God beredskap inför vintern

”Jag tycker vi har en god beredskap inför kommande vinter”, säger Jonatan Lennartsson, enhetschef Underhållsstyrning på Trafikverket.

”Vi har utvärderat våra insatser de senaste vintrarna och dragit lärdomar av vad som fungerat väl och vad som fungerat mindre väl.”

”Ett problem är att vintrarna är mindre förutsägbara än tidigare. Vädret verkar ha blivit mer nyckfullt och det är svårt att förutsäga vara de stora snömängderna kommer och var kylan blir strängast.”

”Men målet är att snabbt kunna hantera stora snömängder och skapa förutsättningar för ett tillförlitligt transportsystem även under vintermånaderna.”

Två nya snöslungor

Trafikverket har nu två moderna snöslungor som kan röja upp till 7 500 ton snö i timmen. En av de så kallade högkapacitetssnöslungorna är placerad i Abisko för snöröjning på sträckan Abisko–Riksgränsen på Malmbanan och den andra i Duved för snöröjning på Mittbanan mellan Duved och Storlien.

Det är de mest utsatta järnvägssträckorna i Sverige och kraftiga snöfall i kombination med hårda vindar skapar ofta höga snödrivor som påverkar framkomligheten.

De nya snöslungorna är tillverkade av schweiziska Zaugg.

Trafikverket har haft en Zaugg-slunga i Abisko sedan 2016 och den har visat sig fungera mycket väl.

Den drygt tio år gamla snöslungan håller nu på att moderniseras och har nu ersatts av en ny snöslunga och kompletterats med en ny snöslunga i Duved.

Snösmältare på flera bangårdar

På de större rangerbangårdarna och ett antal personbangårdar finns sedan några år maskiner som kan smälta snön på plats vilket minskar behovet av att transportera bort snömassor med lastbil.

Den stora snöröjningsmaskinen som i flera år varit stationerad i Östersund har inför vintern flyttats till Gävle.

”Rangeringen på bangården i Ånge har minskat under senare år samtidigt som allt fler vagnar rangeras i Gävle”, säger Johnathan Lennartsson.

”Maskinen kommer att göra större nytt i Gävle.”

”Genom att använda maskiner med rätt kapacitet och flytta resurser kan snöröjningen genomföras mer effektivt och behovet av flera mindre enheter minska. Det kan spara både tid och resurser när det faller stora mängder snö.”

Flera banor trädsäkrade

Inför vintern har flera banor trädsäkrats, bland andra Tjustbanan Linköping–Västervik och Stångådalsbanan Linköping–Kalmar, för att träd inte ska lägga sig över spåren under stormar eller när det faller tung blötsnö.

Trafikverket har även beredskapsresurser placerade på olika håll i landet, bland annat mobila elkraftverk med kapacitet på upp till 275 kVA. De kan användas när ordinarie strömförsörjning behöver ersättas eller kompletteras.

Trafikverket har i samarbete med tågtrafikföretagen utarbetat reduceringsplaner som anger vilka tåg som ska prioriteras när framkomligheten är begränsad.

Samhällsnytta avgör prioriteringen

”Prioriteringen bygger på samhällsnytta”, säger Jonathan Lennartsson.

”Tåg som medför värdefullt och känsligt gods har hög prioritet liksom tåg med många resenärer.”

Trafikverket, underhållsentreprenörerna och tågtrafikföretagen har haft ett anal upptaktsmöten för geografiskt begränsade områden för att informera om och diskutera beredskapen inför vintern, fördelning av resurser, väderberoende insatser och reduceringsplanerna.

”Målet är att människor ska kunna resa och godset transporteras med så få och så korta störningar som möjligt kommande vinter”, säger Jonathan Lennartsson.

”Vi har helt klart blivit betydligt bättre än vi var under de kaotiska vintrarna 2010–2011 och 2011–2012.”