebyggande med översvämningsproblemen med fokus på att identifiera riskområden, minska sårbarheten och stärka beredskapen för att begränsa konsekvenserna.

”Måste bygga motståndskraftigt samhälle”

Enligt Statens Haverikommission krävs att alla berörda aktörer bidrar för att bygga ett motståndskraftigt samhälle som står emot störningar och påfrestningar.

Detta innebär bland annat att infrastrukturförvaltare, tillsynsmyndigheter, räddningstjänst och skogsbruk arbetar mer samordnat, utnyttjar befintliga prognoser och underlag fullt ut, och säkerställer att regelverk, dimensioneringskrav och arbetssätt är anpassade till framtidens utmaningar.

Haverikommissionen utfärdar följande säkerhetsrekommendationer

Trafikverket rekommenderas att

• vidta åtgärder för att uppnå en ändamålsenlig hantering av regnoväder inom ramen för sitt säkerhetsstyrningssystem.
• se över sina rutiner för hur samverkanspersoner utses, så att Trafikverkets deltagande kan säkerställas vid samverkanskonferenser.
• öva sin förmåga att verkställa beslutade eller överenskomna prioriteringar för olika trafikslag och samhällsviktiga transporter tillsammans med beredskapssektorn.

Transportstyrelsen rekommenderas att genomföra en fördjupad tillsyn av Trafikverkets riskkontroll med särskilt fokus på väderrutiner och operativ väderberedskap. Tillsynen bör inte enbart pröva hur arbetet beskrivs, utan även verifiera om rutinerna och deras tillämpning ger en proaktiv, riskbaserad styrning.

Myndigheten för civilt försvar rekommenderas att

• involvera de aktörer som har ett formellt ansvar i fredstid i utvecklingsarbetet, så att beredskapsstrukturen inte enbart stärks för höjd beredskap och krig, utan också förbättrar samhällets förmåga att hantera kriser i fredstid.
• utveckla metodiken och arbetssättet för att uppnå en mer helhetsorienterad avspegling av risker med översvämningar i Sverige. Syftet bör vara att säkerställa att även samhällskritisk transportinfrastruktur i lands- och glesbygdsmiljö omhändertas i arbetet.

Regeringen rekommenderas att

• överväga om det finns skäl att vidta åtgärder för att hantera de risker som en skogsbruksåtgärd kan innebära för samhällskritisk transportinfrastruktur.

Statens Haverikommission vill ha besked från regeringen och från myndigheterna senast 12 februari 2027.